Att förstå och förklara krig och vad som avgör krig kan bidra till en stats krigföringsförmåga. En liten stat som exempelvis Sverige, vilken antas inte ha ambition att angripa annan stat, löper risken att tvingas utkämpa krig som underlägsen en starkare motståndare. Detta kommer då troligen att ske på eget territorium mot motståndare som skapat de förutsättningar denne bedömer ska räcka till seger. Då två parter har olika förutsättningar att föra striden, exempelvis i styrka, skapas asymmetri mellan de båda.   Denna uppsats söker bidra till kunskap om hur resultat i asymmetriska krig kan förklaras. Det faktum att den på förhand avgjort starkare parten inte uppnår sina målsättningar med kriget i ens hälften av fallen i modern tid är en gåta. Svaret på denna gåta söks genom att pröva och jämföra två teorier, vilka var för sig påstår sig förklara varför ett asymmetriskt krig kan sluta med seger för den svagare parten. Teorierna prövas genom en komparativ litteraturstudie av två asymmetriska krig, Ryssland - Tjetjenien 1994-1996 och 1999-2009.   Resultatet visar att båda de teorier som prövas är relevanta men att ingen av dem enskilt kan erbjuda en fullständig förklaring av resultatet i dessa krig. Den visar också på ett antal ytterligare faktorer som ej kan bortses från då man söker förklara resultatet i ett asymmetriskt krig.

Tourism is a giant industry that has a great influence on among other things economic and social well-being of many countries and the whole world. Travel motivation can be considered as one of the basis of the whole tourism industry. There are a lot of factors that influence this motivation and stereotypes are part of these factors. Therefore, it is important to study this subject, increased knowledge in the field of travel motivation and stereotyping can maximize all the positive effects that tourism industry has on the world, for example strengthen the economy and improve social relationships between countries. It can also help minimize all the negative effects like othering and negative stereotyping. The aim of this study is to analyze what stereotypical views Swedes have about Russia and, from there, analyze the impact they have on Swedish travel motives to Russia. This will be examined through literature study and an interview with a Swedish travel agency employee that have worked with trips to Russia for several decades. The results indicate that Swedish stereotypical views of Russia are predominately negative and have adverse impact on Swedes’ willingness to travel to Russia. Culture nevertheless plays a big role in image of the country and is the main attraction for tourists who choose to travel to Russia.

The absence of previous research regarding Russia´s use of information warfare has not been able to show if there has been a new way of adapting information warfare alongside the development in the warfare in general. The previous research has established a development in warfare by the means of information technology. This is important to understand as it constitutes an equalizer between small states and great powers in the global arena. At the same time, it is even more important to understand that the development of Russian behavior has implications on warfare in a global perspective. The purpose of this thesis is to contribute to the conclusions of previous research which predicted a transformation in the warfare and give a new view of the transformation by inspecting Russia´s use of information warfare in modern warfare and probe if there has been a change. Additional purpose of this study is to understand Russia´s way of conduct in modern conflicts and have a better ability of control in forthcoming conflicts. The method used reflects the qualitative case and is constructed as a one-case study with variation in time, using three different conflicts. The analysis is conducted by the means of operational indicators extracted from Libickis theory. The result of the study shows that Russia have changed their way of using information warfare in between all of the three conflicts, and it is not that easy to say that the use of information warfare has changed. It might depend on the situation or the opposite side and how the individual conflict occur. There is no clear answer on that question, but this essay gives a deeper view in the use of information warfare by Russia in modern conflicts.

The Russian operation on the Crimean peninsula has been referred to as a victory enabled by the operationalization of the concept of New Generation Warfare. According to some military theorists, this concept and its operationalization cannot be characterized in terms of the traditional wars waged up to this point. It is, however, also argued that this new generation of warfare is primarily a new approach to strategy, a new way of applying traditional methods to achieve political goals. The purpose of this study is to discern whether Russia employed strategic deception in its operation in Crimea and if this is the case; what methods and principles were used and if these can be explained using a traditional view of deception. The application of theories on deception by Michael Dewar and Barton S. Whaley respectively on the Russian operation in Crimea finds that the foundation for conducting deception operations has not changed fundamentally and that the methods and principles originally formulated within the concept of ‘maskirovka’ in the Soviet Union still applies to this day, even within the context of New Generation Warfare.

In modern times, NATO-countries had difficulties defeating insurgency around the globe. Russia on the other hand, succeeded in winning the second Chechen war against insurgents. How could this be? The purpose of this study is to investigate whether Russia’s victory in the second Chechen war can be explained by population-centric theories of counterinsurgency, thus understanding the outcome of the conflict. The result of this study show that Russia followed much of both Galula’s and Trinquier’s theories, but none of the theories could explain the victory. Russia did not share the theories view of the civilians being the key to victory. The conclusion is that if counterinsurgency is carried out without any regards to the civilians, operations can be carried out in a way that makes the situation unsustainable to the insurgents. If artillery and air-bombings are made against the insurgents without caring for the consequences for civilians, victory can be achieved. This could explain why NATO-countries have had difficulties with counterinsurgency due to their population-centric doctrines.

