Fritidshusturismen är ett svårdefinierat begrepp med många olika bostadsformer. Inom tidigare forskning beskrivs hur fritidshusturismen påverkar en plats, men även hur den fysiska planeringen påverkar landskapet samt den rörelse som fritidshusägarna har både fysiskt och digitalt. Det finns en mark- och vattenproblematik på Gotland som främst bygger på de geologiska förutsättningarna. Detta påverkar Gotlands vatten och avloppsnät framför allt när det kommer till sommarperioder och torka. Gotland har en god förutsättning angående den digitala utvecklingen utifrån tillgången på internet. Hur dessa utmaningar och möjligheter kan komma att påverka fritidshusturismen är grundpelarna i syftet med detta arbete. Utifrån två perspektiv: fritidshusägarna och planeringen, syftar denna studie till att förstå vilka utmaningar och möjligheter det finns för vatten, avlopp och internet. Studien syftar även till att undersöka hur dessa utmaningar och möjligheter påverkar framtidens fritidshusturism. Denna kvalitativa fallstudie genomförs med semistrukturerade intervjuer med fritidshusägare i Ronehamn på Gotland och tjänstemän på Region Gotland. Även en dokumentanalys av Region Gotlands översiktsplan och en fördjupad översiktsplan av Ronehamn har gjorts och presenteras i studien. Resultatet i studien visar att fritidshusägare och tjänstemännen anser att vattenproblematiken är en utmaning på Gotland och är en viktig faktor vilket måste hanteras för framtidens hållbara utveckling. Studien visar även utmaningar med reningsverk, något som påverkar utvecklingen negativt för i detta fall Ronehamn. Studien visar även att det finns möjligheter med att avsalta havsvatten för att tillgodose framtidens vattenförsörjning. Den regional utbyggnaden av fiber har bidragit till att tillgången av internet gör det möjligt att arbeta och leva i sina fritidshus mer frekvent. I arbetets slutdiskussion diskuteras utifrån de identifierade utmaningarna och möjligheterna hur detta kan påverka framtidens fritidshusturism. / <p>2021-06-06</p>

Denna uppsats är skriven som ett examensarbete på Masterprogrammet i stadsplanering på Blekinge tekniska högskola under år 2021 och handlar om hur svenska kommuner planerar att använda digitala tvillingar. En digital tvilling är i korthet en smart digital modell som kan användas för att bland annat organisera och visualisera information samt utföra analyser. Digitala tvillingar har blivit allt vanligare inom samhällsplaneringen och flera av Sveriges kommuner arbetar med att utveckla digitala tvillingar. Det finns dock ingen entydig definition om vad en digital tvilling som används inom samhällsplanering är, hur de planeras att användas eller varför kommunerna väljer att utveckla digitala tvillingar. I uppsatsen undersöks därför vilka föreställningar som finns kring hur och varför digitala tvillingar används inom kommunal samhällsplanering, vilka faktorer som styr hur de digitala tvillingar används samt vilka val som ligger till grund för de digitala tvillingarnas utformning. Uppsatsen undersöker även på vilket sätt som implementeringen av detta nya digitala verktyg kan påverka planeringen och planerarens roll. Frågorna besvaras genom intervjuer med representanter från fem av de svenska kommunerna som arbetar med att ta fram digitala tvillingar. De kommuner som har intervjuats är Helsingborgs stad, Göteborgs stad, Vänersborgs kommun, Karlskrona kommun och Östersunds kommun. För att undersöka vilka politiska ställningstaganden som finns kring digitala tvillingar och hur dessa i sin tur påverkar samhällsbyggnadsprocessen har dokumentstudier genomförts av nationella dokument som berör samhällsbyggnadsprocessen. Studiens teoretiska ramverk är teorin om sociotekniska system. Teorin används för att synliggöra hur tekniska och sociala faktorer står i relation till varandra för att sedan undersöka om det är de sociala eller de tekniska faktorerna som styr hur de digitala tvillingarna utformas och hur de planeras att användas i kommunerna. Studiens resultat visar att kommunerna har en stark tilltro till teknik och att de digitala tvillingarna förväntas lösa många problem. Det har även framkommit att det finns en förväntan om att digitaliseringen kommer att bidra till effektivare processer som leder till bättre beslut. Studien visar även att planeringen kan utvecklas mot att både bli mer rationell än idag, men även att planeringen kan bli mer kommunikativ då de digitala tvillingarna ger förutsättningar för samverkan och dialog.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur Malmö stad arbetar brottsförebyggande genom fysiska och sociala planeringsåtgärder samt att undersöka betydelsen och vikten av samverkan mellan olika aktörer. Denna uppsats kommer avse samhällsplaneringens roll och uttryck i det brottsförebyggande arbetet. Detta syfte undersöks genom att utreda vilka fysiska och sociala brottsförebyggande planeringsåtgärder Malmö stad har vidtagit, samt vilken betydelse en samverkansprocess har och vad den innebär i Malmö stads brottsförebyggande arbete. Denna studies resultat baseras på Malmö stads egna dokument om deras brottsförebyggande samt även intervjuer med samhällsplanerare, polis och allmännytta på Malmö stad inom det undersökta området. Resultatet presenteras genom dess tre forskningsfrågor och jämförs samt kopplas sedan även till tidigare forskning av bland annat brottsförebyggande rådet och regeringen samt även teorier inom bland annat kriminologi och sociologi som exempelvis Broken Windows och Defensible space. Diskussionen med tillhörande slutsatser utgår från hur pass välgrundade åtgärderna är samt dess implementering och påverkan.

