In this dissertation, I explore to address the problem of the identity of Paul’s interlocutor(s) in Rom 1–3 and the subsequent issue of whether Paul only includes non-Jewish Gentiles as recipients of his gospel teaching. In order to deal with the research question in a linguistically informed manner, I draw from Systemic Functional Linguistics and use two related notions of cohesive chains and grammatical metaphor (nominalization). By applying both methods to the text, I identify twenty-three active cohesive chains and five most important instances of nominalization in the text. Based on the linguistic data elicited solely by examining the interaction patterns among the chains and by explicating the various textual effects that nominalization brings about, I conclude that the linguistic evidence points to the possibility that the interlocutor is an ethnically Jewish man and Paul thus does not exclude his fellow Jews from his presentation of the gospel in Rom 1–3.

This study attempts to analyze the Eucharist in the Synoptic Gospels including their co-texts (Matt 26:14–35; Mark 14:10–31; Luke 22:3–23, 31–34), via a Mode Register Analysis based on Systemic Functional Linguistics. The purpose of this study is threefold: (1) to model a linguistic methodology and to apply it to each text of the Eucharist and its co-texts in the Synoptic Gospels, (2) to find meaningful linguistic characteristics of each designated text via a comparative analysis based on the preceding study, and finally (3) to suggest a balanced and plausible hypothesis which may offer convincing explanations of the Synoptic Gospels' construction process. The thesis of this study is as follows: in the Synoptic Gospels' construction process, each constructor reflected the oral Gospel tradition(s) significantly, as the one who had formed/contributed the tradition (probably Matthew), or the one who delivered it (probably Mark), or the one who preserved it (probably Luke), though there is also the possibility that each of them made use of written sources including the other Gospel(s).

The thesis focuses on how students learn history in the classroom, more precisely on their possibilities and difficulties in developing competence in the school subject of history. There is a particular emphasis on how they explain and understand historical processes and concepts within the subject of history. Participants are students of different grades, 8–19 years old. The purpose of the study is to explore how students learn history in concrete learning situations and my focus is on the types of knowledge students understand, learn, develop and use in comparison with what they are expected to learn.  This is done based on three fundamental and well-established principles of learning. To examine what kinds of knowledge students need I use three main types of knowledge: declarative content knowledge (facts and concepts), procedural knowledge (knowledge about how to do things) and self-regulatory knowledge (knowledge about how to regulate our memory, thought and learning). I also use concepts and insights from systemic functional linguistics (SFL) in order to explain why the students use language and communicate the way they do. The thesis shows that history is challenging for young students. Young students have difficulties with complex and abstract concepts in history as they treat concepts as facts. Older, more competent, students use concepts on a more abstract level and use different kinds of linguistic resources when formulating explanations of higher complexity, more similar to the way explanations in the domain of history are commonly written. The youngest students and some of the older students lacked factual knowledge, concept knowledge, domain specific self-regulatory knowledge and linguistic resources. Declarative content knowledge and facts are more important and more difficult for young students to understand, develop, organize and learn than previous scholars have shown empirically. Students’ abilities to understand facts and ideas in the context of a conceptual framework and to organize and structure facts with the help of concepts at different level of abstraction (conceptual understanding) are crucial. Students also need linguistic resources, both lexical knowledge and knowledge of text structures. Language is crucial both in the process of acquiring knowledge and in the process of communication. In the learning process, teaching is crucial, since individual students’ potential to develop competence depend on the potential of the teacher to discover and engage their preconceptions and arrange for learning in a way that give students the kind of knowledge they need.

Syftet med uppsatsen var att studera om och hur bilder i läroböcker gjorde skillnad mellan elever som läser gymnasieämnena Svenska och Svenska som andraspråk. En kvalitativ dokumentär metod användes där bildmaterialet analyserades med hjälp av en semiotisk bildanalys grundad på de tre metafunktionerna inom SFL. Analyserna tolkades vidare med ett postkolonialt perspektiv. Båda böckerna hade samma grafiska formgivare och bildredaktörer, var utgivna med ett års mellanrum av samma förlag och kunde därför anses vara intressanta att jämföra. Resultatet visade att bilderna i böckerna i flera av fallen satte andraspråkseleverna i ett utanförskap med lägre grad av aktivt agerande, skillnader som även framkom i styrdokumenten för de båda ämnena. Genom en postkolonial kritisk granskning av bilderna med senare koppling till styrdokumenten drogs slutsatsen att elevgrupperna inte likställdes i vare sig styrdokument eller läroböcker.

