Rapporten är skriven i samarbete med H2 Entreprenad AB och inriktad på arbetsmiljöarbetetmed utländska underentreprenörer på den svenska arbetsmarknaden inom byggbranschen. Enomfattande litteraturstudie har gjorts och kompletterats med en intervjustudie.Byggbranschens produktionstakt är på nivåer som jämställs med miljonprogrammets dagar på60- till 70-talet, det behövs 710 000 nya bostäder mellan åren 2015 och 2025 enligt Boverket.Med ett sådant tryck på byggbranschen har företagen svårt att få tag i arbetskraft, detta är enav anledningarna till att utstationerade arbetare ökat markant i Sverige de senaste åren.Den utländska arbetskraften ger tillgång till ny kompetent arbetskraft, som oftast är billigare.Kraven på ledningen att styra de utländska underentreprenörerna som tas in ökar dockmarkant och leder till ökade kostnader. Risken för en utländsk arbetare att skadas på ensvensk arbetsplats är också 36 % högre, och risken att dö är fyra gånger så stor som för ensvensk arbetare. Detta medför att ett större fokus på ett fungerande arbetsmiljöarbete behövssom fungerar trots språkförbristningarna.De sociala och kulturella skillnaderna tas upp och analyseras i rapporten, hur hierarkier ochstyrning för yrkesarbetare sker i jämförelse mellan svenska och utländska underentreprenörer. / The report is written in collaboration with H2 Entreprenad AB and focuses on the workenvironment with foreign subcontractors on the Swedish labor market in the constructionindustry. A comprehensive literature study has been done and completed with an interviewstudy.The construction industries production rate is at levels equal to the days of the millionprogram in the 60s and 70s. 710 000 new homes are needed between 2015 and 2025according to Boverket. With such pressure on the construction industry, companies havedifficulty in obtaining labor. This is one of the reasons why posted workers have increasedsignificantly in Sweden in recent years.The foreign labor force gives access to new skilled labor, which is usually cheaper. However,the requirements of management of foreign subcontractors taken in are increasingsignificantly, leading to enlarged costs. The risk of a foreign worker being injured in aSwedish workplace is also 36 % higher, and the risk of dying is four times the size of aSwedish. This means that a greater focus on a functioning work environment is needed, whichwill operate despite language barriers.The social and cultural differences are analyzed and processed in the report, how hierarchiesand guidance for professional workers are done in a comparison between Swedish and foreignsubcontractors.

I förskoleklassens, grundskolan och fritidshemmets gemensamma läroplan benämns inte den anmälningsplikt som råder (Skolverket, 2018). Detta trots att det specificeras i kap. 14 i Socialtjänstlagen (2001:453) att yrkespersoner inom skolverksamhet är skyldiga att anmäla vid misstanke att ett barn far illa. Skolverket (2019) benämner hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten bör följas för de barn som inte har det bra hemma. Hur denna samverkan ska ske är däremot inget som understryks. Ytterligare kunskap behövs inom området i hur samverkan sker samt de rutiner som finns i förhållande kring anmälningsplikten. Studiens syfte är att få en större kännedom i hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten ser ut. Målet är att uppmärksamma de rutiner pedagoger inom skolverksamheten har i samband med orosanmälan till socialtjänsten.   Uppsatsens resultat visar att pedagoger anser att brister finns i samverkan med socialtjänsten. Det synliggörs hur de yrkesverksamma finner samverkan med socialtjänsten som en envägskommunikation och att de känner bristfällighet i återkoppling. Resultatet visar även att mer än hälften av pedagogerna är osäkra kring vilka rutiner som finns gällande orosanmälan på den arbetsplats de har. Genom dessa resultat kan studien bidra med inspiration för förbättringsarbete kring samverkan mellan skolan och socialtjänsten.

No description available.

