Sammanfattning Tidigare ansågs bedömning som ett forskningområde som inte behövde diskuteras, till att idag betraktas som en komplex mark som måste problematiseras. Trots det, finns det mycket begränsad forskning att tillgå kring bedömning i svenska klassrum, vilket har tvingat svenska akademiker att söka svar i utländsk forskning. I denna studie adresserar jag därför lärares bedömningsarbete kring nationella provets bedömningsanvisning (2012). Studien syftar till att undersöka hur Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan nyansera bedömningen av elevtexter i relation till nationella provets bedömningsanvisning (2012). Dessutom ämnar studien att diskutera vilka effekter på elevtexters bedömning som skapas av att oberoende lärare tillsammans ombedömer samma elevtexter från nationella provet. Fyra lärare, fördelat på två skolor, deltog i att om- och sambedömma 30 elevtexter från årskurs 3 skrivna under nationella provet 2012. Förutom sambedömningsprocessen (som kan liknas vid en delfimetod) genomfördes semi-strukturerade telefonintervjuer. Studie visar att nationella provets bedömningsanvisning (2012) i hög grad formar vilka textdimensionella elevbidrag som uppmärksammas eller åsidosätt - även i den formativa bedömningen. Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan (främst) nyansera bedömningen genom att tillföra en holistisk kartläggning och konkretisering av elevtexters utvecklingsmöjligheter. Textdimensionella bidrag som kan vara utav särskilt intresse för pedagoger att nyansera sina bedömningar av nationella prov med är (1) elevers bidrag kring hur texter binds samman på mikro- och makronivå, (2) organiseringen av texters innehållsliga komponenter, samt (3) förmågan att skapa deltagaraktivitet. Studien identifierade fem olika elevtextartefakter där dimensionerna i praktiken nyanserade bedömningen på olika sätt. Slutligen indikerar min studie på att (1) sambedömningsprocesser bidrar till en likvärdig bedömning, (särskilt avseende delprov G, 2012), (2) olika skolor tenderar att bedöma enligt olika ”bedömningskulturer”, och att (3) ombedömare varken utför en “tuffare” eller “snällare” bedömning jämfört med originalrättaren, men att bedömningsavvikelser existerar, troligtvis på grund av det inneboende tolkningsutrymmet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till bedömning av läsförståelse i grundskolans tidigare år 1-3 då inte betygsättning är ett faktum, men bedömning av eleverna är i stor prioritet. Att bedöma elever utifrån kunskap är ifrågasatt av många lärare som tycker att bedömningsunderlagen som finns idag bör utvecklas utifrån hur skolan ser ut idag. Vilka bedömningsunderlag används och hur används de av lärare som arbetar i lågstadiet och bedömer eleverna? Lärarens förhållningssätt och syn på bedömningsunderlagen som finns kommer att diskuteras tillsammans med andra frågor. / The purpose of this study is to examine how teachers relate to the assessment of reading comprehension in primary school in Sweden. Teachers won’t rate pupils with grades, but the assessment of the pupils are in high priority. To assess/grade students based on knowledge is questioned by many teachers who think that the assessment metods available today should be developed on the basis of how the school works today. The teacher's attitude and approach to assessment methods means alot for how it’s used, which are to be discussed along with other issues.

Till studien har under våren 2017 sex lärare intervjuats på tre olika skolor som är belägna i södra Sverige. De frågor som ställdes till lärarna var fokuserade på hur de använder sig av filmat material i relation till bedömning och betygsättning. Resultatet som gavs utifrån dessa studier pekar på att användningen av filmat material i skolan är ett bra verktyg för att närma sig sambedömning och likvärdig bedömning. Filmat material lyfts fram som en framgångsfaktor i förhållande till dokumentationssyfte, bedömning och betygsättning enligt de informanter som ställde upp i denna undersökning. Dock identifierade lärarna inte endast positiva saker med filmat material. De lyfte bland annat fram att elever kan uppleva ett obehag med att de filmas under lektionerna. Ett tillvägagångssätt som vissa lärare i studien använt sig av för att lätta på pressen för eleverna är att låta eleverna själva äga det filmade materialet.

