Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen, kommer att förändra industriell tillverkning. Ofta diskuteras fördelar och stora företag som är en drivande kraft i industrin; men i denna rapport undersöks utmaningarna som små och medelstora företag ställs mot vid införandet av smart teknik. Dessa företag representerar över 90% av svensk industri och är extremt viktiga för ekonomin vilket är anledningen till varför dessa valdes att undersöka. Rapporten består av ett teoriavsnitt och en empirisk studie. Teorin har tillhandahållits från ett flertal tekniska publikationer och sammanfattningar av tekniska konvent. Empirin är baserad på två intervjuer genomförts och en artikel. En intervju med en civilingenjör och chef vid ett mindre tillverkande företag som producerar belysning. Den andra med en expert inom området för införandet av smart teknik inom SMF, engagerad i olika projekt för detta ändamål och arbetserfarenhet inom ABB Robotics. Artikeln är en stor empirisk studie med flertal chefer inom tillverkningsindustrin. Resultatet är att för Industri 4.0 krävs det att resurser i form av kompetens, ekonomi och maskiner finns. Att produktionsprocessen är standardiserad, det ska finnas tjänster som hjälper företag att införa och utveckla smart teknik och att det finns en hög IT-säkerhet. I dagsläget är det en extrem brist på kunskap och kompetens hos SMF gällande smart teknik och industri 4.0. Intresset för det är vagt om ens existerande. Produktionsprocesserna är intestandardiserade. Slutsatsen är att utmaningarna är bristen på kompetens, processerna inte är standardiserade, och att det är svårt att kunna integrera den teknik som finns med de maskiner som finns. Dessa problem är svåra att undvika men lätta att ta sig förbi. Hjälp med kompetens  finns ochautomatiserade robotar för en produktionsprocess som inte är standardiserade är på marknaden. Det viktigaste är att företagen i största möjliga mån har en vilja att utvecklas. / Industry 4.0, the fourth industrial revolution, will change industrial production as we know it. Too often are the pros along with big companies who are a driving force of this revolution discussed; however, in this report the challenges small and medium sized enterprises face when implementing smart technology will be scrutinized. These companies represent over 90% of the Swedish industry and are extremely important for the economy, which is why this was chosen to be examined. The report is based on one theory chapter and one empirical study. The theory has been obtained from several technical publishes and summaries of technical conventions. The empirical study is based on two interviews and one article. One interview with a boss in a smaller industrial company, that focuses on lightning, who has a Master’s of Science in Engineering. The other interview was conducted with an expert in the area for implementing smart technology in SME, engaged in different projects for this purpose and work experience within ABB Robotics. The article is a large empirical study with multiple managers within manufacturing companies. The result is that for Industry 4.0 it is necessary that resources in the shape of competence, economy and machinery exists. That the manufacturing process in standardised, there must be services that helps companies to implement and develop smart technology, and that  there is high IT-security in place. Today there is an extreme lack in knowledge and competence at SME concerning smart technology and Industry 4.0. The interest in the subject is weak if even existing. The manufacturing processes are not standardised. The conclusion is that the challenges are the lack of competence, the processes are not standardised, and that it's hard to integrate he technology with the existing machines. These problems are hard to avoid but easy to overcome. Assistance with competence are available and automated robots are on the market. The most important aspect is that the companies have, in the greatest extent possible, a will to evolve.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera rollen som artificiell intelligens (AI) spelar för tillväxten och framgången hos små och medelstora tech-företag. Syftet är att undersöka hur dessa företag effektivt kan utnyttja AI i en ständigt utvecklande miljö samt att identifiera de utmaningar och möjligheter som är förknippade med integrationen av AI. Studien strävar efter att bidra till kunskapsutveckling inom området och underlätta tillväxten inom tech-sektorn. Studien bygger på tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer och teori insamling. Intervjuerna gav detaljerade insikter, medan teori insamlingen kompletterade resultaten. Dessa metoder säkerställde en omfattande ansats för datainsamling. Resultaten från intervjuerna, som stöds av relevant teori, visade att AI hjälper företag att bli mer effektiva och framgångsrika. Dock identifierades vissa hot, såsom bristande förtroende för AI att fatta fullständiga beslut, oro för integritet och etik, samt informationssäkerhet. / The objective of this research is to explore and evaluate the function that artificial intelligence (AI) has in the growth and success of small and medium-sized technological enterprises. The aim is to examine how these organizations can optimize the use of AI in a continuously changing environment, and identify both the opportunities and challenges related to the integration of AI. The research intends to enrich knowledge in this domain and facilitate progress within the technology industry. It is grounded in three qualitative interviews conducted in a semi-structured format, and theory collection. The interviews provided extensive insights while the theory collection supplemented the findings, resulting in a comprehensive data collection approach. The outcomes of the interviews, supported by pertinent theories, disclosed that AI is a key factor in enhancing efficiency and success in companies. However, certain threats were identified, including a lack of trust in AI to make complete decision-making, concerns regarding privacy and ethics, and information security.