<p>Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.</p>

<p>Problem: Hur såg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller på plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som går att komma åt via Internet och ger mer möj-lighet till självbetjäning. Detta leder till frågorna: Vilka för-ändringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen påverkats?</p><p>Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system påverkat interaktionen (relation) mellan ”kund” och leverantör vid en tidpunkt 5 år efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb.</p><p>Teori & Metod: Teoriavsnittet består av två delar. Avsnittet om IT-system tar upp anledningar till införande och vilka som använder systemet. Avsnitt om kundrelationer och IT tar upp Inter-net, kundrelationer med IT och självbetjäning samt nackde-lar. Empirin har sammanställts genom besöksintervju hos Svenska Golfförbundet, telefonintervju hos 10 olika golf-klubbar, samt enkäter hos 30 medlemmar från Västerås GK och 10 medlemmar från Skerike GK.</p><p>Resultat: Kundkontakten med medlemmarna går från att vara mer personliga möten till att bli mer automatiserade med mer e-postkontakt. Medlemmarna bokar sina starttider, anmäler sig till tävlingar och ändrar handicap alltmer via Internet. Golfklubbarna har bra uppsikt över vilka som är ute och spelar.</p>

<p>Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN</p><p>  </p><p>Författare:      Brask, Sandra</p><p>Ragnarsson, Sofie</p><p>Handledare:    Drugge, Gunnel</p><p> </p><p>Örebro universitet</p><p>Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete</p><p>Socionomprogrammet</p><p>Socialt arbete 21-40 poäng</p><p>C-uppsats, 15 poäng</p><p>Ht 2009</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vårdnadshavare. Många kom från Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och jämföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. Frågeställning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hälsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nätverk och identitetsutveckling. Utgångspunkt för analysen är Förenta Nation-ernas Konvention om Barnets Rättigheter, Randall Collins teori om interaktionsritualer samt tidigare forskning inom ämnet. Litteraturinhämtningen har skett främst utifrån artikeldata-baser. Resultaten har framtagits genom kvalitativ metod och semistruktureade intervjuer. Intervjumaterialet har behandlats utifrån ett fenomenologiskt betraktelsesätt. Följande har framkommit: I boendenas <em>introduktion</em> är vuxenstöd och tydlig information viktiga bestånds-delar. <em>Vardagsrutinerna </em>består av regler kring bl.a. basala mänskliga behov, hushållsgöromål och kommunikation. Gällande <em>hälsa</em> finns rutiner för hanteringen av fysiska besvär. Det psy-kiska måendet nämns dock huvudsakligen. Det finns rutiner kring individuella och gemen-samma <em>fritidsaktiviteter</em>. Beträffande <em>skolan</em> beskrivs rutiner kring skolstart, läxläsning och skolvägran. Kring ungdomarnas <em>sociala</em> <em>nätverk</em> finns rutiner för kontakt med släkt, vänner och gode män samt utökning av kontaktnätet. För <em>vägledning inför bildandet av en vuxen identitet</em> finns rutiner bl.a. för att motverka droganvändning och våld.  </p><p> </p><p>Nyckelord: ensamkommande flyktingbarn, ungdomsboenden, rutiner</p> / <p>Title:               FLIGHT FROM ONE REALITY TO ANOTHER. A COMPARISON OF</p><p>ROUTINES BETWEEN  FOUR YOUTH HOSTELS FOR UNACCOMPANIED ASYLUMSEEKING CHILDREN.  </p><p> </p><p>Authors:         Brask, Sandra</p><p>                      Ragnarsson, Sofie</p><p>Supervisor:     Drugge, Gunnel</p><p> </p><p>Örebro university</p><p>School of law, psychology and social work</p><p>Social Work Program</p><p>Social work 21-40 points</p><p>C-essay, 15 points</p><p>Autumn term 2009</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Abstract </strong></p><p>In 2008 1510 refugee children and adolescents arrived in Sweden without their guardians. Many of them came from Iraq and Afghanistan. The purpose of this essay is to make a survey and compare the routines of four youth hostels for unaccompanied asylum-seeking children. The main issues concern routines in the fields of introduction, everyday life, health, leisure activities, school, social network and development of their identity. The basis of the analysis is The Convention on the rights of the child of The United Nations, Randall Collins theory of interaction rituals and research on the subject. The literature has in most part been collected from databases. The qualitative method and semi-structured interviews are used in the collection of the data. The interview material has been analysed using a phenomenological approach. The main findings are: In the <em>introduction</em> adult support and basic information are important components. The <em>daily routines</em> consist of guidelines about, e.g. basic human needs, household chores and communication. Concerning <em>health</em> there are routines in the field of physical ailments. The mental wellbeing is though more often mentioned. There are routines about individual and group <em>activities</em>. Regarding <em>school</em> routines about starting school, home-work and school refusal are described. In the matter of their <em>social</em> <em>network</em> there are routines for the contact with relatives, friends and legal guardians and extension of the network. To <em>guide</em> them on their <em>way to an adult identity</em> there are routines for e.g. the prevention of drugs and violence.</p><p> </p><p>Keywords: unaccompanied refugee children, adolescents, youth hostels, routines.</p>