The aim of this study is to examine the complexity of teachers’ assessment practice. It is divided into a two part-studies. The first part aims to determine what type of knowledge is tested in teachers’ written tests, and how they relate to the curriculum. To answer this we analyzed two tests from four different teachers. The second part aims to find out how different factors influence the teacher’s in his or hers test construction. To answer this we interviewed the four teachers who provided the test. Together, the two parts helps us to understand how tests work, as well as why they are constructed the way they are. The study uses two different theories as analytical tools. The first part of the study uses Bloom’s revised taxonomy to determine different types of knowledge. The theory is also used to determine the knowledge of the curriculum. The second theory, which relates to the second part of the study, is a frame factor theory, to define different internal and external factors that influence in a teacher’s work. Methods used in the study are text analysis for the teachers’ tests and the curriculum, and interviews for the frame factors. The results of the first part shows a discrepancy between the knowledge tested in the tests and the knowledge expressed in the curriculum. Most notable was the lack of questions requiring evaluating skills in the tests, while the curriculum mentions it 4 times out of 9 different requirements. The results of the second part showed that a number of factors influence teachers in their test construction. The main factor influencing teachers in the test construction, mentioned by all teachers, were lack of ‘social moderation’, i.e. working within assessment as a group and being able to discuss and reflect with colleagues. Other factors mentioned were time and organization, which were partly mentioned along with the responsibility or involvement of the head teacher.

No description available.

Studiens syfte är att identifiera vilka former av sambedömning som verksamma matematiklärare på mellanstadiet ingår i vid bedömning av nationella prov, och hur de anser att det ger dem möjligheter att utvecklas som bedömare. Begreppet sambedömning har genom studier visat sig bära på en skiftande innebörd av syften och former vilka i sin tur har inneburit skiftande förutsättningar för lärare att utveckla förmågor att utföra likvärdiga bedömningar. Dessa likvärdiga bedömningar ansågs inte hålla tillräckligt god nivå utan tycktes undermålig av myndigheter. Ett webbaserat frågeformulär besvarades och analyserades vilket visade att majoriteten av lärarna ingick i sambedömning. Dock saknade formen och syftet för sambedömningen viktiga aspekter som gjorde att lärarna inte använde alla förmågorna som utgör en full bedömningskompetens. Samsynen utgjorde kärnan i sambedömningen medan samstämmigheten och reliabiliteten var av skiftande karaktär mellan lärarna, varpå hela bedömningsprocessen i vissa fall inte kunde anses vara valid eller likvärdig. Lärarna var mycket medvetna om detta och kunde själva uttrycka var deras behov av vidare utveckling inom bedömning fanns, för att deras bedömningar av NP skulle bli mer likvärdiga.

No description available.

Den muntliga framställningen ställer höga krav på lärarnas bedömnings- och undervisningsarbete. I denna studie undersöks svensklärares uppfattningar kring bedömningsprocessen i undervisningen utifrån teman som formativ bedömning, likvärdighet och sambedömning. Undersökningen utförs genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare på gymnasiet.  Resultaten visar att lärarna genomför bedömningen under elevens anförande med hjälp av bedömningsmatriser. Den respons lärare och klasskamrater ger efter anförandet är ofta salutogen, alltså enbart positiv. Avseende att främja likvärdighet nämns metoden att spela in elevers anföranden för att lyssna igen och sambedöma. Resultatet visar att lärarna har erfarenheter av sambedömning vid skriftlig framställning, men att färre har fördjupad erfarenhet av sambedömning vid muntlig framställning. Undersökningen visar även att lärares tidsbrist försvårar möjligheterna till en mer likvärdig bedömning, med hjälp av exempelvis sambedömning.  Den slutsats som dras är att den komplexa bedömningssituation som muntlig framställning skapar medför svårigheter avseende likvärdigheten. Gymnasieskolorna behöver göra mer för att öka lärares förutsättningar till att genomföra mer rättssäkra bedömningar. Lärarna behöver i sin tur arbeta för ett tryggt klassrumsklimat i syfte att avdramatisera den muntliga framställningen och möjliggöra utvecklande formativ bedömning.

