Detta examensarbete genomfördes hos ett tillverkande företag utanför Stockholm. Företagets produktion består delvis av egenbyggda maskiner. Lämpliga instruktioner för underhåll, riggning samt felsökning fanns inte tillgängliga för dessa maskiner. En av de mest kritiska avdelningarna hos företaget kallas för klipp- och rullavdelningen. För tillfället finns endast en operatör i avdelningen som känner till samtliga maskiners funktioner. Denna operatör innehar så kallad tyst kunskap. Målet med detta examensarbete har varit att dokumentera tyst kunskap genom digitalisering av instruktioner. Efter att mål, problemdefinition och tillvägagångssätt fastställts gjordes en faktainsamling som bestod av primär- och sekundärdata. Diskussioner med företagets VD och de operatörer som arbetar i den aktuella avdelningen genomfördes. Detta bidrog till en djupare förståelse av problemet som i sin tur skapade en grund för hur digitaliseringen skulle ske. Arbetet bestod även av en teoretisk referensram vars syfte var att bidra till förståelse av vetenskaplig karaktär. I den teoretiska referensramen studerades även det nya konceptet för digitalisering inom industrin och dess påverkan på små och medelstora företag (SMF). Digitaliseringen karaktäriseras av smart teknologi. I dagsläget anses inte vissa smarta teknologier, så som virtual reality (virtuell verklighet) och augmented reality (förstärkt verklighet) tillämpbara hos företaget. Augmented reality (AR) kan dock komma att underlätta reparation och liknande arbetsuppgifter i framtiden. Den metod som valdes för att ta fram instruktioner var videoinspelning. Tillämpning av detta ansågs vara ett adekvat val då projektet utfördes. För att kunna spela in, redigera och använda videoinstruktioner krävs dock kompatibel hård- och mjukvara. De rekommendationer som gavs till företaget var att lagra filerna på ett intranät eller någon molntjänst som skapar lättillgänglighet. Förutom videoinstruktioner rekommenderas även praktisk handledning av en erfaren operatör. Detta skapar en kombination av praktisk och teoretisk inlärning. Instruktioner för hur företaget ska redigera och lagra videoinspelningarna togs fram för att skapa ett standardiserat arbete. / This project was conducted at a manufacturing company outside of Stockholm. Production is partially operated by machines that are manufactured by the company; however, appropriate maintenance instructions, machine settings and error search are currently unavailable for these machines. The most critical department within the workshop is called “cut and roll”, the department only has one operator who has full knowledge of the machines and their functions. This type of knowledge possessed by the operator is called tacit knowledge. The aim of this project is to document and transfer the tacit knowledge through digitalisation of instructions. After defining the problem, methods and aims of the project, primary and secondary data was collected. Furthermore, discussions were held with the chief executive of the company and the operators working in the cut and roll department. This led to a deeper understanding of the main problem and created a foundation for the methods used to digitalise instructions. The project also contains a literature review to conduce the scientific aspects of the problem. Moreover, the upcoming concept regarding digitalisation within manufacturing companies and its effect on small and medium-sized enterprises (SME) was also taken into consideration. The concept is characterised by smart technology. These types of technologies, e.g. virtual reality (VR) and augmented reality (AR), are not adequate to implement in the company today. Even so, AR could be a complementary tool regarding maintenance and similar tasks in the future. The method used to digitalise instructions was video recording, serving as the most adequate digital tool whilst executing the project. However, compatible hardware and software is necessary to create video instructions. Recommendations proposed to the company are that instructions should be stored in an intranet or cloud; and, in addition to video instructions, practical supervision given by an experienced operator is recommended. Thereby giving a combination of both practical and theoretical learning. Instructions on how to edit and store the videos was created to maintain standardized working methods.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / The etiology of many neurodegenerative diseases is unknown, but a number of studies indicate that a combination of both genetic and environmental factors contribute to the progression of disease. Exposure to environmental metals, such as Mn2+, Fe2+, Cu2+, and Al3+, has been shown to increase cell death that is characteristic of neurodegenerative disorders such as AD, PD, Wilson’s disease and Menkes disease. These metals are important in numerous biological processes in the brain and their homeostasis is regulated through multiple mechanisms of transport, storage, and secretion. The vertebrate divalent metal transporter-1 (DMT-1) has been implicated in transport and homeostasis of these divalent cations. In these studies I utilize Caenorhabditis elegans (C. elegans) to show that long term exposure to Mn2+ decreases animal viability in a dose-dependent manner, and I demonstrate that C. elegans homologues to DMT-1, SMF-1, SMF-2, and SMF-3, play specific roles in divalent metal ion-induced DA neurodegeneration. I show that SMF-1 contributes to Fe2+-induced DA neuron degeneration, SMF-3 contributes to Al3+-induced DA neuron degeneration, and both SMF-2 and DAT-1 contribute to Cu2+-induced DA neuron cell death. These studies utilize C. elegans as a powerful model to characterize molecules and pathways involved in metal toxicity and metal-induced DA neuron degeneration.