För att bemöta klimatförändringarna och exploateringen av naturen krävs ett krafttag från alla sektorer. Små- och medelstora företags (SMF) utbredning på den lokala såväl som den globala marknaden indikerar att de har en central roll i omställningen mot en hållbar samhällsutveckling. Trots detta förefaller det svårt för flertalet små- och medelstora företag att implementera miljöfrågan i verksamheten. Forskningsstudien syftar därav till att undersöka framgångsfaktorer för att implementera miljöfrämjande åtgärder i svenska SMF samt kartlägga utvecklingsmöjligheter för att bemöta barriärer och lyfta goda exempel på hur SMF kan bedriva ett miljöarbete. Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ studiedesign. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer och kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera materialet. Analysen synliggjorde nio framgångsfaktorer och sex betydande barriärer hos de SMF som deltagit i studien. Totalt 12 utvecklingsmöjligheter har identifierats. Sju utvecklingsmöjligheter har syntetiserats utifrån framgångsfaktorerna, exempelvis; främja en hållbarhetspräglad företagskultur, involvera medarbetarna i miljöarbetet och integrera miljö i affärsmodellen. Fem utvecklingsmöjligheter har utlästs utifrån barriärerna, exempelvis; skapa incitament för förbättrad miljöprestanda, tydliggöra efterlevnad och uppföljning av miljökrav samt öka samverkan mellan myndighet och näringsliv. Studien påvisar att ett miljöarbete inte är en statisk process, vilket kräver att utvecklingsmöjligheterna anpassas till företagets förutsättningar. / Responding to climate change requires a joined effort from all sectors. The prevalence of small and medium-sized enterprises (SMEs) on the market indicates that they have a central role in the transition towards sustainable development. Despite this, it proves difficult for several SME to integrate the environmental issue in their operations. Therefore, the research study aims to investigate success factors for implementing green practices in Swedish SMEs, map what opportunities there is to address barriers and emphasizes good examples of how SMEs can carry out an environmental work. The research questions are answered through a qualitative study design. The empirical material has been collected using semi-structured interviews and thematic analysis has been used to analyze the material. The analysis resulted in nine success factors and six prominent barriers for the SMEs that participated in the study. A total of 12 development opportunities have been identified. Seven of these development opportunities have been synthesized from the success factors, for example, promote an organizational culture characterized by sustainability, involve employees in environmental work and integrate the environment into the business model. Five development opportunities have been synthesized from the barriers, for example, create incentives for improved environmental performance, clarify compliance and follow-up of environmental requirements and increase collaboration between authorities and business. The study demonstrates that the implementation of environmental practices is not a static process, which requires that development opportunities must be adapted to the company''s conditions.

