Denna studie syftar till att utforska och analysera hur svensk media presenterar internationella konflikter, med fokus på Ryssland och Ukraina kriget, samt Israel och Palestina konflikten. Metodologiska ansatserna för studien är en kombination av framing analys och kritisk diskursanalys med fokus på Faircloughs tredimensionell modell. Genom dessa två analysverktyg kan vi få en mer omfattande bild av svenskmedias framställning av de valda konflikterna. Den möjliggör en fördjupad förståelse av medias makt i att forma offentliga diskurser. För att stärka och stödja vår analys, tillämpades två teorier, dels diskurs, dels postkolonial teori inom Internationella Relationer. Resultaten indikerar att det finns betydande skillnader i rapporteringen om de två konflikterna. Detaljering av information kring civila offer i Ukraina tenderar att vara högre jämfört med Palestinska offer. Ytterligare en skillnad som betraktades, var den bristande benämning av historiska aspekter i både konflikterna, vilket tyder på att media väljer att framhäva vissa berättelser och ignorera andra.  Det fanns även likheter med konflikterna, exempelvis, användningen av starkt laddade ord vid framställningen av konflikterna. Detta tyder på maktspel som formar politiska och sociala attityder. En annan likhet mellan konflikternas presentation i svensk media var journalisternas sätt att väcka emotionell respons hos läsaren. De framställda narrativen påverkar mottagarens beteende, attityder och syn på rättvisa och moral. Slutligen, understryker denna studie vikten av medvetenheten om hur svensk media rapporterar om internationella konflikter. Det är därmed viktigt att fokuset ligger på en balanserad rapportering som inkluderar både aktuell och historiska kontexter.

<p>The aim of this study is to investigate differences that exist in Estonia and Russia with regard to civil society, democracy and corruption and try to find out what can be possible causes to the vast differences in these two countries. Many political scientists claim that civil society plays a key role in democratic transitions. This paper takes its point of departure in 1991, when the Soviet Union collapsed and Estonia and Russia became independent. Since then Estonia has had a flourishing economy which attract many foreign investments, with Sweden as the greatest investor. The country has also managed well to adjust quickly from totalitarianism to democracy. This paper also addresses issues with corruption as it is a major problem in Russia and affects every day life in society. My results show that since Vladimir Putin came to power, Russia has got a higher degree of corruption and the evolution of democracy has gone backwards. I also found that there is a lack of social capital in the Russian society. In Estonia however, the results show that the country now has a well-functioning democracy. The legal environment for NGOs has steadily improved since Estonia became member of the EU. However, there still remain some deficit with regards to being a participating democracy at the grass-root level within the civil society. The theories used in this paper are Heidenheimer´s theory on corruption and Robert Putnam´s institutional theory on horizontal organization and social capital. The methods used are comparative case study and most similar systems design.</p>

Klimatförändringarnasägs vara den viktigaste drivkraften för de geostrategiska förändringarna som äger rum i Arktis. Uppvärmningen av regionen medför ett antal betydande geopolitiska effekter. När det gäller dessa nya omständigheter betraktas Ryssland som en nyckelaktör. Det föreslås också av flera forskare att Ryssland använder statliga nyhetsmedier för att förmedla en Kreml-godkänd världsuppfattning tillen internationell publik. Vårt syfte med denna studie är att analysera hur den ryska tidningen RT (tidigare RussiaToday) inramar klimatförändringarnai Arktis. För att identifiera kategorier inom materialet har vi använt en kvantitativ innehållsanalys,och för att analysera inramningen harvianvänt en framinganalysbaserad på Robert Entmansprinciper. Vi fann att de största kategorierna var "klimat", "energi" och "konflikt". Inramningenbestår av en fientlig och konfliktorienterad vy över väst (främst USA) i kategorierna "energi" och "konflikt", medan en mer samarbetsorienteradram visas inom kategorin "klimat". Vi fann också att det finns en del intressen iatt utveckla Nordostpassagen, vilket kan vara ett mer realistiskt mål för Ryssland än energiutvinning i Arktis. Det finns behov av mer forskning om ämnet för att kunna diskutera Arktis framtid. / Climate change is often presented as amain driver of the geostrategic changes that are taking place in the Arctic.Russia is regarded as a key actorin this changing geopolitical landscape. Several scholarssuggests thatRussiausesstatenewsmedia to mediate a Kremlin-approved idea of the worldtowards an international audience.Thepurpose ofthis study is to analyze how the Russian newspaper RT (former Russia Today) is framing climate change in the Arctic.To identifycategories within the material,we have used a quantitative content analysis, and to analyze the framing we have used a framing analysis based on Robert Entman’s principles. We found that the largest categorieswere ‘climate’, ‘energy’and ‘conflict’. The framing consists of a hostile and conflict-oriented view of the west(mainly America)in the ‘energy’ and ‘conflict’-categories, while a more cooperative framing appears within the ‘climate’category. We also found that there aresomeinterestsin developing the Northern Sea Route, which may be a more realistic goal for Russia than energy extraction in the Arctic. There is a need for more research on this subject, to be able to discuss the future of the Arctic

Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvägagångssätt, företagets storlek,nätverk och kunskap haft tydligast påverkan på de studerade svenska företagens internationalisering och framgång i Ryssland. Dessa framgångsfaktorer tycks även likna de faktorer som generellt framträder i tidigare forskning. Dock framstår möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden. Dessa framgångsfaktorer kan inte enskilt förklara företagens framgång, utan ger en nyanserad bild av de studerade företagens främsta attribut vid etableringen. / It can be concluded that commitment, previous international experience, systematic approach, company size, network and knowledge has had the most prevailing outcomes in regards to successful companies in this study. These success factors tend to be in line with previous research conducted on the area. However these factors cannot alone account for the success for the individual companies, but can give guidance of important attributes that influenced the internationalisation for the enterprises in this study.

No description available.

Presently the Arctic is characterized by climate change. The melting ice masses have also led to changed geopolitical conditions that act and drive the region towards an unpredictable outcome. This change sheds light on the actors in the Arctic Council (AC) and their ability to cooperate. This bachelor thesis uses content analysis to analyse Arctic strategy documents from Russia, China and the EU on how they see the problems arising in the Arctic and how they plan to combat these, in a comparison with strategy documents from the AC. With Carol Lee Bacchis post-structuralist approach and her framework What is the problem represented to be? (WPR) the thesis examines problem representations in the strategy documents. By doing so, this study is filling a research gap of policies in the AC as well as the basis for cooperation in the AC. The comparison between the actors and the AC’s problem representations shows that the three actors both have similarities and differences compared to the AC, and they all have uniting and divisive content. The thesis determines AC as an important forum for maintaining diplomatic problem solving, protection for the environment, sustainable societies and stability in the area. The analysis has also identified certain themes where the basis for cooperation exists: the environment as a whole, economic growth in terms of transport and fisheries. The study also shows challenges in terms of AR's relevance. Russia's national focus and China as an important and increasingly important player. These actors can be both environmental culprits or powerful co-players. The thesis also shows that the EU can act as a potential regulatory power.

World society has been an eyewitness to a couple of actions during the 21st century that has disturbed the peaceful coexistence of neighbouring countries. As a consequence of this disturbance some parts of one of the countries was expropriated. These cases were events that took place in Georgia 2008 and Ukraine 2014. It is also obvious that it was the same country that contributed to these dramatic developments of the situation in the regions. Based on these facts, one of these two cases were chosen in order to analyse the development of the events before the occurrences took place. This study will primarily be focused on finding reasons for differences in the views of Russia and the UN on the occurrences that took place in Ukraine 2014. This regards the fact that Crimea peninsula being a part of Ukraine during the second half of 20th century and the beginning of the 21th century once again has become a part of Russia as an assignee of former Soviet Union. This event has a historical explanation because it was during the Soviet time that Crimea peninsula became a part of Ukraine. To find an explanation for the difference in views the current study will use a qualitative study of different academic articles, treaties and resolutions. / Världssamhälle har under 2000-talet vittnat vissa händelseutvecklingar som har kränkt en fredlig samexistens av grannländerna och som konsekvens av denna drabbning ett av länderna har förlorat en del av sitt territorium. Dessa fall har ägt rum i Georgien 2008 och Ukraina 2014. Det är dessutom självklart att ett och samma land har bidragit till sådana dramatiska händelseutvecklingar i regionerna. Undersökningen kommer att utgå från dessa uppgifter och analysera ett av dessa två fall för att följa utvecklingen av händelserna strax innan kravallerna bröt ut i regionen. Denna studie kommer framför allt fokuseras på att hitta anledningar till skillnaderna i Rysslands och General Församlingens medlemsmajoritet syn på de händelserna som har ägt rum i Ukraina 2014.  Med detta menas naturligtvis att Krimhalvön efter att vara en del av Ukraina under den andra hälften av 1900-talet och början av 2000-talet återigen blivit en del av Ryssland som är en arvtagare till före detta Sovjetunionen. Faktum att Krimhalvön återigen har blivit en del av Ryssland har en historisk förklaring eftersom Krimhalvön har blivit en del av Ukraina under Sovjetunionens tid. Undersökningen kommer att använda en kvalitativ textanalys för att analysera olika akademiska artiklar, avtal samt resolutioner och hitta förklaringen till skillnaden i synen på att Krim återigen har blivit en del av Ryssland.

