A building with high levels of radon gas in the indoor air has a negative effect on the users of the building. Radon in buildings is one of the most common cause to lung cancer in Sweden today, which is why the Boverkets byggregler have set a limit value of 200 Bq/m3 for indoor air in new buildings. The limit value is twice as high as the limit value set by WHO, due to the high uranium levels in Sweden. The soil conditions in Sweden vary, which leads to the problem with the concentration of radon in the soil being different in different geographical locations in Sweden. The thesis has examined routines regarding radon in the soil at the design stage at Skanska in Helsingborg to highlight the risks of the municipality designating the area as a low-risk area. The methods used in this thesis consists of a survey, interviews and examination of documents and geodata. The survey and interviews were conducted with employees at Skanska in both Helsingborg and Uppsala, in order to make a comparison between two areas where the radon problem differ. The results show that there are gaps in knowledge about radon among the employees in Helsingborg, due to lack of experience. If the municipality does not set requirements regarding radon in the inspection plan, Skanska will not do so either. The results also show from measurements that there are areas in Helsingborg that should be considered a high-risk area for radon. One conclusion for the thesis is that regular internal education regarding radon can be beneficial in an area that is considered a low-risk area, as there is a lack of practical experience. Another conclusion is that it is misleading to generalize an area as a low-risk area, as measured values from radon examination in soils show local differences. A recommendation is therefore to always perform a radon examination before a new building is constructed.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förstår och förhåller sig till yngre barns motstånd i övergångar mellan aktiviteter och rutiner som är initierade av förskollärare. Frågeställningarna i studien fokuserar på förskollärares beskrivningar av barns motstånd kring övergångar mellan aktiviteter och hur de beskriver att de bemöter motstånden samt vilken makt som framträder i förskollärarnas beskrivningar. En kvalitativ metod har använts och består av sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på avdelningar med ett och tvååringar. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtar sin inspiration från filosofen Michel Foucaults tankar kring begreppen makt och motstånd. Resultatet har analyserats fram genom en tematisk analys. Resultatet visar att barn gör motstånd på olika vis, bland annat känslomässiga, fysiska och tysta. I förskollärarnas beskrivningar av hur de bemöter barns motstånd framkommer olika strategier och makttekniker. I resultatet framkommer även trygghetens betydelse för barns motstånd samt att rutinerna som verksamheten vilar på kan hindra att yngre barns visade motstånd leder till inflytande över sin utbildning.

Titel: Revisorn och den automatiserade verkligheten – En kvalitativ studie som undersöker hur RPA påverkar den enskilde revisorns upplevdakomfort Bakgrund: I takt med att samhället har blivit mer digitaliserat ochförändrats påverkar det revisorn och revisorns rutiner. Den högakonkurrensen mellan revisionsbyråer har lett till mer automatisering itermer av RPA för att effektivisera revisionen. Ämnet om RPA ochkomfort är relativt outforskat och författarna vill med denna studie bidramed forskning på området. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur digitaliseringengenom RPA påverkar revisorns upplevda komfort och trygghet irevisionsprocessen, utifrån ett perspektiv på revision som karaktäriserat avstruktur kontra omdöme. Metod: En kvalitativ studie som innefattar en abduktiv ansats där denempiriska insamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer somsedan har analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien finner att RPA bidrar med att skapa komfort hos denenskilde revisorn. Genom implementeringen av en RPA kan revisornarbeta med både struktur och omdöme i större utsträckning än tidigare ochdetta bidrar till ökad komfort

Bakgrund: Samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård är lagstyrt. Enligt WHO kan 70% av alla rapporterade vårdskador härledas till bristande kommunikation och samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan mellan psykiatrisk öppen -och slutenvård ökar chanserna att arbeta patientsäkert. Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård påverkar patientsäkerheten. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt nio deltagare intervjuades. Under intervjuerna ställdes öppna frågor enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades enligt Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier med rubrikerna; Fungerande kommunikation, Rutiner är betydelsefullt och Värdet av kontinuitet. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna för att samverka patientsäkert var kommunikation, rutiner och kontinuitet. Slutsats: Patientsäkerheten påverkas av god samverkan. Sjuksköterskorna upplevde att fungerande kommunikation, rutiner och kontinuitet var viktiga faktorer för samverkan. Litteratur saknas om hur patientsäkerheten påverkas av samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård och det behövs ytterligare forskning.

