Sverige har sedan en tid sett en stark urbanisering som lett till en avfolkning av landsbygden och att det urbana ses som det ideala. Resultatet av detta blir att mindre kommuner i Sverige kan uppleva svårigheter att utföra vardaglig kommunal verksamhet. Denna studie ämnar därför utforska hur mindre kommuner hanterar resursutmaningar inom sin fysiska planering. Syftet är att undersöka om dessa kommuner upplever att de har resursutmaningar och i så fall vilka tillsammans med vad som kan ligga bakom dem. Dessutom undersöks olika strategier som olika kommuner använder sig av för att hantera dessa samt hur de kan anammas av andra kommuner. Studiens resultat baseras på en enkätundersökning bland landets mindre kommuner och ytterligare fördjupande intervjuer. Det visar tydligt att en majoritet av mindre kommuner upplever sig ha resursutmaningar inom fysisk planering. Dessa utmaningar verkar främst ligga inom kompetensförsörjning, personalstyrka och ekonomi där det pekar mot att grunden till dessa ligger i svårighet att rekrytera och locka personal till mindre kommuner men också ett minskat skatteunderlag. De främsta strategierna som diskuteras i studien för att tackla dessa är kommunala samarbeten, externa kontor och konsultanvändning. Dessa strategier har sina för- och nackdelar och måste anpassas efter vardera kommuns förutsättningar. Även om anammandet av dessa strategier kan hjälpa den enskilda kommunen löser det inte den strukturella problematiken i sin helhet. Dagens situation för mindre kommuner är inte hållbar då de ofta glöms bort i samhällsdebatten. För att alla landets kommuner ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas måste alla kommuner vara i fokus, inte enbart de större. / Sweden has for a time experienced a strong urbanization which has led to a depopulation of several municipalities and where the urban is seen as the ideal. The result of this is that smaller municipalities in Sweden might experience difficulties fulfilling their municipal services. This study therefore intends to explore how smaller municipalities handles their challenges concerning resources within their physical planning. The aim is to examine if these municipalities experience challenges of resources and if so, what challenges they have together with possible underlying causes. Furthermore, different strategies used by some municipalities to cope with their challenges are investigated as well as how they can be adapted by other municipalities. The study results are based on a survey among Sweden’s smaller municipalities together with additional in-depth interviews. They clearly show that a majority of the smaller municipalities express that they experience resource challenges within their physical planning. These challenges mainly seem to lie within competence, workforce and economy where the reason behind this seems to be difficulties when recruiting and to attract employees to smaller municipalities as well as a reduced tax base. The main strategies discussed in the study to tackle these challenges are municipal co-operations, external offices and the use of consultants. These strategies have their advantages and disadvantages and have to be adjusted to each municipality according to their respective preconditions. Even though the adaptation of these strategies could help the individual municipality, it does not solve the overall structural problematics. The current situation for smaller municipalities is not sustainable due to them often being forgotten in the societal debate. In order for all of the country's municipalities to have equal conditions to evolve, all municipalities must be focused on, not only the larger ones.

Utvecklingen med automatiserade funktioner i fordon går framåt och i framtiden är det möjligt att bilen är helt självkörande. Stockholm växer och även trafiken vilket medför utmaningar att lösa som exempelvis att öka framkomligheten, tillgänglighet och hållbarhet. Därför har Stockholms stad tagit fram mål för tydliggöra vad det framtida gaturummen ska uppfylla. Syftet med denna rapport var att sammanställa information om hur autonoma fordon kan påverka gatuutformningen samt jämföra resultatet med målen om gatuplanering i Stockholms stad. Resultatet visade att autonoma fordon kan möjliggöra en ökad delningsekonomi inom transportsystemet där allt färre människor äger ett eget fordon. I stället kan fordonen ingå i nya mobilitetslösningar. Detta kan medföra en förbättrad markanvändning och nya möjligheter till hur vi använder gaturummen. Exempelvis nämns gaturummet kunna stängas av för trafik efter rusningstid och ge plats för andra aktiviteter. Resultatet visade även att fordonenen har behov för mer integrerad teknik i gaturummen samt krav på högre läsbarhet av linjemarkeringar och vägmärken. En slutsats som kunde dras var att många utav Stockholms stads mål kan uppnås, exempelvis miljömål, mindre trängsel och högre trafiksäkerhet. Av resultatet framgår det att de två viktigaste faktorerna är den politiska och tekniska utveckling kring autonoma fordon. / The development with automated functions in vehicles is moving forward and in the future it is possible that cars is completely self-driving. Stockholm is growing and also the traffic, which poses challenges to solve, such as increasing accessibility, availability and sustainability. Therefore, the City of Stockholm has developed goals for clarifying what the future street areas should fulfill. The purpose of this report was to compile information on how autonomous vehicles can influence street design and compare the results with the goals of street planning in the City of Stockholm. The result showed that autonomous vehicles can enable an increased sharing economy within the transport system, which means that fewer people own their own vehicle. Instead, the vehicles can be included in new mobility solutions. This can lead to improved land use and new opportunities for how we use the street space. For example, the street room is mentioned as being able to be switched off for traffic after rush hour and providing space for other activities. The results also showed that the vehicles need more integrated technology in the street space and requirements for higher readability of line markings and road signs. One conclusion was that many of Stockholm's goals can be achieved, such as environmental goals, less congestion and higher road safety. The result shows that the two most important factors are the political and technical development of autonomous vehicles.

