Abstract  The purpose of the thesis was to immerse myself in a written style analysis with notation, history and contemporaneity. I have compared four different fiddlers who play slängpolska from eastern Södermanland. An older sound recording with Gustaf Wetter from 1966 was an addition for the historical part. The present was represented by Leif Johansson, Christina Frohm and Ulf Lundgren which I recorded as solo recordings in 2012. Through the recordings I could immerse myself in melody, rhythm, harmony and sound. The process would then lead to me performing a solo at the graduation concert with the tune that all the contemporary fiddlers played. I played the similarities and differences between the variations that the three fiddlers made of the same tune: Slängpolska after Axel Axelsson from Östtorp and Anders Andersson from Lästringe in Södermanland, Sweden. Then I added my own way of playing the tune as a further variation. The result shows that there is a certain similarity between all four of us in rhythm and expression. Environment and heritage have an impact on our way of playing since the tradition goes from fiddler to fiddler. Therefore, the slängpolskan is played in a way typical for eastern Södermanland. It is also noted that the same slängpolska can be played with great variation as it is a type of tune that is permissive and durable in terms of style. Each fiddler is unique and therefore there are both similarities and differences in style.  The graduation concert was done together with my twin sister Madliene Ahlström Eriksson and therefore the title of the concert was "Sister Concert". We wanted to make two graduation concerts into a joint concert and with two acts including an intermission. We wanted to create a varied concert with everything from solos to twenty-six musicians and dancers on stage at the same time. We chose music that is close to both Madliene and me. Both traditional and newly written with a focus on interplay, play to dance and dance to play. The concert reflected the years before Kungl. Musikhögskolan (KMH), the time during KMH and the time after KMH. / Sammanfattning  Syftet med examensarbetet var att fördjupa mig i en skriftlig stilanalys med notation, historia och samtid. Jag har jämfört fyra olika spelmän som spelar slängpolska från östra Södermanland. En äldre ljudinspelning med Gustaf Wetter från år 1966 var ett tillskott för det historiska. Samtiden representerades av Leif Johansson, Christina Frohm och Ulf Lundgren som jag spelade in som soloinspelningar under år 2012. Genom inspelningarna kunde jag fördjupa mig i melodi, rytm, harmonik och klang. Processen skulle sedan leda till att jag framförde ett solo på examenskonserten med den låt som alla de samtida spelmännen spelade. Jag spelade upp likheter och olikheter mellan de variationer som de tre spelmännen gjorde av en och samma låt: Slängpolska efter Axel Axelsson från Östtorp och Anders Andersson från Lästringe i Södermanland. Därefter lade jag till mitt eget spelsätt av låten som ytterligare en variation. Resultatet visar det sig att det finns en viss likhet mellan oss alla fyra i sväng och uttryck. Miljö och hemvist har en inverkan på vårt spel och genom traditionen som går från spelman till spelman. Därför spelas slängpolskan på ett östra sörmländskt vis. Det konstateras också att en och samma slängpolska kan spelas med stor variation då det är en låttyp som är tillåtande och tålig vad gäller stil. Varje spelman är unik och därför finns både likheter och olikheter i spelsättet.  Examenskonserten gjordes tillsammans med min tvillingsyster Madliene Ahlström Eriksson och därför blev titeln på konserten ”Systerkonsert”. Vi ville göra två examenskonserter till en gemensam konsert och med två akter inkluderat paus. Vi ville skapa en varierad konsert med allt från solon till tjugosex musiker och dansare på scenen samtidigt. Vi valde musik som ligger både Madliene och mig nära. Både traditionellt och nyskrivet med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. Konserten återspeglade åren innan Kungl. Musikhögskolan (KMH), tiden under KMH och tiden efter KMH. / <p><strong>Systerkonsert </strong><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p>9 sep. 2023 kl. 16.00</p><p>Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm </p><p><strong></strong></p><p><strong>PROGRAMORDNING</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong></strong><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin. Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av Tyska klockorna har han från boken Svenska låtar 20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland. Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av ”Tiska klocko” / Tyska klocko efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok Låtar och visor från Södermanland och Närke. Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av Tyska klockorna har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Madliene. Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof. </p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. Arr: Madliene. Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene. </p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene.</p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela. Musik: Dans till Fryksdalsmelodi. Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. <strong></strong></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p>Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C. M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter. Musik: Åttamanengel från Korsholm i Österbotten. Arr: Folkdansrörelsen och L. Johansson. Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene. Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht. Musik: Jens Engelbrecht. Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene. Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p>Text &amp; musik: Trad. Arr: Madliene. Musiker: Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>Vågsveparn </strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “<em>The Wave Sweeper</em>”, Irland. Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>Konstant </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. <strong></strong></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. Dansare: Marita &amp; Thommas. </p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Musiker: Caroline.</p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p>Musik: Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene. <strong></strong></p><p><strong>Lilla Lasse </strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Vi ska dansa med Sara</strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar.</em> Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Ragatan </strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt <em>Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Skärborgarvisan</strong> </p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline Koreografi: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakobm, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>No poker face </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.</p><p>______________________________________</p><p><strong></strong></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans </p><p></p>

This paper deals with hill-forts located on and directly south of Selaön, in the center of Mälardalen, Södermanland, dated to the late roman period and the migration period. Of special interest is differences and similarities between the forts when it comes to their morphology and the hills where they were built. Furthermore, their landscape has been examined and I have tried to put the hill-forts in relation to any iron age settlements.