Den Europeiska Unionen vill med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) standardisera hållbarhetsredovisning för företag som är verksamma inom unionen. Återigen kommer fler och fler företag omfattas av reglerna att behöva upprätta en obligatorisk hållbarhetsredovisning – vilket kan utgöra en utmaning för mindre erfarna små och medelstora företag. Denna studie undersökte små och medelstora företags syn på hållbarhetsredovisning samt deras uppfattning för dess kärnbegrepp; närmare bestämt ESG och materialitet. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex företag och med hjälp av sju respondenter. Studien visade att det finns en överväldigande positiv inställning till hållbarhetsredovisning bland de studerade företagen. Hursomhelst framgick det tecken på att företagen var bristfällig i vissa aspekter. Till exempel upplevde samtliga företag svårigheter med att koppla delar av sin verksamhet till hållbarhet på en bolagsstyrningsnivå (eng. governance). Liknande resultat upptäcktes för materialitet. Alla företag upplevdes ha svårigheter att begripa innebörden av begreppet ’materialitet’. Studien visade, trots svårigheten att begripa innebörden av materialitet, att de studerade företagen visade tecken på att vara effektiva i identifieringen av materiella hållbarhetsaspekter. / The European Union wants to standardize sustainability reporting with the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Once again, more and more enterprises will be subject to the mandatory requirements to disclose sustainability information – which may pose a challenge for less experienced small and medium sized enterprises. This study examines the perception of small and medium sized enterprises on sustainability reporting and its foundational concepts; namely environmental, social and governance (ESG) and materiality. The study was conducted on six individual companies and seven interviewees in total. The study concludes that there exists an overwhelmingly positive perception of sustainability reporting amongst the studied enterprises. However, there were signs that the studied companies were deficient in certain aspects. For example, all enterprises experienced difficulties in identifying aspects of their business that could be linked with governance sustainability. Similar results were discovered on the materiality topic. All enterprises had difficulties in understanding the term ‘materiality’. The study concludes that, despite the difficulty understanding materiality, the studied enterprises showed signs of being efficient in identifying material sustainability topics.

The thesis investigates the view and knowledge among large versus small and medium sized enterprises (SME) regarding the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). To enable a broad collection of data the study carries out semi-structured interviews and surveys on companies and stakeholders within the Swedish energy sector, as well as a literature review. The aim of the thesis is to identify the expected strengths, weaknesses, opportunities and threats and the knowledge base within the Swedish energy sector. Furthermore, the aim is to analyze potential consequences of implementation and to suggest potential mitigations where possible. The results indicate that large companies and SMEs to a great extent identify the same challenges and possibilities. However, large companies on average have a higher knowledge level than SMEs. The potential reasons behind this include differences in reporting time frame, level of engagement among sustainability responsible roles, lack of specific ESRS and difficulty in applying the directive. The greatest challenges relate to information dissemination in general and internally, information and data collection along the value chain, implementation for SMEs, increasing the knowledge level among companies and the structure of the directive. The potential solutions include different types of systemic structuring, collaborative efforts and extended responsibilities for stakeholders and authorities. Overall, the directive will entail positive changes and implement CSR as a statutory aspect, however, the directive still requires improvement to fully reach its’ desired potential. / I avhandlingen undersöks synen på och kunskapen om implementeringen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) bland stora kontra små och medelstora företag (SME) i den svenska energisektorn. För att möjliggöra en bred insamling av data grundas studien på semistrukturerade intervjuer och enkäter hos företag, intervjuer med intressenter och en litteraturstudie. Syftet med avhandlingen är att identifiera förväntade styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt kartlägga kunskapsbasen inom den svenska energisektorn. Vidare är syftet att analysera potentiella konsekvenser av implementeringen och föreslå potentiella åtgärder där det är möjligt. Resultaten visar att företag oavsett storlek i stor utsträckning identifierar samma utmaningar och möjligheter. Inom stora företagen finns dock i genomsnitt en högre kunskapsnivå än hos de små och medelstora företagen. De potentiella orsakerna till detta är bland annat skillnader i tidsramar för rapportering, graden av engagemang hos hållbarhetsansvariga, brist på specifika ESRS och svårigheter att tillämpa direktivet. De största utmaningarna gäller informationsspridning externt och internt, information och datainsamling inom värdekedjan, genomförande för små och medelstora företag, ökad kunskapsnivå bland företag och direktivets struktur. De potentiella lösningarna inkluderar olika typer av systemstrukturering, insatser och ansvarskrav för berörda parter och myndigheter. På det hela taget kommer direktivet att medföra positiva förändringar och göra företagens hållbarhetsansvar till en lagstadgad aspekt, men direktivet behöver fortfarande förbättras för att fullt ut nå sin önskade potential.

