Det svenska politiska systemet har under de senaste decennierna skiftat från ett korporativistiskt system, där organisationer har bjudits in att delta i det politiska beslutsfattandet, till ett mer pluralistiskt system, där lobbying är en viktig komponent. Lagstiftningen har dock inte följt utvecklingen och idag har Sverige ingen direkt lagstiftning mot lobbying.   Denna studie undersöker huruvida de svenska politikerna och de som påverkar anser att lobbying fungerar demokratiskt i Sverige idag och huruvida en lagstiftning bör instiftas eller inte. En jämförelse görs mellan de två grupperna påverkare och påverkade, för att ta reda på vad dessa respondenter anser om lobbying i Sverige utifrån ett demokratiskt perspektiv.   För att svara på syftet används tre av Robert A. Dahls demokratikriterier. Detta för att nå en förståelse huruvida lobbying fungerar demokratiskt och om en lagstiftning skulle behövas utifrån de svar som ges av de tillfrågade. En jämförelse i lagstiftning görs även med USA, som har utarbetat ett regelverk angående lobbyism. Studiens resultat visar att det finns ett demokratiskt problem med lobbying i Sverige utifrån de tre demokratikriterierna. Transparensen är ett problem samt det faktum att politiker kan gå från en politisk roll direkt till en lobbyverksamhet. En lagstiftning kring karenstid för politiker begränsar detta problem, men övrig lagstiftning, likt den i USA, tros inte ha någon effekt. Istället tros normer, moral och tryck från medborgarna vara mer effektfullt.

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor – både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser. Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser. Den kvalitativa intervjun användes för att samla in studiens material, medan ett fenomenografiskt och idéanalytiskt förhållningssätt har använts för att analysera materialet. Robert A. Dahls demokratiteorier ligger till stor grund för studiens analys. Slutsatsen för studien är att lika värde är centralt för demokratiska värderingar bland lärare, men även rättigheter och skyldigheter har en stark position. Dialogen och lyssnandet är återkommande faktorer för både hur demokratiska värderingar skapas och även hur det utvärderas. Att lägga en grund för det framtida samhället är en bidragande orsak varför demokrati-arbetet är viktigt, samt att den kollektiva gemenskapen är prioriterad framför det individualistiska förhållnings-sättet.

<p>In my paper I have examined the United Nations role in the democratization of Kosovo. In order to complete this purpose I have asked two questions</p><p>• How has the UN contributed to the democratization of Kosovo that has taken place so far?</p><p>• What advantages and/or disadvantages has the UN presence in Kosovo had from a democratic perspective?</p><p>The method I have used in my paper is a qualitative one, and more specified a qualitative text analysis. This means that I have examined a rather small number of sources, but in return I have analyzed these sources very carefully. In addition to the choice of a qualitative method I have used Robert A. Dahl’s theory about polyarcy as a definition of democracy.</p><p>The results from my analysis are that the UN has done some work in favour of the democratization of Kosovo, but the UN has also acted in a way which restrains democratization of Kosovo in many ways. The main reason why the UN hinders the democratization of Kosovo is it’s unwillingness to let go of its power over the region to the local officials.</p>

The purpose of this study has been to present different arguments regarding felony disenfranchisement. What was also investigated was if the practice could be compatible with Robert A. Dahl and his model of democracy. Finally, the findings were presented and what they meant. The material of the study consisted of texts produced in the purpose of arguing either for or against the practice. The content of these texts was presented through an argument analysis. They were presented fractionated by themes depending on what the argument was stating.  The results of the analysis were that there were some recurring arguments, both for and against the practice. Furthermore, it became obvious through analyzing the arguments that the model of democracy and its five criterias could not be compatible with the practice. Lastly, it could be stated that what it meant was that nothing regarding the practice of felony disenfranchisement could be compatible with Robert A. Dahl’s idea of democracy.