Syftet med studien är att analysera manliga anställdas erfarenhetsberättelser om rutiner och sitt arbete i förskolan. Avsikten är att analysera dessa berättelser ur ett intersektionellt perspektiv. För att kunna göra det har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat fyra män som alla är verksamma i förskolan. Resultatet av vår studie visar att männen i förskolan upplever att det är positivt med deras närvaro både av barn, föräldrar och pedagoger. Dock menar männen att de i vissa fall känner att de blir bemötta på ett annat sätt än deras kvinnliga kollegor. De slutsatser som vi kommit fram till genom vår studie är att män fortfarande upplever att det är låg status att söka sig till förskolan. Männens rutiner inom förskolan påverkas av att de är män. Männen bemöts i sitt dagliga arbete av både skepsis och beröm. Föräldrar eller pedagoger skapar föreställningar om vad som är en norm och förhåller sig till det. Utifrån våra intervjuer blir det tydligt att mannen inom förskolan faller utanför den ramen.En vidare slutsats är att det kan vara problematiskt att säga att det behövs fler män i förskolan eftersom detta skapar en skillnad och sätter olika krav på respektive kön. Det är inte själva könet som är det viktiga i förskolan utan snarare bör fokus ligga på att barnen dagligen integreras med mångfald.

Bröderna Axelssons är ett plåtslageri beläget i Karlskoga. Detta examensarbete har syftat till att undersöka kvalitetskulturen vid två olika ISO-införanden på företaget. Företaget har även fått hjälp med att skriva nya rutiner och instruktioner till processen Beredning/Produktion/Leverans.  För att undersöka kvalitetskulturen har metoder använts från Cronemyr P, Bäckström I och Rönnbäck Å (2016). Vid undersökning av kvalitetskulturen har intervjuer genomförts med VD, administratör, produktionstekniker och en enkät om beteenden på företaget. Svaren används sedan till analys för att se vilka värderingar som hindrar/stödjer kvalitetskulturen. Resultatet visade att den dåvarande kvalitetskulturen på företaget till stor del var hindrande, medan dagens kvalitetskultur är av blandad karaktär, alltså både stödjande och hindrande. Vid skapandet av de nya rutinerna och instruktionerna inspirerades strukturen och innehållet av material från Bergman B och Klefsjö B (2012). De färdiga rutinerna och instruktioner lämnades vid arbetets slut över till företaget som ska användas till deras nya ledningssystem som är ISO 9001:2015 integrerat med ISO 14001:2015. Resultatet visade att rutiner och instruktioner från det gamla ledningssystemet var felaktigt skrivna för de gjordes av en utomstående part. Dagens rutiner och instruktioner är gjorda tillsammans med dem som arbetar i processen. Utöver det följer allt material i det nya ledningssystemet samma dokumentationsstruktur, vilket de ej gjorde i det gamla ledningssystemet.   För ett fortsatt arbete rekommenderas att vidare undersöka kvalitetskulturen samt ge de    ISO-ansvariga på företaget dedikerad arbetstid för att få möjlighet att skriva klart det nya ledningssystemet. Utöver det minimera de värderingar som hindrar kvalitetskulturen. / Bröderna Axelssons is a sheet metal part producing company located in Karlskoga. This thesis aim has been to investigate the quality culture at the company at two different ISO implementation occasions. The company has also received guided help to write new routines and instructions for their process Preparation/Production/Delivery.  To investigate the quality culture, methods from Cronemyr P, Bäckström I and Rönnbäck Å (2016) have been used. In the investigation of the quality culture, interviews were conducted with the CEO, administrator, manufacturing engineer and a survey was conducted regarding the existing behaviours in the company. The responses from the interviews and survey were then used to analyse which values obstruct or support the quality culture. The results show that the former quality culture was for the most part obstructive, while the current quality culture is of mixed nature, i.e. both supportive and obstructive.      The creation of the new routines and instructions, structure and content were inspired by materials from Bergman B and Klefsjö B (2012). The completed routines and instructions were handed over to the company to be used in their new management system containing ISO 9001:2015 integrated with ISO 14001:2015. The result showed that routines and instructions from the old management system were written incorrectly because they were created by a third party. The new routines and instructions are made together with those who work in the process. In addition, all material in the new management system follows the same documentation structure, which they did not do in the old management system.     For continued work it is recommended to further investigate the quality culture and give the responsible for ISO implementation at the company dedicated time to complete the new management system. In addition, the company should minimize the values that obstruct the quality culture.

Under året 2021 utarbetade man en ny ledarskapspolicy inom myndigheten SIS utifrån att man gjort en medarbetarenkät. Policyn grundar sig i vad medarbetarna svarat i undersökningen. Denna studie är en kvalitativ studie som ska undersöka vilka erfarenheter chefer har att arbeta enligt den nya ledarskapspolicyn inom SIS (Statens institutionsstyrelse).  Vi har valt att göra ett intervjumaterial med chefer som jobbar inom myndigheten SIS. Frågorna är öppna frågor som respondenten svara på i skrift. Respondenterna har olika nivåer av chefskap inom myndigheten och vi har försökt göra en jämn könsfördelning.  Resultatet av studien påvisar att den transformativa ledarskapsprofilen är den ledarskapsstilen som är önskvärd hur en ledare inom SIS ska vara. Ledarskapspolicyn grundar sig inte i någon teori så studien är utformad utifrån att söka efter tidigare forskning inom ledarskap. Avsökningen av tidigare forskning landade i transformativt ledarskap där begreppen feedback, förmåga att handskas med problem som uppstår, involvera medarbetare i beslutsprocesser, förebyggande arbete av tydliga användbara rutiner och kommunikation blev centrala begrepp för denna studie.