Sedan 1950-talet har åkermarken i Sverige minskat med en miljon hektar. Samtidigt ökar befolkningsmängden stadigt och i Stockholms län beräknas invånarantalet passera tre miljoner till 2040. För att kunna möta behoven av både mat, boende och infrastruktur krävs noggrann planering för att inte förstöra viktiga möjligheter och resurser för framtida generationer. Syftet med rapporten är att med hjälp av en litteraturstudie och en intervju undersöka olika marktypers egenskaper och dess lämplighet inom olika användningsområden i Stockholms län. Vidare undersöks hur olika marktyper, främst åkermark, värderas i kommunernas planeringsprocesser idag. Lämpliga områden för odling respektive byggnation karteras också i ArcGIS och jämförs med regionala planer för länet. Resultatet visar att den enskilt viktigaste egenskapen för vilka marker som är bäst lämpade för jordbruk respektive byggnation är den geologiska sammansättningen. För åkermark krävs en lerig jordart, det vill säga en mycket liten kornstorlek, för att exempelvis kunna binda vatten och näringsämnen till växterna. Mycket finkorniga jordarter som lera och silt är däremot mindre lämpliga att bygga ur geoteknisk synpunkt, då främst morän men även berg och sand är att föredra. Idag räknas åkermarken som ett väsentligt samhällsintresse av nationell betydelse men det finns inget som förhindrar kommuner att exploatera dessa områden. Skyddet av åkermark är idag ett mycket omdiskuterat ämne och många aktörer, däribland Jordbruksverket och olika riksdagspartier, har länge argumenterat för att stärka skyddet av detta. Mycket av den samhällsplanering som sker idag baseras på den åkermarksgradering som utfördes 1971 baserat på skördestatistik från 1969. Den värdering av åkermark som kommuner och myndigheter har att utgå ifrån vid bland annat översiktsplanering och bedömning av mark är således femtio år gammal. Detta medför en risk att marker prioriteras felaktigt och inte utnyttjas på bästa sätt då dess egenskaper kan ha förändrats under ett halvt sekel. En ny åkermarksgradering är därför en viktig prioritet. / Since the 1950s the arable land in Sweden decreased with a million hectares. At the same time the population is steadily increasing and in the region of Stockholm the total population number is estimated to reach three million before 2040. To meet the demands of food, housing and infrastructure it takes careful planning to not destroy important values and resources for future generations. The objective of this report is to analyze different soil properties and their eligibility in different areas of use in the region and how soil, mainly arable soil, is valued in municipalities planning today. This is done with a literature study and an interview and also mapping in ArcGIS. The result shows that the single most important property in deciding which soils are most suitable for agriculture and building is the geological structure. Arable land needs a loamy soil to be able to provide water and nutrients for the plants. Building requires a larger size of particles and soil types like moraine, rock and sand is more suitable. Arable land is today considered as a public interest of national importance but there is nothing prohibiting municipalities to exploit these areas. The protection of arable land is a widely discussed subject and many actors, among others the Swedish Board of Agriculture and government parties, has argued to increase the protection. A major portion of the current community planning is based on the grading of arable land made in 1971, based on harvest statistics from 1969. Consequently, the valuation of arable land that is accessible for municipalities and authorities is fifty years old. This causes a risk that soil areas is wrongly prioritized and not used for the most suitable purpose as its properties may have changed during half a century. A new grading of arable land is therefore an important prioritization.

No description available.