Made available in DSpace on 2016-04-28T18:23:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 LAEL - Miriam Bacha Miranda Barbosa.pdf: 276143 bytes, checksum: 008df24f7b3ca01af2813f1a0bc3c8aa (MD5) Previous issue date: 2006-10-16 / This research aims to study the advertising slogan in its linguistic and communicative aspects in order to understand how and why it reaches the readers and remains in their memory making them easily identify the product that is being advertised. The slogan reminds us of an iceberg top, by the few words that comprise it, yet making it possible for the reader to retrieve a huge submerged universe, as it is the biggest part of that ice block. Cook (1992) says that what is not said in a discourse is what is the most important, because it reflects what people assume to be the truth and admit to be correct. This way, the role of the shared knowledge becomes particularly significant because many advertisements turn to intertextual references built from the writers /readers shared experiences. Cook (1992) says that current advertisements are less worried about listing the products objective properties than about connecting them with some other entity, effect, person, etc., in order to make it possible to fulfill the featureless product with the desired features. This relation between the fictional world characters and the addressee is based on the assumption that there is enough shared knowledge to establish a feeling of intimacy, trust and informality. Downing (2003) says that the advertising discourse, by means of linguistic choices and context features - important factors in the determination of specific relations between addresser and addressee - can create an illusory world in which made up necessities can be originated. In this way, Sperber & Wilson (1986) say that implicatures perform an important role in advertising language. They can be defined as contextual assumptions that the speaker/writer hopes the receiver fulfills. This study has analyzed slogans which, in their great majority (70% of the total), were awarded the Top of Mind 2005 because they were able to achieve a high level of recall by consumers. The methodology we used in this analysis was the Systemic Functional Linguistics, developed by Halliday (1994; 2004). The data analysis was done including the ideational and interpersonal metafunctions from Halliday (1994) and the enacted and projected roles from Thompson & Thetela (1995). / Esta pesquisa propõe-se a estudar o slogan publicitário nos seus aspectos lingüísticos e comunicacionais para entender como e por que ele atinge o leitor e fica gravado em sua memória, fazendo-o identificar rapidamente o produto que anuncia. O slogan lembra a ponta de um iceberg, pelas poucas palavras de que é constituído, mas que possibilita ao leitor a recuperação de um vasto universo, submerso, como o é a maior parte daquele bloco de gelo. Cook (1992) diz que o não dito no discurso é o que mais importa, porque reflete o que as pessoas tomam por verdadeiro e admitem ser o certo. Neste sentido, o papel do conhecimento compartilhado torna-se particularmente significativo, já que muitas propagandas recorrem a referências intertextuais que constroem a partir das experiências compartilhadas dos interlocutores. Para Cook (1992), as propagandas atualmente estão menos preocupadas com a listagem de propriedades objetivas dos produtos do que com a sua ligação com entidades, efeitos, pessoas, etc., que possibilitem preencher o produto sem-características com as qualidades desejadas. Essa relação entre as personagens do mundo ficcional e o destinatário é baseada na pressuposição de que existe uma quantidade suficiente de conhecimento compartilhado para determinar um sentimento de imediatismo, confiança, informalidade e intimidade. Downing (2003) afirma que o discurso publicitário, através de escolhas lingüísticas e características de contexto, fatores considerados importantíssimos na determinação de relações específicas entre emissor e receptor, consegue criar um mundo ilusório em que necessidades fictícias podem ser originadas. Nesse sentido, para Sperber & Wilson (1986), as implicaturas desempenham um papel importante na linguagem da propaganda. Elas podem ser definidas como pressuposições contextuais que o falante desejoso de uma grande relevância espera que o ouvinte preencha. Neste trabalho foram analisados slogans que, na sua maioria (70% do total), receberam o prêmio Top of Mind de 2005, por terem alcançado um alto grau de memorização pelos consumidores. A metodologia utilizada para esta análise foi a lingüística sistêmico-funcional, desenvolvida por Halliday (1994; 2004). A análise dos dados foi feita incluindo as metafunções ideacional e interpessoal de Halliday (1994) e os papéis desempenhados e atribuídos de Thompson & Thetela (1995).

Une analyse de type ethnographique de la classe, des croyances et représentations des enseignants d’espagnol au Gabon sur l’enseignement-apprentissage de la langue-culture espagnole au niveau débutant (classe de 4e). 1) Comment ces enseignants (es) conçoivent-ils l’enseignement-apprentissage de l’espagnol langue étrangère (ELE) dans ce contexte plurilingue ? 2) Quels rapports entretiennent-ils avec leur substrat linguistique ? 3) En quoi leurs croyances et leurs représentations déterminent-elles leurs pratiques de classe et leurs stratégies d'enseignement ? 4) Qu’est-ce qui motive les acteurs de la classe à enseigner et à apprendre l’espagnol dans ce contexte socio-linguistiquement dominé par le français ? 5) Quelles similitudes et contrastes peut-on relever entre des enseignants novices et des enseignants expérimentés ? 6) Qu'est-ce qui caractérise le discours officiel et les adaptations sociodidactiques de l'enseignement-apprentissage de l'espagnol au Gabon de 1997 à nos jours ? Autour de ces questions, la sociolinguistique et la didactique des langues étrangères avec une approche ethnographique actualisent ici le rôle des substrats linguistiques dans l’enseignement-apprentissage d'autres langues. Cette recherche inscrit donc l’enseignement de l’espagnol en Afrique francophone au cœur des enjeux idéologiques des contacts/conflits de langues. Elle oriente la formation des futurs enseignants d’espagnol du Gabon vers la didactique du plurilinguisme avec une dimension holistique, gage du dialogue des cultures à l’heure de la mondialisation et du numérique. / Ethnographic analysis of class, beliefs and perceptions of teachers of Spanish in Gabon on the teaching and learning Spanish language and culture to entry level (4th grade). 1) How do these teachers design the teaching and learning of Spanish as a foreign language (SFL) in this multilingual context? 2) What relationship do they have with their linguistic substratum? 3) How beliefs and representations determine their classroom practices and teaching strategies? 4) What motivates classroom actors in teaching and learning Spanish in this French dominated sociolinguistic context? 5) What similarities and contrasts can be measured between novice teachers and experienced teachers? 6) What characterizes the official discourse on teaching and learning Spanish and social adaptations in Gabon from 1997 to today?Around these issues, sociolinguistics and teaching foreign languages with an ethnographic approach update here the role of language substrates in the teaching and learning other languages. This research therefore registered the teaching of Spanish in Francophone Africa in the heart of the ideological challenges of contact / conflict of languages. It directs the training of future teachers of Spanish as a foreign language (SFL) to Gabon didactics of multilingualism with a holistic dimension, guaranteeing the dialogue of cultures in the era of globalization and digital technology.