Skolfrånvaro ger konsekvenser för såväl enskild elev som för familj och samhälle och är ett växande problem både nationellt och internationellt. Elever i Sverige har skolplikt och utbildningsrätten är lagstadgad, detta till trots är allt fler elever frånvarande från skolan. Såväl evidens från statlig utredning som granskning av Skolinspektion visar att elever med omfattande frånvaro inte får den hjälp de behöver. Studiens syfte och frågeställningar riktas därför mot att beskriva och analysera de uppfattningar och erfarenheter huvudman, elevhälsoteam och lärare har gällande rutiner och tillvägagångssätt kring utredning, insatser och åtgärder, uppföljning samt samverkan vid elevers frånvaro i grundskolans yngre åldrar. Erfarenheter och uppfattningar från aktörer på tre olika nivåer har belysts genom semistrukturerade intervjuer, såväl enskilda som i fokusgrupper. Studiens empiri har analyserats utifrån Kearneys fyra kriterier samt Tier-modellen applicerad på svensk kontext. Resultatet påvisar behovet av stödjande rutiner samt ökad samverkan med externa aktörer kring problematisk skolfrånvaro och följs av en diskussion om systematikens och samverkans stödjande roll i hantering av skolfrånvaro. Kunskapsområdet behöver studeras ytterligare, förslagsvis genom att undersöka hur samverkan möjliggörs och hur hinder för samverkan undanröjs mellan externa aktörer och skola.

Denna kvalitativa studie handlar om de erfarenheter och upplevelser som socialarbetare har av samverkan inom socialtjänsten. Den handlar även om de organisatoriska förutsättningar som finns för en samverkan inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Teorier som kommer att behandlas i denna uppsats är samverkansteori och nyinstitutionell teori. Studiens syfte är att undersöka medarbetarnas uppfattning av samverkan inom socialtjänsten. Syftet är också att få en ökad kunskap och förståelse om hur en samverkan inom socialtjänsten fungerar och vilka hinder och möjligheter som finns för en samverkan inom organisationen. Vår ambition till forskningen är att visa på hur samverkan fungerar i praktiken inom socialtjänsten samt bidra till ökad kunskap. Studien syftar till att synliggöra de omständigheter som kan påverka samverkan mellan utredare och behandlare i två kommuner i Skåne. Resultatet påvisar att ett antal faktorer påverkar samverkan inom socialtjänsten där vissa faktorer är svårare för socialarbetare att utöva inflytande på än andra. En stor utmaning är definitionen av samverkan, organisatoriska förutsättningar samt möjligheter och hinder. Det råder en oenig bild av definitionen av samverkan samt hur organisationen bör arbeta med samverkan. Det framgår även att olika faktorer som relation mellan utredare och behandlare, rivalitet, kultur, kunskap och erfarenhet samt olika synsätt påverkar samverkan inom socialtjänsten. De organisatoriska förutsättningarna för samverkan som beskrivs är tid, rutiner, ledarskap och beslutvägar, som påverkar socialarbetarna på gräsrotsnivån. Slutsatsen är att organisationer som strävar efter att främja och utveckla en god samverkan bör definiera samverkan, avsätta tid för samverkan och prioritera samverkan i alla led.

Studien visade hur patienter med funktionsnedsättningar förbereds inför en matningssituation på en somatisk vårdavdelning, som även omfattar vård-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av matningen, är viktigt då det har stor inverkan på måltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fått tillräckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, än de som inte fick någon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför matningen. Vårdpersonalen på avdelningen där observationerna genom-fördes tog i stort sätt hänsyn till de grundläggande värderingarna som återges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005). De rön som har framkommit och redovisats i resultat delen är intressanta men underlaget av de tio deltagande patienterna är i minsta laget. Därför behövs det ytterligare forskning inom ämnet för att synliggöra vikten av informationsgivning och förberedelsernas betydelse för matkonsumtionen vid måltiden på en vårdavdelning av somatisk karaktär. / Harde, S & Mirea, A. How briefing and preparation is carried out in a feeding situation on a nursing ward with surgical alignment. A semistructured observational study. Degree Projekt, 10 Credit Points, Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.The purpose of this study was to describe how patients with decreased functions are prepared before a feeding situation. Ten observations were carried out on a nursing ward with surgical alignment. The result was analysed thru a worked up version of the basic steps for content analysis there both the latent and manifest methods were used. The thems that occurred were interplay, information as well as guidelines and routines. In those cases there information existed at preparations in line for a feeding situation verbal communication was used. The result showed that patients who were informed in a correct way and have recived sufficient time to prepare themselves before the feedingsituation often consumed more of the served meal in comparison to those that have not recived any information.Key words: ethics, feeding, information, nutrition, observation, personal contact, preparation.