Investigating Neolithic pottery and vessel use could elucidate the duality between the farming Funnel Beaker Culture and the hunter-gathering Pitted Ware Culture during the Neolithic. The two archaeological groups differ on several accounts that are of great importance when interpreting past societies. However, it is the suggested differential subsistence economies that are of specific interest for this particular investigation. A comparative study based on the absorbed fatty acids in the ceramic material from two different Neolithic sites addresses the food cultures of the farming subsistence and the contrasting, contemporary hunter-gatherer society and the differences in resource-use. The investigation argues that food acts as an active social binder, and stress the importance of incorporating this aspect when discussing past cultures. The results of the analyses display difference in vessel use between the two sites as well as an intra-site difference at Korsnäs. It is argued that these differences are indicative of deviating food-cultures and spatial organisation at Korsnäs respectively. These results are combined with the previously conducted osteological analyses and stable isotopic analyses an approach that contribute to a more dynamic understanding of the Neolithic food cultures than what has been available before. Investigating Neolithic pottery and vessel use could elucidate the duality between the farming Funnel Beaker Culture and the hunter-gathering Pitted Ware Culture during the Neolithic. The two archaeological groups differ on several accounts that are of great importance when interpreting past societies. However, it is the suggested differential subsistence economies that are of specific interest for this particular investigation. A comparative study based on the absorbed fatty acids in the ceramic material from two different Neolithic sites addresses the food cultures of the farming subsistence and the contrasting, contemporary hunter-gatherer society and the differences in resource-use. The investigation argues that food acts as an active social binder, and stress the importance of incorporating this aspect when discussing past cultures. The results of the analyses display difference in vessel use between the two sites as well as an intra-site difference at Korsnäs. It is argued that these differences are indicative of deviating food-cultures and spatial organisation at Korsnäs respectively. These results are combined with the previously conducted osteological analyses and stable isotopic analyses an approach that contribute to a more dynamic understanding of the Neolithic food cultures than what has been available before.

Grundförutsättningarna för projektet var uppgiften att skapa ett mindre hotell i småstaden Mariefred som skulle relatera till staden på ett meningsfullt sätt. För att hantera hotelltypologins motstridiga behov av å ena sidan publika, livfulla ytor å andra sidan privata, lugna rum tog projektet inspiration av de rogivande träden på den i övrigt livfulla tomten som angavs i uppgiften. Hotellets olika rum, rumsgrupper och planlösning har därmed inspirerats av en trädanalogi. I projektet har även flödande rumssamband undersökts för att hantera verksamhetens stora behov av kommunikationsytor. I byggnaden har dessa försökts minimerats och planlösningen präglas istället av funktionsspecifika rumsgrupperingar ordnade efter förmodade flöden av gäster, personal och övrig logistik. Utrymme för flexibilitet i planlösning var även en del av processen med följden av stor variation av sammankopplade hotellrum eller möjlighet till extraprogram i bottenplan. En betydande utmaningen i processen var att låta trädanalogin vara en inspiration för meningsfull arkitektur utan att landa i det alltför pretentiösa. En annan stor utmaning var att få de flödande, flexibla rumssambanden till en funktionell planlösning och fortfarande ha möjlighet att utveckla projektet arkitektoniskt i övrigt. / The basis of the project was the assignment of creating a small hotel in the town of Mariefred that would relate to the town in a meaningful way. To handle the conflicting needs of the hotel typology consisting of - on the one hand public, vibrant parts and on the other hand private, quiet hotel rooms - the project took inspiration from the trees in the assigned site which gave peace to a relatively lively place. The hotel’s various rooms, group of rooms and the plan has thus been inspired by a tree analogy.  The project also has examined a plan characterised of rooms and functions connected in a flow with minimised space solely dedicated for circulation. Groups of rooms with specific functions is organised according to presumed flows of guests, staff and other logistics. Flexibility in the plan was also part of the process with the result of a big variety of interconnected hotel rooms and the possibility of temporary additional programs on the ground floor.  A significant challenge in the process was to let the tree analogy stay as an inspiration for meaningful architecture without being pretentious. Another big challenge was to get the flowing, flexible room relationships to a functional floor plan and still be able to develop the project architecturally otherwise.