During 2022 the Swedish government announced a new strategy to combat homelessness. As the population is growing faster than housing construction there is a noticeable housing crisis in Sweden in terms of housing shortage. This means that more households risk ending up outside the housing market and becoming homeless. With the new strategy, the work of national and local authorities is expected to change. The aim of this study is to describe how national and local authorities manage acute homelessness within housing provision. Furthermore, the study intends to analyze and discuss challenges in dealing with acute homelessness in housing provision. To fulfil the aim, empirical material was collected through qualitative interview studies with people at national and local authorities in the capacity of their professional role. The results show that there are multiple difficulties in the work towards dealing with homelessness in housing provision in terms of strategies and cooperation between national and local authorities. This is partly a result of Sweden’s large multi-level system where responsibilities and duties are distributed across several different authorities. This is to some extent a consequence of unclearly formulated strategies, unclear division of responsibilities and small resources. Further, this makes it hard to get an overall picture of the extent of the problem and what can and should be done in the future. Some of these difficulties can be communicated and coordinated, while others are dependent of housing policy and market forces, which is difficult to influence. In the future, authorities and the population face great uncertainty. But there are clear ambitions with the strategy Bostad först being the foremost. This indicates a strong drive forward nationally and locally towards a more developed and socially sustainable housing provision.

During recent years green energy has been spoken about a lot, especially whether we have access to it or not and how we should solve the accessibility problem if so. One thing is for sure, whether we aim to rely on green energy or energy production through fossil fuels we are soon running low, at least according to the predictions.    Sweden have had an increasing electricity production from wind energy during the last decade and it is not seeming to slow down. However, if one looks at the energy needed until the year of 2040 one can quite fast realize that the development of energy production facilities must speed up even more. On the other hand, we need to do it in a sustainable way, not compromising other national and public interests. To facilitate this, Energimyndigheten in cooperation with Naturvårdsverket have published a strategy called Nationell strategi för en hållbar vindkraft (National strategy for a sustainable wind power) in which they suggest further regionalization to be carried out by the county administrative board.    Against this background, this analysis investigates the municipalites of Skellefteå, Lycksele and Robertsfors in the county of Västerbotten to find opposing interests to the establishment of windfarms. The analysis is carried out using Geographical information systems (GIS) in which second-hand data is being analyzed through an overlay analysis.  The results indicate that environmental values such as biodiversity etc. and national interests regarding reindeers and Sami are most common in all the municipalities. Also, all the municipalities are considered to have quite good conditions to meet the regional development needs of wind power in the county of Västerbotten. However, further examination of the conditions must be done to determine this. Many interests have a claim on the land use in all the municipalities.   This analysis is a first step to regionalize (municipality level) the national strategy and from my point of view a helpful basis for the municipalities to update their comprehensive plan regarding wind energy. This is necessary to get a sustainable development and to meet the regional development needs of wind energy in Västerbotten county.

Ungdomar har rätt att delta och påverka beslut som berör deras omgivning och vardag. Det finns ett stort intresse bland många av de svenska kommunerna att involvera ungdomar i samhällsplaneringen, trots detta är de underrepresenterade i kommuners planering. Det främsta problemet är att kommunerna inte vet vilka dialogmetoder och dialogstrategier de ska använda för att engagera och involvera ungdomarna. Studiens syfte är att hitta dialogmetoder och dialogstrategier som landsbygdskommuner och kommuner med gles landsbygd kan tillämpa i arbetet med ungdomsfrågor. Målet är att hitta dialogmetoder och dialogstrategier som får ungdomarna i Ockelbo kommun mer delaktiga i kommunens planering och utvecklingsarbete. De slutsatser och rekommendationer som detta examensarbete grundar sig på är en följd av flera olika dialogmetoder och dialogstrategier. Inledningsvis undersöktes hur Emmaboda- och Malung-Sälens kommun arbetar för att involvera fler ungdomar i planeringen. Därefter genomfördes en enkätundersökning vars syfte var att se hur intresset för att delta i kommunens planering såg ut bland Ockelbos ungdomar i åldrarna 13-15 år. Till sist utfördes tre fokusgrupper med Ockelbos högstadieelever, en för varje årskurs, för att diskutera hur de skulle kunna involveras och bli mer delaktiga i Ockelbo kommuns planering och utvecklingsarbete. De dialogmetoder och dialogstrategier som framgick av undersökningen på de två svenska kommunerna var att de arbetade mycket med att nå ut till ungdomarna i skolorna, på ungdomsgårdar samt genom ungdomsråd. Resultatet från enkätundersökningen visar att ungdomarna i Ockelbo kommun har ett intresse för att vara delaktiga i kommunens planering. I fokusgrupperna diskuterades viktiga komponenter, som till exempel återkoppling, till ett ökat ungdomsdeltagande i Ockelbo kommun. En slutsats är att det krävs tydligare riktlinjer för kommuners politiker, tjänstemän och ungdomar i arbetet med att öka ungdomars delaktighet i samhällsplaneringen. Det är viktigt att förklara när och hur ungdomarna ska vara delaktiga och hur politiker och tjänstemän ska hantera de inkomna förslagen från ungdomarna. En aktiv återkoppling har en betydande roll för att upprätthålla ungdomars engagemang och intresse. / Young people have the right to participate and influence decisions that affect their environment and everyday life.  Despite this, young people are underrepresented in community planning although there is great interest among many of the Swedish municipalities to include them. The main problem is that the municipalities don't know which methods of dialogue and dialogue strategies they need to use to engage and involve young people. The study focuses on finding dialogue methods that smaller municipalities with limited resources can use. The aim is to find dialogue methods that will get young people in Ockelbo municipality more involved in community planning and development. To find viable solutions, the conclusions and recommendations of this thesis are based on several different methods and strategies of dialogue. This study initially examined how Emmaboda and Malung-Sälen municipality are trying to involve more young people in community planning. This study was followed by a survey in Ockelbo municipality. The aim was to find how the levels of interest looked among young people, ages 13-15, to participate more in community planning. Finally, three focus groups were conducted with Ockelbo school students, one for each grade. The purpose was to discuss how they could become more involved in Ockelbo municipality's community planning and development. The results from the case study showed that municipalities worked on reaching out to young people in schools, youth centers and by youth councils. It also showed that young people in Ockelbo has an interest in being involved in community planning. The focus groups discussed key components to increased youth participation, such as feedback. It was concluded that clearer guidelines for municipal politicians, officials and young people are required to increase youth participation. It is important to explain when and how young people should be involved and how politicians and officials deal with their proposals. Active feedback plays a significant role in maintaining youth involvement and interest.