This study has aimed to understand Suggan and Galten as its history and story has changed through time. To achieve this a biography perspective are applied. Suggan and Galten is war trophies taken from Russians during the Livonian war (1558-1583) and now presented at Gripsholm castle. Apart from understanding their history this study is going to discuss Suggan and Galtens role as war trophies, furthermore how they relate to society both now and then. But also, how they are viewed upon as cultural heritage.  This thesis has been based on a litterature study with supplementary illustrations to put Suggan and Galten in a larger context. In the litterature study an object biographical perspective has been obtained to be able to study the entire life story. Materiality and agency have also been used to explain human relationships to the cannons and to try to clarify peoples actions around them. The object biographical perspective has verified several aspects of Suggan and Galtens life journey. With the help of the theoretical starting point, the development of the cannons from Äldre Vasatiden to the present day has partly been accounted for. The study describes how Suggan and Galten were casted in Moscow by casting master Andrei Chekhov. How they were used by the Russian army in the Livonian war. Then taken over by the Swedes and shipped to Sweden. Once on Swedish soil, they participated in a trophy parade and then became cultural heritages at Gripsholm castle. War trophies refer to an object taken during conquest, which Suggan and Galten were. Furthermore, they have been used as war trophies in parades to demonstrate the power of the royal family. It was also during this time that the cannons began to develop into a cultural heritage. Only when the cannons were placed at Gripsholm castle where they considered as cultural heritage. / Studien har undersökt Suggan och Galtens livshistoria från tillverkningen i Ryssland till utställningen på Gripsholms slott. Syftet och frågeställningarna har varit att förstå och tydliggöra Suggan och Galtens utveckling genom tid och rum. Samt att redogöra för kanonerna som krigstroféer och varför dem blivit det. Slutligen har kulturarvsfrågan diskuterats utifrån objekten och hur de har speglats i samhället både då och nu.  Uppsatsen har baserats på en litteraturstudie med kompletterande bildmaterial för att sätta Suggan och Galten i ett större sammanhang. I litteraturstudien har ett objektbiografiskt perspektiv erhållits för att kunna studera hela livshistorien. Materialitet och agens har också använts för att förklara människans relation till kanonerna och för att försöka klarlägga personers handlingar kring dem. Det objektbiografiska perspektivet har verifierat flera aspketer av Suggan och Galtens livsresa. Med hjälp av den teoretiska utgångspunkten har kanonernas utveckling från Äldre Vasatiden fram till idag delvis kunnat redogöras för. Studien redogör för hur Suggan och Galten gjöts i Moskva av gjutmästare Andrej Chokhov. Hur de användes av den ryska armén i livländska kriget för att sedan övertas av svenskarna och skeppas till Sverige. Väl på svensk mark deltog de i troféparaden för att sedan bli ett kulturarv på Gripsholms slott.  Krigstroféer syftar på föremål som tagits under erövring vilket Suggan och Galten gjordes. Vidare har de som krigstroféer använts i triumfparader i syfte till att påvisa kungafamiljens makt. Det var även under den här tiden som kanonerna började utvecklas till ett kulturarv. Först när kanonerna placerades på Gripsholms slott ansågs de som fulländade kulturarv.

Russian application of deception in warfare has an extensive history. A lot of previous research has explored both its application and development through different historical conflicts. However, the 2014 Russian annexation of Crimea has raised a debate that challenges the classic application of Russian deception methods. Nevertheless, many researchers claim that Russia continues to use traditional methods of warfare and deception, albeit adapted to a modern context.   This thesis explores these claims by a concrete comparison of the application of Russian deception methods during the annexation of Crimea with a successful historical Russian deception operation, the 1979 Soviet invasion of Afghanistan. This is done by a comparative case study, which breaks down both cases with theoretical support from Barton Whaley's theory of deception. The study validates claims that traditional Russian deception methods are being applied in a contemporary context. What has changed, however, is how the different types of deception mutually support one another and are utilized to achieve synergy effects.

An annexation of landmasses or parts of another country is nowadays a rare case. However, Russia managed to annex parts of Ukraine after a violent and complicated conflict in 2014. There are several different theories and methods of describing Russian warfare and some of them even originate from Russia itself.   This paper aims to apply the Reflexive Control theory, which originated in Russia, and see how well it accounts Russian actions in Ukraine. The analyzation of this theory is necessary because after the annexation of Crimea there has been an increasing interest to describe Russian actions in the science of war discussions.   This is done by first describing different theorists’ approaches and views on the theory and then constructing a template from which this thesis’ analysis is concluded. There are four major contributors to the theory, all of which differ slightly in their description of the theory.   This paper concludes that patterns of Reflexive Control may have been implemented during the conflict in Ukraine. These patterns may also have been present before the conflict, after the annexation and up to present day. / -