Collaboration is a potential for companies to mitigate risk and use different competencies to create possible solutions. This paper identifies that the automotive industry is going through a rapid transformation and needs collaboration as a way to keep up with the fast pace of change. Using a case study based on the automotive industry in the Stockholm region and with a focus on small and middle-sized enterprises (SMEs, companies with less than 250 employees), this paper aims to address how the regional government can facilitate cooperation 1) within the automotive industry and 2) between the regional government and the automotive industry to keep up with the industrial transformations in the year 2030, by identifying the needs of the industry, highlighting potential collaboration engagement practices, and addressing how the regional government can facilitate collaboration. The paper has identified the needs based on product and production development, business model development, and skill development. For product and production development, SMEs need to create new products or find new markets, adapt products to environmental pressures, produce new products quickly, work closer to the customer, move production closer to the customer, and digitalize and automate production. For business model development, companies need to use sustainability as the core of the business model and include services as part of their portfolio. Finally, for skill development, SMEs need to find skills that meet the market, upskill continuously, develop more problem-solving and analytical skills. This study concludes that there are various activities that the regional government can perform, but need assistance from other actors. Firstly, they could strategize with other regional stakeholders, simplify collaboration within the industry, and increase communication and transparency with all industry actors to facilitate collaboration within the industry. Secondly, they could contribute to infrastructure, foster cluster expansion, and contribute to international competitiveness to aid collaboration between the regional government and the industry. The regional government should aim to execute these activities, but need support from relevant stakeholders, to help with the transition to a different industrial environment. / Samarbete är en möjlighet för företag att mildra risker och använda olika kompetenser för att skapa möjliga lösningar. Denna studie identifierar att fordonsindustrin genomgår snabb omvandling och behöver samarbete som ett sätt att hålla jämna steg med den snabba förändringstakten. Med hjälp av en fallstudie baserad på fordonsindustrin i Stockholmsregionen och med fokus på små och medelstora företag (SMF, företag med färre än 250 anställda) syftar denna studie till att undersöka hur den regionala verksamheten Region Stockholm kan underlätta samarbete 1) inom fordonsindustrin och 2) mellan regionala myndigheten och fordonsindustrin. För att industrin ska kunna hålla jämna steg med de industriella omvandlingarna mot 2030, görs detta genom att identifiera branschens behov, lyfta fram potentiella samarbetsaktiviteter och föreslå hur den regionen kan underlätta samarbete. Studien har identifierat behoven i fordonsindustrin baserat på produkt- och produktionsutveckling, utveckling av affärsmodeller och kompetensutveckling. För produkt- och produktionsutveckling måste små och medelstora företag skapa nya produkter eller hitta nya marknader, anpassa produkter till miljöpressen, producera nya produkter snabbt, arbeta närmare kunden, flytta produktionen närmare kunden och digitalisera och automatisera produktionen. För utveckling av affärsmodeller måste företag använda hållbarhet som kärna i affärsmodellen och inkludera tjänster som en del av sin portfölj. Slutligen, för kompetensutveckling, måste små och medelstora företag hitta färdigheter som möter marknaden, fortlöpande utveckla kompetens samt utveckla mer problemlösnings- och analytiska färdigheter. Denna studie drar slutsatsen att det finns olika aktiviteter som regionen kan utföra, men att de behöver hjälp från andra aktörer. För det första kan de skapa strategier med andra regionala intressenter, förenkla samarbetet inom industrin och öka kommunikationen och transparensen med alla branschaktörer för att underlätta samarbete inom fordonsindustrin. För det andra kan bidra till infrastruktur, främja klusterutveckling och bidra till internationell konkurrenskraft för att underlätta samarbete mellan den regionala verksamheten och industrin. Regionen bör sträva efter att genomföra dessa aktiviteter, men behöver stöd från relevanta intressenter för att hjälpa till med övergången till en förändrad industriell miljö.