<p>Parker Hannifin AB i Trollhättan ingår i en koncern som består av 263 fabriker med över 50 000 anställda. Med 300 anställda produceras, utvecklas och säljs huvudkomponenterna i mobila hydraulsystem. Parker i Trollhättan har konstruerat och tillverkat fasta pumpar och motorer för lastvagnar sedan 1980-talet.</p><p>Genom att eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande och införa nya system strävar Parker efter att uppnå kortare ledtider, minskat bundet kapitel och ständiga förbättringar. Orsaken till att Parker vill införa konsignation är att det innebär många fördelar. Fördelarna är bland annat minskad administration, minskat bundet kapital och ökad tillgänglighet av detaljer.</p><p>Examensarbetet visar att den största vinsten med konsignationslager för kunden är att det eliminerar flera delar av flödet mellan avtal till betalning. Delar som elimineras är avropsarbete, fysisk mottagning, mottagningsrapport, lagerbokföring, fakturaregistrering, fakturakontroll samt materialrekvisition. För leverantören är vinsten att fritt kunna planera försörjningen till kunden efter sin egen kapacitet. Samtidigt lagras materialet kostnadsfritt hos kunden, Parker i Trollhättan.</p><p>Detaljerna ägs av leverantören då de ligger på lager hos Parker. Resultatet av examensarbetet visar att ägandet av material bör övergå till Parker då arbetsordern avrapporteras. Detaljernas lastbärare består av hel-pallar, där pallarna märks upp av en pallflagga. I examensarbetet har en pallflagga för konsignation skapats. Pallflaggan upplyser om att pallen innehåller konsignationsmaterial som ägs av leverantören. Informationsflödet är tydligt eftersom en fraktsedel skickas med det skickade materialet till Parker. Fraktsedeln kontrolleras med följesedel som fås av leverantören. Information måste också ges ut vid större förändringar i förbrukning så att båda parter känner sig trygga över vad som lagerhålls. Konsignation bygger på ett långsiktigt samarbete och bidrar till en tätare relation mellan företagen. Konsignation innebär en vinna/vinna-situation.</p>

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online – en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad. Med hjälp av teori om hur konsumtion sker då fler säljkanaler finns tillgängliga, samt teori om hur lojalitet påverkar konsumtionsbeteende, formuleras sex hypoteser rörande hur konsumentbeteende påverkar benägenheten till showrooming. Produktkategorin löparskor uppfyller till stor del de kriterier som lämpar dem för showrooming, och en frågeundersökning genomförs därför med konsumenter av löparskor. Resultatet av undersökningen analyseras statistiskt m.h.a. Pearsonskorrelation och binär logistisk regression. Analys sker även av kvalitativ data som respondenterna bidrar med. Hypotesprövningen visar på signifikativa negativa samband mellan variablerna risk, positiv tidsdiskontering, rutiner och showrooming, samt signifikanta positiva samband mellan variablerna sparsamhet, expertis och showrooming. Dessutom identifieras ett svagt negativt samband mellan ålder och showrooming. Vidare formuleras begreppet returköpsshowrooming, där konsumenterna vänder sig till konkurrenter online vid upprepade köp av en produkt som tidigare informationssökt och köpts offline. Med utgångspunkt i marknadsföringsmixen diskuteras implikationerna av showrooming-fenomenet för marknadsförare i fysisk handel respektive e-handel.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet. Tidigare forskninghar baserats på att antingen formella regler eller informella rutiner behålls i organisationen.Fusionen vi undersökte ledde till en än mer omvälvande förändring vilket motbevisar den lösakopplingens effekt som neutraliserande i den tidigare forskningens bemärkelse.