Abstract Olsson, Karin (2009). Den (över)levande demokratin. En idékritisk analys av demokratins reproducerbarhet i Robert Dahls tänkta värld. (Sustainable Democracy. Exploring the Idea of a Reproducible Democracy in the Theory of Robert A. Dahl). Acta Wexionensia 185/2009, ISSN: 1404-4307, ISBN: 978-91-7636-677-6. With a summary in English.   Everybody loves democracy. The problem is that while everybody calls himself democratic, the ideal form of democracy is hard to come by in the real world. But if we believe in democracy and believe that it is the best form of government, I argue that we should try to design a theory of democracy that is realisable – and reproducible. This thesis, then, focuses primarily on the question whether we find support in democratic theory for an idea of a self-reproducing democracy. It proceeds by means of an investigation of Robert A. Dahl’s theory of democracy. He is one of the most well-known and highly regarded theorists in the field of democratic research, whose work covers both normative and empirical analysis. When analysing the reproducible democracy, I argue that it is essential to study both normative values and empirical assumptions: the values that count as intrinsic to democracy, the assumptions that are made about man, and the institutions that are needed for the realisable and reproducible democracy. In modern social science man is often pushed into the background. This is also the case in theories of democracy, even though man (the individual) is the one who has the right to vote, the one who has the autonomy to decide – the one who has to act democratically in order to preserve democracy. The study yields the following findings. First, in Dahl’s theory political equality and autonomy come out as intrinsic values. Second, the assumptions made about man show that even if he seems to be ignored, he is always present. When Dahl construes his theory, he does it with full attention to man’s qualities, interests, manners of acting and reacting, and adaptability to the values of democracy. Third, the institutions needed to realise and reproduce democracy go further than the institutions of polyarchy. They need support from the judicial system, political culture, education and the market. Fourth, when it comes down to making democracy work and reproducing democracy, Dahl puts the full responsibility on man as he is not willing to allow too rigid constitutional mechanisms. Fifth, even though Dahl puts the emphasis on the empirical situation of the real world, he does not alter his normative ideals in order to make the theory more adaptive. For him, political equality and autonomy are imperative demands, too important to alter. And the only way to get full procedural democracy is to trust the democratic man.

No description available.

The Jasmin Revolution in Tunisia began at the end of 2010. Mohamed Bouazizi set himself on fire in protest against the corrupt police officials that had forced him to pay bribes in order to run his business. His protest became the symbol for the revolution that followed. A combination of political instabilities along with an economic downturn that lead to unemployment created dissatisfaction among the people in Tunisia. The Protest grew into a revolution that demanded action against the widespread unemployment, lack of democracy and human rights. A democratization process started after the revolution because of the protests. The purpose of this thesis is to analyse how Tunisia developed a democratic system of governance, if the notion of human rights has changed since the democratization process started and to analyse the relationship between human rights and democracy within the case of Tunisia. Three democratization theories, are applied to this case on Tunisia in order to answer these questions. The theorists are Robert A. Dahl with a theory of constitutionalism and institutionalism, Chantal Mouffe with a theory of agonistic pluralism and Seyla Benhabib with a theory of deliberative democracy.  The three theorists have different opinions regarding democracy and democratization processes but they all agree that the modern notion of democracy is of liberal character and that inclusion and that equality is important for a democracy. This thesis shows that the democratization of Tunisia’s governance could arise because the process had a relatively liberal agenda, which is perceived through the theories as the modern concept of democracy. The three theories require inclusion and equality for a transition to be democratic. Tunisia has included the citizens in the work of establishing a better relationship between the state and citizens but also when drafting the new constitution after the revolution. The actions taken by Tunisia are compatible with the theories, and maybe an explanation to the democratization process. The relationship between democracy and human rights is important when discussing the democratization of Tunisia. The revolution demanded democracy and human rights, something that the state could not deny. In order to honour the revolution and its demands the government in Tunisia tried to incorporate human rights into the democratic work, linking the relationship between democracy and human rights. Therefore, it can be viewed as a liberal democratization process. This thesis proves that Tunisia is not a democracy, but the process after the revolution is still remarkable and one day I can only hope that the process will be complete.