The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

For smaller niche companies in an oligopoly market to survive and grow, they need to focus on either having unique products and/or unique, more efficient internal processes compared to their larger competitors. One possible success factor for these smaller companies is to exploit the business potential found in an increasingly digitalized world. To fully utilize this potential, it is necessary for companies to ensure that their business models and strategies include performing a digital transformation as one of their key focus areas. This study focuses on the benefits that a company can derive from creating a digitalized back-end product management system that is integrated with a front-end, online user interface. The two research questions answered in this study are related to the interrelationship between business model and strategy and the creation of a digitalized product management system. In order to answer these questions, two case studies of three smaller, niche companies operating on the Swedish oligopoly markets of telecommunication and power distribution were performed. Interviews were held with representatives from these companies and the results of the interviews were coded by utilizing a Research Framework created for this study. The Research Framework was created based on the performed literature review including the dynamic capabilities concept that encompasses a company’s ability to sense, seize and transform itself to create a successful business model. The results of the case studies showed the benefits of digitalization in designing and utilizing a product management system that is integrated with a front-end user interface. Such an integrated platform should support in achieving increased customer satisfaction, as customers increasingly expect their suppliers to have a platform that enables them to online make their product choices, administrate their own accounts and retrieve historical data. This is part of a societal trend that smaller niche companies can utilize in their business model and strategy to in an agile manner meet the competition from their larger competitors. Besides increasing customer satisfaction, a well designed, digitalized product management system integrated with an online user interface makes it possible to decrease the need for manual administrative processes. This results in an increase in efficiency and reduced costs within a company or gives the employees the opportunity to focus on more value added activities. In this manner, the product management system has shown to be an important bridge between customers, product offerings, internal business management processes and a company’s business model and strategy. / För att mindre nischföretag på en oligopolmarknad ska kunna överleva och växa måste de fokusera på att ha unika produkter och/eller unika, effektivare interna processer jämfört med sina större konkurrenter. En möjlig framgångsfaktor för dessa mindre företag är att dra fördel av den affärspotential som finns i en alltmer digitaliserad värld. För att fullt ut kunna utnyttja denna potential är det nödvändigt för företag att se till att deras affärsmodell och strategi inkluderar att genomföra en digital omvandling som ett av dess viktigaste fokusområden. Denna studie fokuserar på de fördelar som ett företag kan få av att skapa ett digitaliserat produkthanteringssystem som är integrerat med ett online kundanvändargränssnitt. De två forskningsfrågorna som besvaras i denna studie är relaterade till sambandet mellan affärsmodell och strategi och skapandet av ett digitaliserat produkthanteringssystem. För att svara på dessa frågor utfördes två fallstudier av tre mindre nischföretag som verkar på de svenska oligopolmarknaderna för telekommunikation och kraftdistribution. Intervjuer hölls med representanter från dessa företag och resultaten av intervjuerna kodades genom att använda ett ramverk som skapats för denna studie. Ramverket skapades baserat på den utförda litteraturstudien, inklusive konceptet om dynamisk kapabilitet som omfattar ett företags förmåga att känna, agera och förändra för att skapa en framgångsrik affärsmodell. Resultaten från fallstudierna visade värdet av en digitalisering i utformningen och användningen av ett produkthanteringssystem som är integrerat med ett online kundanvändargränssnitt. Dessa fördelar inkluderar ökad kundnöjdhet, eftersom kunder i allt högre grad förväntar sig att deras leverantörer har produkthanteringssystem som gör det möjligt för dem att online göra sina produktval och administrera sina egna konton. Detta är en del av en samhällelig trend som mindre nischföretag kan använda i sin affärsmodell och strategi för att på ett agilt sätt möta konkurrensen från sina större konkurrenter. Förutom ökad kundnöjdhet gör ett väl utformat och digitaliserat produkthanteringssystem integrerat med ett online kundanvändargränssnitt det möjligt att minska behovet av manuella administrativa processer. Detta resulterar i en effektivitetsökning och minskade kostnader i ett företag och ger medarbetarna möjlighet att fokusera på arbetsuppgifter som ger mervärde. På detta sätt har produkthanteringssystemet visat sig vara en viktig bro mellan kunder, produktutbud, interna affärshanteringsprocesser och företagets affärsmodell och strategi.