Denna studie undersöker hur små och medelstora företag i Sverige implementerar EU:s NIS-direktiv genom sina cybersäkerhetsstrategier och -policyer. Syftet är att identifiera de huvudsakliga utmaningarna och framgångsfaktorerna i denna process. Genom intervjuer med ledande personer inom dessa företag framkommer det att ledningens fulla engagemang är avgörande för att integrera NIS-direktivens krav i den dagliga verksamheten. Studien identifierar tvångsmässig och mimetisk isomorfism som viktiga faktorer för anpassning, där företagen påverkas både av regulatoriska krav och av att efterlikna framgångsrika strategier från andra företag. Resultaten visar att proaktiv riskhantering, inklusive regelbundna utbildningar och användning av standarder som ISO 27001 och NIST, stärker företagens motståndskraft mot cyberhot. Användning av externa konsulter är en effektiv strategi, trots de höga kostnaderna. Studien betonar behovet av skräddarsydda cybersäkerhetsstrategier som tar hänsyn till varje företags unika förutsättningar och behov / This study investigates how small and medium-sized enterprises in Sweden implement the EU's NIS Directive through their cybersecurity strategies and policies. The aim is to identify the main challenges and success factors in this process. Interviews with key individuals within these companies reveal that strong leadership engagement is crucial for integrating the NIS Directive requirements into daily operations. The study identifies coercive and mimetic isomorphism as significant factors for adaptation, where companies are influenced both by regulatory demands and by mimicking successful strategies from other firms. The findings show that proactive risk management, including regular training and the use of standards such as ISO 27001 and NIST, enhances companies' resilience against cyber threats. The use of external consultants is an effective strategy, despite the high costs. The study emphasizes the need for tailored cybersecurity strategies that consider each company's unique conditions and needs.

This thesis explores and evaluates the temperature measuring capabilities of a phase-sensitive optical time-domain reflectometer (φ-OTDR), which exploits Rayleigh backscattering in normal single mode optical fibers. The device is constructed and its setup explained, and a protocol for making temperature measurements with it is developed. Performance tests are made and the device is shown to achieve fully distributed temperature measurements on fibers hundreds of meters in length with a spatial resolution of 1 m and a temperature resolution of 0.1 K. In addition, the capabilities of the device to measure normal strain in the measurement fiber are tested using the same approach, albeit with less success. The device is capable of very precise measurements, making it very sensitive to the environmental conditions around the measuring fiber but also susceptible to disturbances. Some discussion is had on how to avoid or deal with these disturbances. Furthermore, the technique is shown to be able to run in conjunction with other φ-OTDR measurement techniques from the same device simultaneously. / Det här examensarbetet utforskar och utvärderar förmågorna att mäta temperatur hos en fas-känslig optisk tidsdomän-reflektometer (φ-OTDR), som utnyttjar bakåtriktad Rayleigh-spridning i vanliga optiska singelmodfibrer. Anordningen konstrueras och dess komponentstruktur förklaras, och ett protokoll tas fram för att utföra mätningar med den. Prestandatester utförs och anordningen visas kapabel att göra fullt distribuerade temperaturmätningar längs hundratals meter långa fibrer, med en rymdsupplösning på 1 m och en temperaturupplösning på 0.1 K. Dessutom testas förmågan att mäta normaltöjning hos testfibern med samma metod, dock med mindre framgång. Anordningen är väldigt känslig för förhållandena i omgivningen runt mätningsfibern, vilket gör den kapabel till mätningar med mycket hög precision, men också mottaglig för störningar. Lite diskussion hålls kring hur dessa störningar kan undvikas eller hanteras. Vidare visas att mätningstekniken kan köras samtidigt som andra φ-OTDR-baserade tekniker från samma anordning.