Denna studie söker finna svar på vem, i fråga om vilka könsgrupper, som givits plats på tidningen QX omslag, i första hand gällande textelementet, i andra hand gällande det visuella. Studien skapas i spåren av genusforskaren Yvonne Hirdmans teorier om att den mansdominerande roll som generellt finns i samhället och ger kvinnor en lägre social status inte är någonting som ligger oss i naturen utan skapas och återskapas, samt Embretsén och Palmbergs studie ”En enfärgad regnbåge” som presenterar en underrepresentation av kvinnor i tidningen QX. Materialet består av 36 omslag av tidningen QX hämtade under tre år mellan 2015 och 2017. Detta görs med grunden i den systemisk-funktionell grammatiken, diskursanalys samt en multimodal analys för att få del av både det ideationella betydelserna i texterna samt hur budskap presenteras visuellt. Resultatet visar på en jämn frekvens av könsfördelningen men en ojämlik konstruktion där QX vänder på stereotyper av kvinnligt och manligt, vilket grundar sig i en styrande manlig blick. / This study seeks to find answers to whom, in terms of which gender group, is given space on the QX magazine cover. Primarily with focus on text elements, secondarily the visual aspects. The study is created in the traces of gender researcher Yvonne Hirdman's theories concerning the male dominance that is generally found in society, and which gives women a lower social status. Hirdman points out that this inequality is being created and recreated, as well as Embretsén and Palmberg's study "A Monochrome Rainbow" presents an underrepresentation of women in QX magazine. The research material consists of 36 covers from the QX magazine, published between 2015 and 2017. The study is based on systemic-functional linguistics, discourse analysis and a multimodal analysis to cover both the ideational meanings of the texts as well as how messages are presented visually. The result shows an even frequency of gender distribution, but an uneven design in which QX turns on stereotypes of female and male, which is based on a ruling male point of view.

Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

Magister Educationis - MEd / South Africa in the past-apartheid era has undergone a series of curriculum changes that collectively have not yet yielded the desired results. Evidence of this is to be found in the continued low pass rates and poor performance in the annual National Senior Certificate (Grade 12) examinations, including the subject English as a First Additional Language (EFAL). Apart from language policy considerations, reasons related to the teaching approach used in EFAL may have a bearing on the results.The Revised National Curriculum Statement (RNCS) recommends the use of a text-(genre) approach, alongside a communicative approach, to the teaching of languages in schools to replace the old content-based methods with their aims and objectives. While the old curriculum did advocate communicative language teaching, the addition is a text-based approach. This study focuses on investigating the various approaches teachers employ in the teaching of English writing and specifically seeks to identify the extent to which a text-based approach is realized in the teaching of EFAL in Grade 9 in two schools in the Western Cape. The study does so, amongst other ways, by analysing the various texts learners are exposed to in English lessons and taking note of how teachers introduce and negotiate the different stages of writing. This study uses genre theory and Systemic Functional Linguistics (SFL) in combination with social constructivist approaches to language learning. This theory is based on the premise that language is functional and cannot be detached from the social context of the learner.A qualitative research paradigm is used and the study is underpinned by interpretive theory.According to Richards (2003), qualitative research is the study of human action in its natural setting in the context of people’s daily lives. In this case the school classroom has to function as the natural setting. The qualitative data collection instruments for this study include interviews,(particularly open-ended interviews), classroom observation schedules and audio recordings. The teaching processes in the classroom and interview sessions are recorded.The research participants for this study were two qualified English teachers. Secondly, samples of notebooks including class exercises of a selected numbers of learners of English Language in Grade 9 were collected for analysis with regard to the implementation of a text-based approach.The findings revolve round the themes derived from the analysis chapter, and are expected to provide ways of promoting the teaching of English using this approach. They reveal that the teachers in this study do not have sufficient understanding of the theories that underpin the teaching of writing in the English FAL curriculum. They attend to the use of text-based approach superficially but they apply other teaching strategies in their lessons during the teaching of English as a first additional language. The study concludes by summing up the main findings,and by spelling out some implications for further research.