This thesis presents a solution for mission operation automation in European Space Agency’s (ESA) OPS-SAT mission. To achieve this, the ESA internal mission automation system (MATIS) in combination with the mission control software (SCOS) are used. They control the satellite and all ground peripherals and programmes to enable fully automated and unsupervised satellite passes. The goal of this work is the transition from the existing manual operation, with a human operator watching over and controlling all systems, to an automated system. This system supports the operation engineer and replaces the operator himself. A large section of this thesis consists of the setup, configuration, integration of all programmes and virtual machines and testing of the MATIS software, as well as the Service Management Framework (SMF) which connects MATIS to non-MATIS applications like SCOS. During testing, many problems could be identified, not only OPS-SAT specific ones, but also general problems applying to all missions that consider using MATIS for future operation automation. These findings and bugs discovered during testing are reported to the responsible authorities and presented in this work. Further features of this thesis are the elaborations of the mission operation automation concept and the satellite pass concept, providing an in-depth view of the automation and passes of OPS-SAT as well as the general concepts and thoughts, which can be used by other missions to accelerate integration. An additional key feature of this thesis is the newly developed standard for operation notation in Excel, which has been achieved in close cooperation with the operation engineer. Furthermore, to accelerate the process of switching from manual to automated procedures, several converters have been developed iteratively with the new standard. These converters allow fast transformation from Excel to the procedure programming language called PLUTO used by MATIS. Not only do the results and converters of this work accelerate the procedure integration by 80%, they also deliver a more stable mission automation system that can be used by other missions as well. Operation automation reduces the operational costs for satellites and space missions significantly, as well as reducing the human error to a minimum. Therefore, this thesis is the first step towards a future with complete automation in the area of satellite operations. Without this automation, future satellite cluster configurations, like Starlink from SpaceX, will not be possible to put into practice, due to their high complexity, exceeding the comprehensibility and reaction time of humans.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

Bakgrund: Lättillgänglig och reliabel information blir betydande för effektivt beslutsfattande. Således identifieras förbättringen av beslutsfattande som den drivande orsaken till att företag införskaffar affärssystem som avser att skapa underlag, utföra analyser samt ta fram relevant data. Beslutsunderlaget som skapas ökar kvaliteten och understödjer beslutsfattandet. Enterprise Resource Planning (ERP) system, även känt som Affärssystem, är en standardiserad programvara som används för hela organisationer över flera funktioner med avseende till att effektivisera affärsområden som bokföring, inköp, tillverkning och försäljning. Numera finns det alternativ för mindre organisationer att införskaffa affärssystem, vilket resulterar i att fler SMF väljer att vända sig till mjukvaran. Affärssystemets syfte om att underlätta verksamhetens drift och förbättringar i arbetsflöden genom standardisering bidrar till att företagen blir mer resurseffektiva inom de respektive processerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur små-och medelstora företag använder sig av affärssystem och vilka konsekvenser det får för beslutsfattandet. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirin utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med tre små och medelstora företag. Respondenterna valdes ut genom ett målstyrt urval. För att besvara studiens problemformulering har det empiriska materialet analyserats med den teoretiska referensramen. Slutsats: Resultatet av studien visar att affärssystemet påverkar små- och medelstora företags beslutsfattning. Följande områden blir påverkade; relevans i beslut, förbättrat beslutsunderlag, delegering av beslut inom organisationen och förbättrad effektivitet vid beslut. / Background: Easily accessible and reliable information becomes essential for effective decision-making. Thus, the improvement of decision-making is identified as the driving reason why companies acquire business systems that intend to create data, perform analyzes and produce relevant data. The decision-making basis that is created increases the quality and supports decision-making. Enterprise Resource Planning (ERP) systems, also known as Business Systems, are a standardized software, used for entire organizations across multiple functions to make business areas such as accounting, purchasing, manufacturing and sales more effective. Nowadays, there are options for smaller organizations to acquire business systems, which results in more SMEs choosing to turn to the software. The purpose of the ERP system to facilitate the operation of the business and improvements in work flows through standardization, contributes to the companies becoming more resource efficient within the respective processes. Purpose: The purpose of this study is to investigate how small and medium-sized companies use ERP systems and what consequences this has for decision-making. Methodology: The study is based on a qualitative research method. The empirics consists of twelve semi-structured interviews with three small and medium-sized enterprises. The respondents were selected through a purposive sampling. In order to answer the study's problem formulation, the empirical material has been analyzed with the theoretical frame of reference. Conclusion: The results of the study show that ERP systems affect the decision-making of small and medium-sized enterprises. The following areas are affected; relevance in decisions,5improved basis for decisions, delegation of decisions within the organization and improved efficiency in decisions.

