CSR is a growing area but previous research has mainly focused on CSR in relation to financial results, society and other external factors. We found a gap in research as less research has been conducted on CSR efforts implications internally on organizations. The purpose of this paper is to contribute to the understanding of the practice of CSR in organizations. It does so by investigating what implications CSR efforts have on organizations internally in terms of reporting, roles and routines. Our literature review gave us different expectations in regards to the three main themes. We expected to see more rigorous reporting, the roles to be either narrowed or extended, and consequently, observe routines either as routines-as-activity or routines-as-rules. We conducted a case study based on five in-depth interviews, which were triangulated with 27 speed interviews, a survey answered by 62 respondents and analysis of official documentations. Our analysis concluded that changes had occurred in reporting, roles and routines. However, this study is limited to a structural perspective and thus, we suggest future studies to be conducted in a nonstructural perspective as well.

Parker Hannifin AB i Trollhättan ingår i en koncern som består av 263 fabriker med över 50 000 anställda. Med 300 anställda produceras, utvecklas och säljs huvudkomponenterna i mobila hydraulsystem. Parker i Trollhättan har konstruerat och tillverkat fasta pumpar och motorer för lastvagnar sedan 1980-talet. Genom att eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande och införa nya system strävar Parker efter att uppnå kortare ledtider, minskat bundet kapitel och ständiga förbättringar. Orsaken till att Parker vill införa konsignation är att det innebär många fördelar. Fördelarna är bland annat minskad administration, minskat bundet kapital och ökad tillgänglighet av detaljer. Examensarbetet visar att den största vinsten med konsignationslager för kunden är att det eliminerar flera delar av flödet mellan avtal till betalning. Delar som elimineras är avropsarbete, fysisk mottagning, mottagningsrapport, lagerbokföring, fakturaregistrering, fakturakontroll samt materialrekvisition. För leverantören är vinsten att fritt kunna planera försörjningen till kunden efter sin egen kapacitet. Samtidigt lagras materialet kostnadsfritt hos kunden, Parker i Trollhättan. Detaljerna ägs av leverantören då de ligger på lager hos Parker. Resultatet av examensarbetet visar att ägandet av material bör övergå till Parker då arbetsordern avrapporteras. Detaljernas lastbärare består av hel-pallar, där pallarna märks upp av en pallflagga. I examensarbetet har en pallflagga för konsignation skapats. Pallflaggan upplyser om att pallen innehåller konsignationsmaterial som ägs av leverantören. Informationsflödet är tydligt eftersom en fraktsedel skickas med det skickade materialet till Parker. Fraktsedeln kontrolleras med följesedel som fås av leverantören. Information måste också ges ut vid större förändringar i förbrukning så att båda parter känner sig trygga över vad som lagerhålls. Konsignation bygger på ett långsiktigt samarbete och bidrar till en tätare relation mellan företagen. Konsignation innebär en vinna/vinna-situation.