Idag finns hög konkurrens på marknaden och detta gör att det är svårt för varumärken att bli sedda av sin kund. Dagens konsument rör sig mellan olika kanaler och kommunikationen från företag måste uppdateras och anpassas efter konsumentens beteende. Det är avgörande för företag att engagera sina kunder för att bli uppmärksammade. Konsumenter kommunicerar åsikter sinsemellan i form av electronic word of mouth (eWOM) som påverkar företaget. Komplexitet kan ligga i att veta vilka kanaler som är bäst utifrån sina förutsättningar. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad små och medelstora e-handelsföretag (SMeF) har för förutsättningar till kommunikation digitalt och fysiskt. Vidare ämnar studien att undersöka hur en kombination av olika kanaler kan användas för att göra företaget synligt genom bruset på marknaden. Insamlad empiri består av åtta semi-strukturerade intervjuer med specifikt utvalda respondenter genom ett målstyrt urval och, till viss del, kedjeurval. Respondenterna valdes ut för att representera flera erfarenheter ur ett företagsperspektiv. Shannon och Weavers (1949) kommunikationsmodell med sändare, verktyg, brus och mottagare utvecklas till en analysmodell för ämnet. SMeF förutsättningar undersöks samt att fysisk närvaro kan skapa en interaktiv miljö för företaget och kunden att mötas i. Digitala verktyg kan vara ett kostnadseffektivt sätt nå ut till konsumenten. Dessa kan bilda en enad kundupplevelse genom omnikanaler. Slutsatsen av studien är att SMeF kan nå nu ut genom bruset genom att använda verktyg utefter en fokuserad omnikanalmodell. Strategiskt utvalda kanaler kan ge SMeF effektiv kommunikation som når genom bruset till kunden. Denna studie är skriven på svenska. / The high market competition today makes it difficult for brands to be seen by their customers. The consumer is drifting between channels and the way companies communicate has to be updated and adapted to this behaviour. It is crucial for companies to engage their customers in order to get noticed. Consumers also communicate opinions among themselves in the form of electronic word of mouth (eWOM) affecting the company. There is a complexity into which channels are best amended to face these circumstances. The purpose of this qualitative study is to investigate small and medium-sized e-commerce enterprises (SMeE) potential to communicate through digital and physical platforms. Furthermore, the study aims to examine how a combination of different channels can be used to make the company visible through the noise of competitors. Collected empirical data consists of eight semi-structured interviews with respondents specifically selected through purposive sampling and, to some extent, snowball sampling. The respondents were selected to represent several practises from a business perspective. Shannon and Weaver's (1949) model of communication consist of transmitter, tools, noise and receiver and is used as an analysing tool. The SMeE opportunities are explored as well as if a physical presence can create an interactive environment for the company and the customer. Digital tools can be a cost-effective way for SMeE to reach out to the consumer. These can in turn form a unified customer experience in creating an omnichannel. The conclusion of the study is that SMeE can reach through the noise by focusing the tools across an omnichannel model. Strategically selected channels can provide SMeE effective communication that penetrates the noise and reach the customer. This study is written in swedish.

In May 1856 the EFS (the Swedish Evangelical Mission Society), influenced by the new evangelism-movement, was established as an “internal mission” within the Church of Sweden. During the same period the “new evangelism” revival movement established regional organizations in order to coordinate the movement in different parts of the country. These regional organizations consisted of the movement’s local mission societies in a province or part of a province of Sweden. This study will focus on democracy and theological identity in the EFS through an analysis of how the regional organizations acted, what role they played, how the EFS was influenced by them and how the EFS decided to establish its own regional organization. One result of the earlier tensions between the regional mission organizations and the EFS was the establishment of the independent organizations Mission Covenant Church of Sweden (Svenska Missionsförbundet) (1878-) and Mission Society of Bible faithful Friends (Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner) (1911-). This investigation looks into 17 of 36 regional mission organizations that existed. The time frame of the investigation is from the establishment of the EFS in 1856 to the establishment of the regional structure of the EFS in 1922. The EFS changed over time. The change of society and wishes from the movement’s local mission societies and regional mission organizations were agents in this transformation. An important result of this research is that this transformation of the EFS proceeded at a slow pace and with the preservation of the EFS’s theological identity.