Housing segregation implicates that people with socioeconomic similarities live in the same residential area, which divides the society in a way that creates unequal childhood and living conditions. Research shows that the segregation, despite continued engagement from authorities and other organisations, is increasing. A major part of the efforts against housing segregation has been focusing on individual issues and solutions. Research shows that housing segregation however should be tackled through concurrent working arrangements regarding two concepts,structural barriers and individual preferences. The purpose of this study is to show how municipal planning strategies contribute to counteract housing segregation. The goal is to compare municipal strategy documents to scientific research in the area. In that way the hope is to chart how possibilities and challenges regarding structural barriers as well as individual preferences can be taken into account to optimize the continued work forward.The study is delimited to the two largest municipalities of the Gävleborg county in Sweden. The major method used was a qualitative content analysis of three subjectively chosen municipal strategy documents. The analysis was prepared by producing key concepts based on underlying causes to housing segregation according to scientific research in the field. The key concepts were divided into several key words. The qualitative content analysis was then accomplished by reading the documents and gather all relevant text units according to the key concepts and key words. The second part of the method was about compiling the strategies into SWOT analyses where strengths, weaknesses, opportunities and threats were summarized. The results showed that strategies by both Sandviken´s and Gävle´s municipalites contain efforts regarding structural barriers as well as individual preferences. In the discussion the strategies were connected to the scientific research in the area. That generated a discussion about how segregation is an issue of complexity making it complicated to concretise both in relation to causes and solutions. Even the most thought out strategy can lead to unexpected results which some of them are only possible to evaluate decades later. Therefore, the conclusion was that there is no complete and full answer to the research question about how municipal planning strategies contribute to counteract housing segregation. However, both municipalities show indication of a decrease of housing segregation, based on today´s research.To further develop this study, interviewing representatives from the municipals could have explored the strategies from another angle. Comparing representative’s approaches to the document´s approaches towards the subject could have enriched the results, but also made it possible to raise the question of the document´s silence.Keywords: Segregation, housing segregation, physical planning, mixed landuse / Bostadssegregation innebär att människor med liknande socioekonomiska egenskaper bor i samma område, vilket delar upp samhället på ett sätt som skapar ojämlika uppväxt- och levnadsvillkor. Forskning visar att segregationen trots ett fortsatt engagemang från såväl myndigheter som andra verksamheter ökar. Stor del av insatserna mot bostadssegregation har å andra sidan fokuserats till enskilda insatser, medan tidigare forskning visar att bostadssegregation bör tacklas genom samverkande åtgärder både gällande samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser. Studiens syfte är att synliggöra hur kommunala planeringsstrategier bidrar till att förhindra bostadssegregation. Målet är att jämföra kommunala strategidokument med forskningsteoretiskt underlag för att kartlägga vilka möjligheter och utmaningar avseende både samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser som kan tas i beaktning för att optimera det fortsatta arbetet framåt. Arbetet avgränsades till region Gävleborgs största kommuner; Gävle och Sandviken. Den huvudsakliga metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av tre subjektivt valda kommunala strategidokument. Analysen förbereddes genom att framställa nyckelbegrepp som genomgående lyftes som bakomliggande orsaker till bostadssegregation enligt tidigare forskning inom ämnet, och som delades in i ytterligare nyckelord. Därefter genomfördes innehållsanalysen genom att läsa samtliga dokument och plocka ut relevanta textenheter som rörde de förvalda nyckelbegreppen och nyckelorden. Den andra delen av metoden innebar att sammanställa strategierna i SWOT-analyser där styrkor, svagheter, möjligheter och hot sammanfattades. Resultatet visade att strategier av både Sandvikens och Gävle kommun innehåller åtgärder mot både samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser som får en samverkande effekt. I diskussionen drogs kopplingar mellan kommunens strategier och tidigare forskning, vilket genererade en diskussion om hur segregation innefattar en komplexitet som gör att det är svårt att konkretisera både gällande orsaker och lösningar, även genomtänkta strategier mot bostadssegregation riskerar att få oväntade resultat som vissa kan utvärderas först decennier senare. Således drogs slutsatsen att framtida forskning och årens gång krävs för ett komplett svar på frågan om hur de kommunala planeringsstrategierna bidrar till att förhindra fortsatt bostadssegregation som studien syftade till. Däremot har kommunernas strategier potential och goda förutsättningar för att lyckas. För att vidareutveckla arbetet hade intervjuer med kommunerna kunnat undersöka kommunernas strategier från en annan vinkel. Att jämföra dokumentens och kommunrepresentanters förhållningssätt till frågan hade kunnat ge ett ytterligare djup till resultatet men även synliggöra eventuell tystnad i dokumenten.