The main focus of this thesis has been to study how formal territorialization can be expressed in the study area and to study the consequences of what those territorializing processes may have in the urban green commons in the study area. The overall focus for this thesis has been the issue of territorialization and its consequences in terms of formal land claims in urban green commons when it is planned and proposed for by large-scale land use planning. Based on a case study together with field studies, literature studies, interviews and map data, the results of this thesis have highlighted the potential consequences of the city of Stockholm’s proposed land use plans in the thesis study area with formal land claims on land that today is classified, according to this thesis’s assessment, as widely appreciated the area’s residents and important urban green commons. The city of Stockholm, with it’s plans and proposals in the ”Program proposal for Spångadalen”, formally makes a territorializing claim on land that is found to be within the city's ownership, but which are also important urban green commons for the people who live in connection with them and also important for the area's flora and fauna. Three of the four sub-areas, (within the main study area), are considered sensitive to changes in the use of the land. The city's land within the study area is urban green commons with parts of it that have high nature values, are appreciated green areas among the areas residents and house habitats for endangered flora and fauna. This means that further work with regular and well-planned monitoring of the city’s urban green commons is needed in order to follow potential changes in the state of these urban green commons over time and to insert the right measures, at appropriate times and in the right places, in order for the city to successfully reach it’s sustainability goals set in the city’s Municipal Comprehensive Plan, (”översiktsplan” in Swedish).

Det var under 40-talet som Sverige började med det skyddsrumsbyggande som under de kommande 50 åren skulle ske i en rasande takt. Sveriges neutrala inställning till krigsföring hade kommit med många positiva aspekter men det hade även resulterat i att Sveriges försvar sackade efter. Efter atombombningen av Hiroshima den sjätte augusti 1945 fick världen se vapenutvecklingens framfart och de förödande konsekvenser den kunde ha. Under 50-talet och kalla kriget vittnade världen om den kapprustning som stormakterna hade, bland annat gällande vapenutvecklingen. Även Sverige hade en egen liten kapprustning, däremot om att bygga skyddsrum som skulle kunna skydda det svenska folket från de vapen som stormakterna utvecklade. Det subventionerande byggandet av skyddsrum fortsatte i Sverige fram tills 2002 när regeringen tog beslut om att inte längre finansiera denna verksamhet. Under det cirka 60 år långa byggskedet hade omkring 70 000 skyddsrum färdigställts, varav det i dagsläget finns ungefär 64 000 skyddsrum som kan ge skydd till cirka sju miljoner människor. I en fråga till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om varför det inte finns skyddsrumsplatser till alla svarar de att detta inte är tanken. Skyddsrummen är tänkta att användas i områden som exempelvis städer där en evakuering inte är möjlig. Detta projekt undersöker huruvida tillräckligt många skyddsrumsplatser finns i Stockholms innerstad som är en del av Sveriges huvudstad. Under projektets gång noterades att data för Sveriges skyddsrum är osäker, vid detta projekt har data från MSB samt ArcGIS Hub använts vilka har haft olika antal skyddsrum registrerade. Analyserna har utförts med programvara som bland annat ArcGIS och egen programvara skapad i Python. Den har utförts i flertalet olika steg som alla har givit olika resultat men däremot styrkt samma svar till projektets frågeställning. Slutsatser som kunnat dras i detta projekt är att det inte finns tillräckligt med skyddsrumsplatser för att kunna förse de invånare som bor i Stockholms innerstad. Ifall hänsyn även ska tas till att ett stort antal människor reser in till Stockholm på grund av jobb, fritid och andra aktiviteter blir skyddsrummens underskott av platser ett faktum. / During the 1940s, Sweden began the process of building air raid shelters which would take place at a furious pace over the next 50 years. Sweden's neutral attitude to warfare had come with many positive aspects, but it had also resulted in a lack of quality in Sweden’s defense. After the atomic bombing of Hiroshima on August 6, 1945, the world witnessed the progress of weapons development and the devastating consequences it could have. During the 1950s and the Cold War, the world testified to the arms race of the great powers, including the development of weapons. Sweden also had its own small arms race; however, this was about building shelters that could protect the Swedish