本研究乃鑒於台灣的學校教育，未因台灣的民主化讓訓育式教育的力量消失，人權教育的落實就更顯重要。然而人權的概念源於民主理論，所以欲從Dahl與Sartori的民主理論著手釐清。 從人權教育的發展脈落可以發現，人權教育所應包含的核心價值，即平等、自由與民主三者—(1)平等方面：平等不在於外在的平均主義，而在於個人內在的價值上，這種平等的判斷方法稱為「內在平等」原則；(2)民主方面：民主一詞源於古希臘雅典城邦，但現在的民主，指的是一種以有限多數的有效參與、充分知情和議程控制，以及公平選舉與代表權轉移的政治制度，用以保證其公民的基本權利不受侵害；(3)自由方面：十七至十九世紀的古典自由主義思想，為的是防止政府權利對個人的戕害，到十九世紀，更進一步要求政府為人民謀福利，成為所謂的新自由主義。並且平等、民主與自由三者間，可歸納出「以民主達成自由，並以自由完成平等」的關係。 經過分析後，提出幾點對人權教育的建議：(1)釐清人權教育核心概念的意義；(2)涵蓋內在平等原則的人權教育；(3)學習並運用有效的民主議程；(4)諮詢相關專家的重要性；(5)視人權教育是民主社會的根基。如此才能使台灣人權教育的落實更為徹底。 / Because of the importance of human rights education in Taiwan, it is needed to make the meaning of human rights more clear. However, the value of human rights is relating to the history of democracy. This study is intended to search for the construction on human rights education through democracy theory, especially by the view of Robert A. Dahl and Giovanni Sartori, to set up the theoretical foundation. According to the context of the development of human rights education, it could be found out that equality, democracy and liberty are important concepts. After analyzing, we can discover that: (1) Equality is not equalitarianism but “intrinsic equality.” (2) Classical Greece is the source of “democracy”, but the democracy of nowadays is not totally the same to the classical one. (3) The thought of liberty comes from liberalism, and it is in order to prevent the people from the invasions of the government. On the basis of Dahl and Sartori’s writings, democracy is the strategy to achieve liberty, and the liberty is the condition to achieve equality. At the end, the following conclusions are made: (1) The understanding of the equality, democracy and liberty are important. (2) “Intrinsic equality” must be taught in class. (3) The efficient agenda of democracy must be learned. (4) It is needed to consult the experts. (5) We should take human rights education as the base of the democratic society. These above could be helpful to human rights education in Taiwan.

Digitaliseringen som sker i accelererande hastighet i dagens samhälle har bidragit till en mångfald av nyhetskanaler och informationskällor, vilket ställer krav på att välja ut nyhetsinnehåll för konsumtion i det digitala medielandskapet. I utbildningskontext förväntas elever förvärva skolväsendets demokratiska värden, där främst samhällskunskapsämnet fått axla rollen i att fostra och bilda kompetenta och ansvarskännande medborgare. Implementering av nyhetsinnehåll i samhällskunskapsundervisningen kan främja ungdomars nyhetskonsumtion och politiska intresse, vilket kan fylla en viktig funktion för samhällsengagemang och medborgarskap. Därav är syftet med denna studie att undersöka och synliggöra svenska gymnasieelevers nyhetskonsumtion och upplevelser av denna i förhållande till ett demokratiskt medborgarskap. Studien avser även att belysa dessa gymnasieelevers politiska intresse, engagemang och deltagande, vilket kan avspeglas i deras roll som aktiva samhällsmedborgare. Detta har undersökts genom tio kvalitativa och semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnasieelever i årskurs 3 på ett högskoleförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån nationell såväl internationell forskning samt Dahls demokratiteori och Festingers Selective Exposure Theory. Resultatet antyder att gymnasieeleverna har ett utpräglat nyhetsintresse och konsumerar nyheter i relativt stor utsträckning eftersom de betonar vikten av att vara välinformerad om det politiska och omvärlden. De plattformar som primärt selekteras för nyhetskonsumtion och informationssökning är digitala och sociala medier, även om vissa spår av traditionella medier kan skönjas. De slutsatser som dras är att majoriteten av gymnasieeleverna uppvisar tendenser av hög nyhetskonsumtion, utbredd diskussionsbenägenhet och ökad medvetenhet om det demokratiska medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt att digitala och sociala medier är betydelsefulla nyhetsförmedlare. Vidare dras även slutsatsen att samtliga elever ser sitt röstberättigande i fria och frekventa val som fundamentalt för effektivt deltagande och inkludering i den demokratiska processen. Implementering av nyhetsmedia i samhällskunskapsundervisningen kan även stimulera elevers värderingar och kunskaper om det politiska, vilket kan främja deras politiska intresse och nyhetskonsumtion.

No description available.