Syftet med litteraturöversikten är att presentera forskning om vilken betydelse sambedömning mellan lärare får på bedömning och betygsättning i den svenska skolan. Följande frågeställningar syftar till att redogöra för syftet med litteraturöversikten: Hur kan sambedömning bidra till en ökad grad av likvärdighet i utbildningen, vad säger forskning om detta? Vilken betydelse får sambedömning på lärares samsyn och samstämmighet? Informationssökningen har skett utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt i framförallt Skolverkets och Skolinspektionens databaser samt i de internationella utbildningsvetenskapliga databaserna ERC och ERIC, sekundära sökningar har också genomförts. Resultatet visar på att sambedömning används som en strategi för att stärka likvärdigheten inom utbildningsväsendet. Detta sker i synnerhet om sambedömning före-kommer kontinuerligt i mötet mellan lärare och ger möjligheten att föra diskussioner kring elevunderlag vilket i sin tur kan främja lärares individuella bedömning. Sambedömning lyfts också fram som ett betydelsefullt verktyg för att öka samsynen mellan lärare, trots den ökade samsynen mellan lärare garanterar det inte att det råder samstämmighet. I diskussionen konstateras att lärarkompetensen stärks i samband med sambedömning detta kan öka likvärdigheten i deras bedömning eftersom det förutsätter diskussion och reflektion kring lärares undervisning och bedömningspraktik.

The purpose of this study is to gain knowledge about what strategies music teachers use to increase the equivalence of assessment and grading in the subject of music in primary school. A qualitative research method has been used with semi-structured interviews of seven music teachers who work as music teachers in primary schools. Respondents have been asked to answer different questions based on an interview guide with five different themes. These themes are chosen based on the research literature that was found. Hermeneutics has worked both methodically and substantively in this study. The analysis of the results has been conducted through this tool. The results of the survey show significant differences in experiences of co-assessment among the interviewed music teachers. However, they have a common positive view; that co-assessment can, if the right conditions are given, lead to increased equivalence in assessment and grading. The results differ from previous research on whether music teachers' assessments and grading are valid and dependable. Music teachers believe that through social moderation and by relying on their own judgement and professional experience, assessments and grading become more valid and dependable. The question is, are these arguments sufficient? It is too small a basis to draw any major conclusions. It would be interesting to research further in this area. / Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka strategier musiklärare använder för att öka likvärdigheten i bedömning och betygsättning i ämnet musik i grundskolan. En kvalitativ forskningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer av sju musiklärare som arbetar som musiklärare på mellan- och högstadiet i grundskolan. Respondenterna har fått svara på olika frågor utifrån en intervjuguide med fem olika teman. Dessa teman är valda utifrån den forskningslitteraturen som hittats.Hermeneutiken har fungerat både metodiskt och innehållsligt i uppsatsen. Analysen av det empiriska materialet har genomförts genom detta verktyg. Studiens resultatvisar på stora skillnader i erfarenheter av att använda sambedömning som strategi för ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning bland de intervjuade musiklärarna. De visar sig ha en gemensam positiv syn på att sambedömning kan, om rätt förutsättningar ges, medföra ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning. Resultaten skiljer sig från tidigare forskning kring huruvida musiklärarnas bedömningar och betygsättning är valida och reliabla. Musiklärarna menar att genomsambedömning och genom att lita på sin egen bedömningsförmåga samtyrkeserfarenhet blir bedömningar och betygsättningen mer valid och reliabel. Frågan är om dessa argument är tillräckliga? Det är ett för litet underlag för att kunna dra några större slutsatser. Det skulle vara intressant att forska vidare inom detta område.