Uppsatsen problemformulering; Vad är den samlade bilden av det aktuella läget hos den ryska luftmakten avseende, materielsystem, förmåga och vilja att nyttja denna förmåga samt hur ser det doktrinära ramverket ut som ska styra dessa system och förmågor? syftar till; att knyta samman de forskningar om Ryssland som genomförts avseende å ena sidan materiel, förmåga och vilja med å andra sidan den konceptuella utvecklingen för luftmakten, dvs. teori- och doktrinutvecklingen och därigenom ge en samlad bild av den moderna ryska luftmakten och hur de har uppträtt, vilka lärdomar de har dragit fram till år 2012 samt hur de planerar att utveckla denna de kommande åren. Den ryska luftmakten har sedan början av 2000-talet utvecklats från att endast ha varit ett understödjande verktyg för markarenan till att mer vara en modern fristående del som kan leverera högteknologisk last över en stor yta. Erfarenheterna från kriget i Georgien 2008 är enligt analysen den största faktorn som gjorde utvecklingen och reformeringen till ett måste. Uppsatsen har med induktiv textanalys analyserat nuvarande och kommande förmåga hos den ryska luftmakten och resultatet har påvisat en möjlig utveckling till ett självständigt Flygvapen med förmåga att genomföra allt det som ett jämförbart Flygvapen i väst har förmåga att göra. Uppsatsen har även gjort en ansats att undersöka förekomsten av en rysk modern luftmaktsdoktrin samt luftmaktsteori i syfte att utröna bedömt uppträdande. Efter att ha studerat ett antal internationella luftmaktsteoretiker samt ryska dokument rörande luftmakten har analysen inte kunnat finna någon vare sig någon officiell rysk luftmaktsdoktrin eller luftmaktsteori men däremot finns tydliga tecken på att Ryssland har influerats av västs uppträdande från första Gulfkriget och framåt. Om reformeringen innefattar även utvecklande av en specifik luftmaktsdoktrin och specifika luftmaktsteorier kommer Ryssland även ha en konceptuell förmåga som gör att de kan dra nytta av denna kvalitativa och kvantitativ kapacitet vilket de enligt analysen inte kan idag till 100%. Slutligen har uppsatsen också undersökt den ryska viljan att utveckla och använda den ryska luftmakten och slutsatserna av detta är att viljan är stark uttryckt i ord och i handling men mycket beroende av det finansiella läget.

Försvarsmakten har under 00-talet succesivt reducerats mot bakgrund av att hotet mot Sverige har bedömts som lågt. De försvarsbeslut som har legat till grund för utformningen av försvaret under 00- och 10-talet har visat sig vara underfinansierade. Detta har inneburit en vikande trend avseende försvarsförmåga. I samband med ett försämrat omvärldsläge under 10-talet har nya politiska krav på̊ ökad försvarsförmåga åter hamnat i fokus. Studien fokuserar på̊ utformningen av, och processen bakom försvarsbeslutet 2015, vars avsikt var att möta den försämrade omvärldsutvecklingen. Resultatet visar på̊ ännu ett underfinansierat försvarsbeslut, där de dominerande drivkrafterna har varit andra än att säkerställa en tillräcklig försvarsförmåga för att kunna möta det försämrade omvärldsläget. Istället har ekonomi utgjort den dimensionerande faktorn när försvarsbeslutet skulle realiseras.

Hybrid warfare is the topic of many discussions in the modern conflicts today. However, there is not a unified definition that explains what hybrid warfare really is. Swedish doctrines and principles say that an attack towards Sweden will include hybrid methods in the gap between peace and war. This paper examines Russia's use of hybrid warfare in Ukraine 2014 and how Ukraine's fundamental abilities got affected. The purpose with this paper is to contribute to a better understanding about hybrid warfare. But also, to use the fundamental abilities as a theory to provide for a better understanding how Sweden can counter hybrid methods in a future attack. The analytic results reveal that the fundamental abilities were affected differently in the annexation of Crimea and the battles in eastern Ukraine. However, it can still be used as a theory to analyse hybrid methods in both scenarios. The results also provide a better understanding of hybrid warfare. To contribute to Sweden's defence against hybrid methods, the fundamental abilities as a theory should be modernised and used to provide security and preparation for the Swedish defence in a future attack.

Genom att genomföra en motivanalys angående USA:s uttalanden gällande brott mot mänskligarättigheter i Ukraina av Ryssland samt i Palestina av Israel, lyckades vi hitta motiv ochförklaringar till varför USA:s ställningstaganden såg ut som de gjorde. Valet av specifikt dessakonflikter baserades på faktumet att det är ungefär samma brott mot mänskliga rättigheter i bådakonflikterna. Även USA:s väldefinierade relationer till både Israel och Ryssland hade en centralroll i valet av forskningsmaterialet. Genom att utforma ett analysverktyg baserat på realism,liberalism och konstruktivism analyserades den amerikanska utrikesministern Antony J. Blinkensuttalanden angående ländernas inskränkningar av de mänskliga rättigheterna. Med hjälp avanalysverktyget samt relevant bakgrundsinformation kunde vi genomföra denna studie.Uttalandena analyserades genom appliceringen av analysverktyget och förankrades i relevantbakgrundsinformation som var avgörande för förklaringen av motiven. Slutsatserna av dennaundersökning blev att USA:s uttalanden gällande Ryssland främst kan motiveras genom det såkallade sociala motivet och att USA:s uttalanden gällande Israel har sina grunder i flera olikamotiv.

The aim of this paper is to study the course of events that led up to the 2021 legislation which allows Russian president Vladimir Putin to continue his presidential term until 2036. Based on the theoretic framework of historic institutionalism, the paper uses path dependence as the tool of analysis for the study. Using said tool, the paper aims to contribute to contemporary research on autocratization and provide new explanatory factors on what autocratization processes might look like. As such, the overall aim of the paper is to, with the aid of historical institutionalism and path dependence, explain the how’s and why’s in the autocratization process in Russia. By combining said analytic tool with a textual analysis methodology, the study finds distinct signs of path dependence during the time period studied.