people from the weapons that the great powers developed. The subsidized construction of shelters continued in Sweden until 2002 when the government decided to no longer finance this activity. During the approximately 60-year construction phase, about 70,000 shelters had been completed, of which there are currently about 64,000 shelters that can provide protection to about seven million people. MSB, the Swedish Agency for Civil Protection and Emergency Planning, say that the reason why there are not shelters for everyone is because it is not the idea behind them. The shelters are intended to be used in areas such as cities where an evacuation is not possible. This project investigates whether or not enough air raid shelters are located in Stockholm City Centre, which is part of Sweden's capital. During the project it was noted that data for Sweden's shelters is uncertain, in this project data from MSB and ArcGIS Hub have been used which have had different numbers of shelters registered. The analyzes have been performed with software such as ArcGIS and own software created in Python. It has been carried out in several different steps, all of which have given different results but proved the same answer to the project's questions. Conclusions that could be drawn in this project are that there are not enough shelters to be able to provide the residents who live in Stockholm City Centre. If it is also to be considered that a large number of people travel to Stockholm due to work, leisure and other activities, the shelters' room deficit will become a fact.

Denna studie har utgått från att samhällsplaneringen, genom gång- och cykelplanering, kan bidra mer till att öka nivån av fysisk aktivitet och därmed bidra till förbättrad folkhälsa. Syftet med studien har varit att undersöka hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomi idag tas i beaktning och influerar aktörer som arbetar med gång- och cykelsatsningar i Stockholmsregionen. Vidare undersöktes även hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomiska värden skulle kunna få större inflytande i planeringsprocesser. Detta har undersökts genom en enkätstudie med kommunerna i Stockholmsregionen samt semistrukturerade intervjuer med Sundbybergs stad, Södertälje kommun och Region Stockholm. Resultatet visar att folkhälsoperspektivet har fått ett större inflytande i planerings- och beslutsprocesser de senaste åren och att aspekten är på frammarsch. Folkhälsa ses bland annat som ett incitament för att genomföra gång- och cykelsatsningar bland andra argument, men det är däremot lågt prioriterat i förhållande till andra perspektiv och arbetet med hälsoperspektivet sker främst genom icke-strukturerade diskussioner och processer. Resultatet visar även att folkhälsa främst används som ett argument snarare än ett mål eller verktyg, samt att de som arbetar med kommunal trafikplanering generellt inte är integrerade i kommuners övergripande folkhälsoarbete. Mer kunskap om folkhälsa i relation till aktiva resor och trafikplanering skulle därmed kunna bidra till ett mer integrerat och stärkt folkhälsoarbete. Folkhälsa kopplar väl samman med andra aspekter i samhällsplaneringen, och folkhälsa används som ett ‘maskerat’ argument i gång- och cykelplaneringen för att stärka bland annat miljö- och klimatperspektivet. På grund av folkhälsans multidisciplinära kunskapsområde ses sektorsöverskridande samarbete som en nyckel för att inkludera folkhälsoperspektivet på ett holistiskt sätt. Aktörerna som deltog i studien har inte fullt ut uppmärksammat de hälsoekonomiska verktyg som finns och vilken roll dessa kan spela i att stärka folkhälsan. En oro finns för att inkludering av ytterligare ett perspektiv och värde i planeringen kan göra en redan komplex planeringsprocess svårare och det finns även delade meningar gällande vem som ska stå för investeringarna i gång och cykel. Avslutningsvis finns det stora möjligheter men också utmaningar i att utveckla och integrera hälsoperspektivet och hälsoekonomi i gång- och cykelplaneringen för att kunna förbättra folkhälsan. / This study has started from the assumption that urban planning, through walking and cycling planning, could contribute more to increase the level of physical activity and thus contribute to improved public health. The purpose of the study has been to investigate how the public health perspective and health economy today are taken into account and influence actors who work with walking and cycling initiatives in the Stockholm region. Furthermore, it was also investigated how the public health perspective and health economic values ​​could have a greater influence in planning and decision-making processes. This has been investigated through a questionnaire study with the municipalities in the Stockholm region and semi-structured interviews with the City of Sundbyberg, Södertälje Municipality and Region