This thesis examines the purpose and implications of the so called attefall rules. A discourse analysis of the government bill which the attefall rules is based on shows that they are a neoliberal reform with the purpose of providing housing through the furnishing of additional apartments in single family homes and the building of accessory dwellings in private gardens. They deregulate said measures as well as the building of accessory buildings, extensions, and dormer windows. Ten interviews with officials mainly in the Stockholm region and the study of two judgements provided the implications of this reform in practice. While the reform has provided more opportunities for houseowners and more agency for officials, unexpected issues have also arisen that the current regulation is ill equipped to solve. Attefall projects are by default exempt from the planning that governs all other development in a municipality, meaning that municipalities have little control over them. As such, the established system cannot compensate that for which the attefall reform has not accounted. While interviewees are mostly positive to the attefall rules in principle, in practice they are underdeveloped. The attefall rules illustrate the risks of underdeveloped deregulation.

Följande uppsats syftar till att belysa hur byggnader och områden, som bär på obekväma kulturarv, hanteras i planeringen av våra samhällen. Studien utgår från tre olika exempel: Sankta Gertruds sjukhus i Västerviks kommun, Söderby sjukhus i Salems kommun och Säters fasta paviljong i Säters kommun. Delar av dessa platsers historia omfattar mänskligt lidande och död som utgör de obekväma kulturarven. Genom dokumentstudier och intervjuer med 4 olika berörda aktörer analyserades hanteringen av obekväma kulturarv och hur den påverkar samt påverkas av samhället. Resultatet visar att intervjupersonerna har en positiv bild av dessa platser trots vetskap om dess obekväma kulturarv. Detta eftersom historien samexisterar med nya delar och delvis dämpas genom adaptiv återanvändning. Studien visar att byggnader med obekvämta kulturarv kan utgöra platser som kan bidra till fortsatt utveckling av samhällen och i förlängningen även till att människan minns och tar ansvar för sina historiska misstag. / The following essay aims to illuminate how buildings and areas carrying uncomfortable heritage are managed in the planning of our communities. The study is based on three different examples: Sankta Gertruds sjukhus in Västervik municipality, Söderby sjukhus in Salem municipality, and Säters Fasta Paviljong in Säters municipality. Parts of the history of these places encompass human suffering and death, constituting the uncomfortable heritage. The management of uncomfortable heritage and how it affects and is affected by society were analyzed through document analysis and interviews with four different stakeholders. Our results show that the interviewees have a positive view of these places despite being aware of their uncomfortable heritage. This is because history coexists with new parts and is partially mitigated through adaptive reuse. The study indicates that buildings with uncomfortable heritage can be places contributing to the continued development of communities and ultimately to mankind remembering and taking responsibility for their historical mistakes.