When I studied to become a musician on my instruments violin and nyckelharpa at the Department of Folk Music at the Royal College of Music (KMH) in Stockholm. Musikhögskolan (KMH) in Stockholm, I wrote an artistic bachelor thesis in music. In the thesis, I made a style analysis between the Näck-tuned melodies of Tyska klockorna performed by Pelle Björnlert, Gustaf Wetter and Pär Näsbom. The analysis included a comparison between these fiddlers and musicians with history and notation. I studied their melodies, rhythms, harmonies, tempos, moods, stringing, phrasing, dynamics and sound. I also studied and compared their emotions/values, contextual associations, expression, musical structure, performance/technique and general conditions in three different stylistic mappings between these fiddlers and musicians. At the oral presentation, I performed these three melodies of the Tyska klockorna on my violin, playing as close to Björnlert, Wetter and Näsbom's playing styles as possible. My twin sister Caroline Eriksson and I studied at KMH at the same time. When we started our degree projects, a graduation concert was included. We chose to have a joint “Sister Concert”, where two graduation concerts became one. The concert reflects the years before KMH, the years during KMH and the years after KMH. A varied concert with 24 fantastic fellow musicians and dancers, where we performed the music that is very close to us, both traditional and newly written, with a focus on interaction, play to dance and dance to play. / När jag studerade till musiker med mina instrument fiol och nyckelharpa på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, skrev jag ett konstnärligt kandidatexamensarbete i musik. I examensarbetet gjorde jag en stilanalys mellan de näckstämda melodierna Tyska klockorna framförda av Pelle Björnlert, Gustaf Wetter och Pär Näsbom. I analysen ingick en jämförelse mellan dessa spelmän och musiker med historia och notation. Jag studerade deras melodier, rytmer, harmonier, tempon, stämningar, stråkföringar, fraseringar, dynamik och klang. Jag studerade och jämförde även deras emotioner/värden, kontextuella associationer, uttryck, musikstruktur, utförande/teknik och generella förutsättningar i tre olika stilistiska mappningar mellan dessa spelmän och musiker. Vid den muntliga redovisningen framförde jag dessa tre melodier av Tyska klockorna på min fiol och spelande så nära Björnlert, Wetter och Näsboms spelsätt och spelstilar som möjligt. Min tvillingsyster Caroline Eriksson och jag studerade samtidigt på KMH. När vi påbörjade våra examensarbeten ingick en examenskonsert. Vi valde att ha en gemensam ”Systerkonsert”, där två examenskonserter blev en gemensam. Konserten speglar åren innan KMH, åren under KMH och åren efter KMH. En varierad konsert med 24 fantastiska medmusiker och dansare, där vi framförde den musik som ligger oss mycket nära. Både traditionell och nyskriven, med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. / <p><strong>Systerkonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p><strong></strong></p><p>9 september 2023, kl. 16.00 Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm  </p><p></p><p><strong>PROGRAMORDNING </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin.</p><p>Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av <em>Tyska klockorna</em> har han från boken <em>Svenska låtar </em>20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland.</p><p>Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av <em>”Tiska klocko” / Tyska klocko</em> efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok <em>Låtar och visor från Södermanland och Närke</em>. </p><p>Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av <em>Tyska klockorna</em> har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Madliene</p><p>Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof </p><p></p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. </p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela.</p><p>Musik: Dans till Fryksdalsmelodi</p><p>Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson </p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C.M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter.</p><p>Musik: Åttamanengel från Korsholm i ÖsterbottenArr: Folkdansrörelsen och L. Johansson</p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht</p><p>Musik: Jens Engelbrecht</p><p>Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene</p><p>Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Trad.</p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Vågsveparn  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland.</p><p>Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>Konstant </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr: Caroline</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. </p><p></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross.</p><p>Dansare: Marita &amp; Thomas    </p><p></p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Caroline har den efter Leif, Ulf och Christina.</p><p>Musiker: Caroline </p><p></p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik:Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lilla Lasse  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva.</p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Vi ska dansa med Sara </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar</em>. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Ragatan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt<em> Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Skärborgarvisan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p><strong>No poker face </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: No poker face av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p>______________________ </p><p></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p><strong></strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans <strong></strong></p><p></p>

This thesis aims to provide adequate analytical information on the spade shaped iron bars of Norrland and central Sweden. While their significance has been thoroughly debated for decades, analytical research on them has been confined to cases of single artefacts or theoretical interpretations of their value, meaning and origin. In this study a comprehensive approach is taken into consideration. Based on X-Ray fluorescence (XRF), scanning electron microscopy (SEM) and metallographical analysis this thesis seeks to facilitate new interpretations on quality, production centres and usage based on analytical results. Aiming to settle some of the long lasting questions regarding the artefacts while producing results which can further the discussion by raising new questions, previously unasked.