När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN    Författare:      Brask, Sandra Ragnarsson, Sofie Handledare:    Drugge, Gunnel   Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete 21-40 poäng C-uppsats, 15 poäng Ht 2009         Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vårdnadshavare. Många kom från Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och jämföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. Frågeställning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hälsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nätverk och identitetsutveckling. Utgångspunkt för analysen är Förenta Nation-ernas Konvention om Barnets Rättigheter, Randall Collins teori om interaktionsritualer samt tidigare forskning inom ämnet. Litteraturinhämtningen har skett främst utifrån artikeldata-baser. Resultaten har framtagits genom kvalitativ metod och semistruktureade intervjuer. Intervjumaterialet har behandlats utifrån ett fenomenologiskt betraktelsesätt. Följande har framkommit: I boendenas introduktion är vuxenstöd och tydlig information viktiga bestånds-delar. Vardagsrutinerna består av regler kring bl.a. basala mänskliga behov, hushållsgöromål och kommunikation. Gällande hälsa finns rutiner för hanteringen av fysiska besvär. Det psy-kiska måendet nämns dock huvudsakligen. Det finns rutiner kring individuella och gemen-samma fritidsaktiviteter. Beträffande skolan beskrivs rutiner kring skolstart, läxläsning och skolvägran. Kring ungdomarnas sociala nätverk finns rutiner för kontakt med släkt, vänner och gode män samt utökning av kontaktnätet. För vägledning inför bildandet av en vuxen identitet finns rutiner bl.a. för att motverka droganvändning och våld.     Nyckelord: ensamkommande flyktingbarn, ungdomsboenden, rutiner / Title:               FLIGHT FROM ONE REALITY TO ANOTHER. A COMPARISON OF ROUTINES BETWEEN  FOUR YOUTH HOSTELS FOR UNACCOMPANIED ASYLUMSEEKING CHILDREN.     Authors:         Brask, Sandra                       Ragnarsson, Sofie Supervisor:     Drugge, Gunnel   Örebro university School of law, psychology and social work Social Work Program Social work 21-40 points C-essay, 15 points Autumn term 2009       Abstract In 2008 1510 refugee children and adolescents arrived in Sweden without their guardians. Many of them came from Iraq and Afghanistan. The purpose of this essay is to make a survey and compare the routines of four youth hostels for unaccompanied asylum-seeking children. The main issues concern routines in the fields of introduction, everyday life, health, leisure activities, school, social network and development of their identity. The basis of the analysis is The Convention on the rights of the child of The United Nations, Randall Collins theory of interaction rituals and research on the subject. The literature has in most part been collected from databases. The qualitative method and semi-structured interviews are used in the collection of the data. The interview material has been analysed using a phenomenological approach. The main findings are: In the introduction adult support and basic information are important components. The daily routines consist of guidelines about, e.g. basic human needs, household chores and communication. Concerning health there are routines in the field of physical ailments. The mental wellbeing is though more often mentioned. There are routines about individual and group activities. Regarding school routines about starting school, home-work and school refusal are described. In the matter of their social network there are routines for the contact with relatives, friends and legal guardians and extension of the network. To guide them on their way to an adult identity there are routines for e.g. the prevention of drugs and violence.   Keywords: unaccompanied refugee children, adolescents, youth hostels, routines.

<p>Our purpose with this report is to create a structural basis over how to improve handling with international freight at ITAB Shop Concept (further mentioned as ITAB). We have through interviews with employees at ITAB and observations identified problems that have caused difficulties at handling with international freight, from the time when an order is placed to when it’s delivered to the customer. We have also interviewed shipping companies.</p><p>We have in the theory chapter written about shipping conditions for international freight and a main part of our theory is about NSAB 2000, which describes the obligations and rights shippers and consignee has.</p><p>In order to improve the efficiency ITAB has to be aware of the problems in the company and try to solve them.</p><p>The problems we have identified are described in the result chapter. One of the problems is that employees at the warehouse don’t know when gods is supposed to be shipped. This may result into gods being left over in the warehouse. We have in the analyze chapter listed our solutions to solve this problem and it has first priority in our classification table which are discussed further below. The classification table consist of problems that we have identified and each problem has a priority. The priority is based from two criteria’s, how difficult it’s to solve and how important it’s to solve the problem. We have thereafter multiplied these two criteria’s to get a priority list. The problems with the lowest points are the ones we suggest ITAB should solve first.</p>

<p>När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.</p>

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig. Samlingen som rutin i vår verksamhet diskuteras och jag vill granska dess betydelse och vilken roll pedagogen har i samlingen. Är det viktigt att alla barn deltar? Jag reflekterar kring om vi kan plocka ut samlingens innehåll och implementera det i andra aktiviteter under dagen. Analysen har tre delar. Samlingens historia, pedagogens roll utifrån Foucaults maktteoretiska tankar och pedagogens praktiska kunskap. Jag lyfter genom mitt arbete upp ett obekvämt ämne då jag skriver om pedagogens makt över barnen. Detta är dock ett ämne som behöver lyftas. I mitt arbete använder jag skrivandet som metod för att reflektera och en hermeneutisk tolkning av min personliga berättelse för att kunna reflektera över förskollärarens roll. Det jag har kommit fram till genom mitt arbete är att pedagogen har makt över barnen men att även rutinerna har makt över verksamheten. Pedagogernas makt över barnen kan vara mer eller mindre medveten. Jag kan också se att pedagogens praktiska klokhet har betydelse för hur samlingens utfall blir.