Personliga eldrivna fordon (EV) är ett nytt teknikområde som är på väg att uppnå stort momentum på flera av världens marknader. Eftersom branschen fortfarande ligger i sin linda finns det i nuläget inga tydliga strukturer, som gäller för alla marknader världen över, gällande relationerna mellan aktörer, vilket leder till osäkerheter när det kommer till att ta strategiska beslut. Uppdragsgivaren för denna studie är Hong Kong EV Power Ltd. (EV Power), en Hongkong-baserad leverantör av laddningsstationer för elbilar och relaterade tjänster, som har ambitionen att inträda marknaden på det kinesiska fastlandet inom den närmaste framtiden. Emellertid har EV Power ännu inte bestämt sig vilken stad de vill rikta in sig på i det första skedet. Denna avhandling ämnar formulera en modell som kan användas för att utvärdera och jämföra geografiska marknader med avseende på lämpligheten för ett marknadsinträde av en leverantör av laddningsstationer för elbilar. Dessutom kommer modellen testas på tre städer på kinas fastland (Peking, Shanghai och Shenzhen), med syfte att komma fram till vilken stad som är mest attraktiv för EV Power, samt att utvärdera modellens funktionsduglighet. Sist kommer resultaten från utvärderingen av de tre städerna att tjäna som utgångspunkten för en analys som ämnar ta fram framgångsfaktorer för ett marknadsinträde på kinas fastland. För att uppnå detta har fyra olika datainsamlingsmetoder använts: Först studerades teori, med syfte att få bakgrundskunskap likväl som att få förståelse för specifika faktorer som påverkar ett marknadsinträde som detta. För det andra observerades EV Powers nuvarande verksamhet i Hong Kong, i avsikt att förstå vad som har lett till den framgång som företaget upplevt på sin hemmamarknad. För det tredje intervjuades branschexperter för att få ett perspektiv på branschen som helhet. Sist samlades sekundär data kring de tre städerna in, för att kunna utvärdera de olika faktorerna som ingår i den framtagna modellen. Den slutgiltiga modellen består av fem faktorer som påverkar en stads attraktivitet för ett marknadsinträde av en leverantör av laddningsstationer för elbilar. De identifierade faktorerna är: ’Marknadens tillgänglighet’, ’Kortsiktig efterfrågan’, ’Förväntad marknadsandel’, ’Vinstmarginal’ och ’Långsiktig produktpotential’. Dessa faktorer är i sin tur indelade i subfaktorer som har sina egna uppsättningar av drivare. Efter att ha använt modellen för att utvärdera de tre städerna konstaterades det att Shanghai är den lämpligaste staden för ett marknadsinträde av EV Power, främst på grund av stadens dominans på marknaden för privatanvända elbilar och ett gynnsamt regelverk. Slutligen hittades tre framgångsfaktorer för ett sådant inträde: ’Fokusera på tjänster’, ’Bibehåll partner-relationer’ och ’Inträd tidigt’. / Personal electric vehicles (EV) is an emerging technology that has gained much momentum in several markets during the past decade, and China is currently one of the markets where the growth in EV sales is the highest. Since the industry is still in its infancy, there are currently no clear structures regarding the relationships between different actors that apply to all markets globally, leading to great uncertainty in strategic decisions. The commissioner of this study is Hong Kong EV Power Ltd. (EV Power), a producer of EV supply equipment (EVSE) and related services in Hong Kong, which aspires to enter the Chinese mainland in the near future. However, EV Power has yet to decide which city they want to target first. This thesis aims to formulate a model that can be used to evaluate and compare geographic markets for a market entry by an EVSE company. Furthermore, the model is tested on three cities in Mainland China (Beijing, Shanghai and Shenzhen), in order to derive the most attractive city for EV Power and to evaluate the adequacy of the model. Lastly, with the results from the city evaluation, as a point of departure, success factors for an entry into Mainland China by the commissioning company will be summarized. In order to achieve this objective, four distinct data collection methods have been used: First, theory was studied, in order to gain background knowledge as well as to understand specific factors that impact a market entry decision such as this. Second, EV Power’s current business in Hong Kong was observed, with a view to achieve an understanding of what has led the company to experience success in its home market. Third, Interviews with industry experts were conducted, so as to get a perspective on the industry as a whole. Fourth and last, secondary data for the different cities was collected, for the sake of evaluating them according to the developed model. The final model consists of five main factors that encompass the elements that influence a cities level of attractiveness for entry by an EV charging station supplier. The identified factors are: ‘Market accessibility’, ‘Short-term demand’, ‘Expected market share’, ‘Profit margin’, and ‘Long-term product potential’. These factors are in turn divided into sub factors that have their own set of drivers. Using the model to evaluate the cities, it was found that Shanghai is the most suitable city for a market entry by EV Power, mainly due to its dominance in the market for private EVs and a favourable regulatory environment. Finally, three main success factors, for such a market entry, were found: ‘Focus on services’, ‘Maintain partner relationships’, and ‘Enter early’.