Stockholm. The results show that the public health perspective has gained a greater influence in planning and decision-making processes in recent years and that the perspective is on the rise within the field of urban planning. Public health is seen as an incentive to implement walking and cycling initiatives among other arguments, but it does however have a low priority in relation to other perspectives, and the work with the health perspective takes place mainly through unstructured discussions and processes. The results also show that public health is primarily used as an argument rather than a goal or tool and that those who work with municipal traffic planning are generally not integrated into municipalities' overall work with public health. More knowledge about public health concerning active travel and traffic planning could thus contribute to more integrated and strengthened public health work. Public health is well connected with other aspects of urban planning, and public health is used as a 'disguised' argument in walking and cycling planning to strengthen, among other things, the environmental and climate perspective. Due to the multidisciplinary knowledge area of ​​public health, cross-sectoral cooperation is seen as a key to including the public health perspective in a holistic way. The actors who participated in the study have not yet fully paid attention to the health economic tools that exist and what role these can play in strengthening public health. There is a concern that the inclusion of an additional perspective and value in planning can make an already complex planning process more difficult, and there are also divided opinions regarding who should be responsible for the investments in walking and cycling. Finally, there are great opportunities but also challenges in developing and integrating the health perspective and health economy in walking and cycling planning to improve public health.

Denna uppsats är skriven som ett examensarbete på Kandidatprogrammet i fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola år 2023 och handlar om användbarhet och tillgänglighet för medborgare i digitala översiktsplaner. Internationella och nationella direktiv om digitalisering inom offentlig sektor har föranlett en omställning av den kommunala verksamheten. En del i omställningen är nya lagkrav kring digitalisering av planinformation, där kraven på översiktsplaner nyligen har beslutats och börjar gälla 1 januari 2027. Vissa kommuner har på eget initiativ redan utvecklat och antagit digitala översiktsplaner eftersom de har sett fördelar med formatet, där användarupplevelsen får nya möjligheter med webbutformning och interaktiva kartsystem. Digitala offentliga handlingar omfattas av tillgänglighetskrav som bygger på att systemen ska vara användbara för individer med olika förutsättningar. Det är inga nya krav, men eftersom beslutet om att översiktsplaner ska digitaliseras är nytt så finns inget ramverk på hur tillgänglighetskravet ska tas tillvara. Dagens digitala översiktsplaner har därför brister i utformningen avseende användbarhet och tillgänglighet för användaren, där medborgaren med begränsade förkunskaper kring översiktlig planering är de som påverkats mest. I studien undersöks vilka aspekter som fungerar väl i dagens digitala översiktsplaner samt vilka som inte tillgodoser krav på tillgänglighet. Slutligen lyfts hur detta kan komma att påverka planeringspraktiken. Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en frågemodell som framställts ur det teoretiska ramverket. Undersökningen grundar sig i dokumentstudier och frågemodellen appliceras på översiktsplaner från Lerum, Helsingborg, Eskilstuna och Sigtuna kommun. För att få ett mångsidigt perspektiv på användbarhet och tillgänglighet i digitala översiktsplaner besvaras frågorna i modellen med hjälp av fyra personas som har olika förutsättningar.  Studiens teoretiska ramverk baseras på DIGG:s webbriktlinjer. I riktlinjerna identifieras fyra teman som ligger till grund för studiens ramverk. De fyra teman som identifierats som betydelsefulla för användbarhet och tillgänglighet är text, layout, navigering och interaktiv karta. Från dessa fyra teman och kriterier enligt DIGG:s webbriktlinjer har en frågemodell framställts för att analysera planernas användbarhet och tillgänglighet. Studiens resultat visar att små detaljer som rubriksättning och fungerande reglage av zoomknapp kan verka obetydliga men har stor inverkan på användbarhet och tillgänglighet i digitala planer. Det framkommer även att digitala planer kan vara mer användbara än analoga alternativ eftersom de möjliggör anpassning efter individens behov förutsatt att planerna följer webbriktlinjerna och de lagar- och regelverk som finns att tillgå. Studien visar även att ansvaret idag ligger hos planeraren och kommunerna för att tillgodose att lagkraven och riktlinjerna uppfylls.