Patienter med svårläkta bensår förekommer ofta i slutenvården och primärvården där sjuksköterskor och distriktssköterskor ansvarar för omvårdnaden. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten och innebär en stor kostnad. Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskaper om rutiner, riktlinjer och omvårdnad av svårläkta bensår i slutenvården och primärvården. En enkät med frågor gällande kunskap om svårläkta bensår delades ut till 80 sjuksköterskor och distriktssköterskor och 55 enkäter besvarades. Resultatet visade att det fanns vissa brister i kunskapen om svårläkta bensår. Kompressionsbehandling användes profylaktiskt på enheterna för att undvika sårrecidiv, men färre än hälften visste vilken effekt kompressionsbehandlingen syftade till. Pumpstövel var något som sällan användes. Ankeltrycksmätning utfördes inte ofta preventivt eller för att utesluta arteriell insufficiens. Riktlinjer gällande dokumentation av sårbedömning och sårbehandling uppgavs av deltagarna fanns, men riktlinjer gällande själva bedömningen och behandlingen av svårläkta bensår var enligt resultatet inte lika vanligt förekommande. Många skattade att de inte hade tillräckliga kunskaper för att bedöma och behandla arteriella sår, venösa sår och blandsår. De testade kunskaperna visade att inom områdena omläggningsfrekvens, sårmiljö, venösa bensår, protein och zink var kunskaperna goda.  Jämförelsen mellan primärvården och slutenvården visade en signifikant skillnad där de som var verksamma i primärvården hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning. Slutsatsen som drogs av jämförelsen som gjordes mellan primärvården och slutenvården visade på en signifikant skillnad i testade och skattade kunskaper till fördel för sjuksköterskorna och distriktssköterskorna i primärvården som hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning.

Our purpose with this report is to create a structural basis over how to improve handling with international freight at ITAB Shop Concept (further mentioned as ITAB). We have through interviews with employees at ITAB and observations identified problems that have caused difficulties at handling with international freight, from the time when an order is placed to when it’s delivered to the customer. We have also interviewed shipping companies. We have in the theory chapter written about shipping conditions for international freight and a main part of our theory is about NSAB 2000, which describes the obligations and rights shippers and consignee has. In order to improve the efficiency ITAB has to be aware of the problems in the company and try to solve them. The problems we have identified are described in the result chapter. One of the problems is that employees at the warehouse don’t know when gods is supposed to be shipped. This may result into gods being left over in the warehouse. We have in the analyze chapter listed our solutions to solve this problem and it has first priority in our classification table which are discussed further below. The classification table consist of problems that we have identified and each problem has a priority. The priority is based from two criteria’s, how difficult it’s to solve and how important it’s to solve the problem. We have thereafter multiplied these two criteria’s to get a priority list. The problems with the lowest points are the ones we suggest ITAB should solve first.

The thesis had its starting point in the first paragraph of the eleventh chapter in the Swedish social services act, which discusses the immediate risk assessments that has to be made when the social services receive a report about a child. The thesis highlights an area that has received a lot of attention in media since the spring of 2014, when an eight year old girl was fatally abused by her legal guardians. The social services had at the time received a report about the girl but it was left unread. This tragic case has brought attention to the routines used by the social services for dealing with reports and risk assessments. This thesis was conducted through individual interviews with social workers working with children and families in the social services, with the aim to acquire an enhanced understanding of how social workers perform immediate risk assessments and what these assessments are based on. The results of the study showed that several of the municipalities had a routine for how to handle incoming reports, but lacked specific routines regarding the immediate risk assessments. Without specific routines, the informants stated experience, intuition and cooperation with co-workers and managers as important factors of making risk assessments. / Studien tog avstamp i socialtjänstlagens elfte kapitel, första paragrafen, vilken behandlar den omedelbara skyddsbedömning som ska göras av socialtjänsten vid en inkommen anmälan gällande ett barn. Studien belyser ett medialt uppmärksammat område som sedan våren 2014 blivit vida diskuterat då en åttaårig flicka misshandlades till döds av sina vårdnadshavare. Socialtjänsten hade då fått in en anmälan om flickan men som ingen ännu hade läst. Detta tragiska fall har uppmärksammat socialtjänstens rutiner kring anmälningar och hur de genomför skyddsbedömningar. Studien genomfördes genom individuella intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom Barn och familj i socialtjänsten och syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur socialsekreterarna utför skyddsbedömningar och vad som ligger till grund för dessa bedömningar. Studiens resultat visade att det i flera av kommunerna fanns en rutin för hur en inkommen anmälan skulle hanteras, men att det saknades specifika riktlinjer för hur de omedelbara skyddsbedömningarna skulle göras. I avsaknad av specifika riktlinjer uppgav informanterna att erfarenhet, intuition och samarbete med kollegor och chefer utgjorde viktiga delar av att göra skyddsbedömningar.