The social dimension of sustainability has for a long time been relatively unexplored within traffic planning. Instead, there has been an emphasis on aspects such as reduced climate change impact and increased economic growth. However, it is possible to identify an increased interest in the social dimension of sustainability within traffic planning. SIA (Social Impact Assessment) is a tool that can be used to handle the social aspects of planning in a systematic way. The purpose of this study is to outline how SIA is used today in traffic planning in Sweden, and to see what potentials exists in its use as a social sustainability tool. To achieve this purpose, a content analysis of four SIA reports and 12 semi structured interviews have been conducted. The study shows that a general opinion is that social sustainability is difficult to handle because of its abstract and complex nature. SIA could be a way of making it more manageable through exemplifying what social sustainability could mean in specific projects and in a traffic context. SIA can also contribute to an increased focus on humans in the planning process. The study shows that there are a wide range of approaches to SIA in Swedish traffic planning, with several different locally customized tools and SIA processes which vary in time and scope. This variation creates an uncertainty. A mutual approach to SIA would be desirable in many ways, one of which is to lift the status of the tool. If a common framework for SIA were to be developed, it is important that the framework is flexible, and could be adjusted to local conditions and goals. One conclusion that can be drawn from the study is that more experience of working with SIA is needed before the identified development proposals are to be relevant. / Den sociala dimensionen av hållbarhet har länge varit relativt outforskad inom trafikplaneringen. Istället har fokus legat på aspekter som minskad klimatpåverkan och ökad ekonomisk tillväxt. Det är dock möjligt att se ett ökat intresse för social hållbarhet inom trafikplaneringen. SKB (social konsekvensbedömning) är ett exempel på ett verktyg som kan användas för att hantera de sociala aspekterna inom planeringen på ett metodiskt sätt. Syftet med denna studie är att ge en ökad klarhet i hur SKB används idag inom trafikplanering i Sverige, samt att undersöka vilken potential som finns för SKB som verktyg. För att uppnå detta syfte har en innehållsanalys på fyra SKB-dokument samt 12 semistrukturerade intervjuer med personer med särskild insikt i verktyget utförts. Studien visar att en allmän uppfattning är att social hållbarhet är svårhanterligt i och med att det är ett abstrakt och komplext begrepp. SKB tycks kunna göra det mer hanterbart genom att vara ett sätt att konkretisera social hållbarhet och exemplifiera vad det betyder ur ett trafikperspektiv och för specifika projekt. SKB kan även bidra till att sätta människan i fokus i planeringen. Studien visar också på att det finns en stor bredd i angreppssätt för SKB inom svensk trafikplanering, med flera olika lokalt anpassade verktyg och SKB-processer som varierar i tid och omfång. Denna variation leder till en osäkerhet och otydlighet kring vad verktyget innebär. Ett enhetlighet angreppssätt för SKB skulle på många sätt vara önskvärt, bland annat för att ge verktyget en statushöjning. Om ett gemensamt ramverk för SKB skulle utvecklas är det viktigt att det är flexibelt för anpassning till lokala förutsättningar och mål, samt att det utvecklas i samverkan med olika aktörer. En slutsats som går att dra av studien är att det behövs en ökad mognad och vana att arbeta med SKB innan de utvecklingsåtgärder som har identifierats är aktuella.

Fysisk aktivitet anses viktigt för en hälsosam och välmående livsstil. Då stadens fysiska miljö har en stor inverka på hur invånarna använder och rör sig i staden, kan även stadens utformning påverka hur fysiskt aktiv befolkningen är. Människor med bra tillgång till idrotts- och aktivitetsområden är upp till 43% mer fysiskt aktiva jämfört med dem med sämre tillgång. Tillgängligheten och närheten till platser för fysisk aktivitet är därav viktiga faktorer som kan påverka hur fysiskt aktiva människor blir. Mot den bakgrunden studeras hur stadsplaneringen i Stockholm har inkluderat och planerat för idrotts- och aktivitetsområden, och vilka resultat detta har fått i den fysiska miljön i form av genomförandet av dessa områden. Studien bygger på en litteraturstudie över stadsbyggnadsideal och planeringen för idrott från 1950 till idag. Därefter genomförs en fallstudie där sex stadsdelar i Stockholm undersöks, byggda under varsitt decennium mellan 1950 till 2020. I fallstudien studeras både hur stadsplaneringen bemött och planerat för idrott och fysisk aktivitet, och hur genomförandet av idrotts- och aktivitetsområden därefter skett. Både likheter och skillnader upptäcks mellan stadsdelarna. Medan idrottsområden planerades mycket övergripande i den äldsta studerade stadsdelen Vällingby, skedde planeringen betydligt mer detaljerat i stadsdelarna från 2000-talet. Skillnader hittas även i bland annat vilken typ av idrotts- och aktivitetsområden som planerades och genomfördes, och variationen av dessa inom stadsdelarna. Likheter i planeringen för idrott inom stadsdelarna observeras, såsom vikten av skolornas tillgång till idrottsområden. Trots en stor variation i vilken plats idrotten haft i stadsplaneringen och skillnader i förutsättningarna för respektive stadsdel, så genomfördes en klar majoritet av de planerade idrotts- och aktivitetsområdena i alla de stadsdelar som studerades. Med den varierande hanteringen av idrott och fysisk aktivitet i stadsplaneringen och den effekt det har fått på tillgången till idrotts- och aktivitetsområden, bedöms planeringen för idrott skett reaktiv och som ett svar på behovet snarare än proaktivt och kontinuerligt. Ett tillvägagångsätt som nu verkar förändras när intresset för idrott i stadsplaneringen tycks öka. Med den fysiska aktivitetens många fördelar för samhället, både för befolkningens hälsa och med möjligheter att bidra till en hållbar utveckling, är en genomtänkt planering för idrotts- och aktivitetsområden en förutsättning för aktiva invånare. Men viktigare anses ändå genomförandet av dessa platser, då det endast är de genomförda platserna som kan skapa den tillgänglighet och närhet som bidrar till en mer fysiskt aktiv befolkning. Då den fysiska miljön har en stor inverkan på befolkningen kan planeringen och genomförandet av plats för idrott och rörelse vara en viktig komponent för att uppfylla en rad hållbarhetsmål och för en mer hälsosam befolkning i en hållbar stad. / Physical activity is considered an important part of a healthy lifestyle. Since the city's physical environment can have a strong impact on how the population use the city, the city's design can also affect how physically active the citizens are. People with good access to sport areas are up to 43% more physically active compared to those with poor access. The accessibility and proximity to areas for physical activity are therefore important factors to how physically active the population becomes. Based on this background, how sport areas in Stockholm have been planned are studied, as well as the implementation and result of the planning in the physical environment. This study consists of a literature study over urban planning ideals and the planning for sport between 1950 till today. A case study followed, were six districts in Stockholm, built between 1950 to 2020, were studied. In the case study, both the planning for physical activity and the implementation of the planned areas were included. Both similarities and differences were discovered between the districts. While sport areas were planned briefly in the oldest studied district Vällingby, the sport areas in the districts from the 2000s were planned in much more detail. Differences were also found in the type of sport areas that were planned and implemented, and the variation of them within the districts. Similarities were observed, such as the attention to schools' access to sports. Despite a large variation in the part sports have had in the urban planning and differences in the conditions for each district, a large majority of the planned sport areas were implemented in all the districts studied. The varied importance of sports and physical activity in the urban planning have affected the accessibility to sport areas. As a conclusion, the planning for sport areas has been reactive and in response to the need rather than proactive and continuous. This approach seems to be changing when the interest in sport in the urban planning is starting to increase. Due to the many benefits of physical activity, both for the health of the population and the opportunity to contribute to a sustainable development, a well thought out planning for sport areas is a prerequisite for more active citizens. However, considered to be more important is the actual implementation of these areas, since it is only when implemented they create the accessibility and proximity that contribute to a more physically active population. As the physical environment has a major impact on the citizens, the planning and implementation of places for physical activity can be an important component for a healthier population in a more sustainable city.

The Covid-19 pandemic affected and threatened everything and everyone. Health and everyday life are two major aspects that were negatively affected during the Covid-19 pandemic. Our everyday routines such as work and education as well as our everyday relationships such as family relationships and friendships were transformed into virtual routines and relationships. Working from home was one of the most important restrictions during the Covid-19 pandemic. This was used both to reduce the spread of the virus and to continue with everyday routines such as work. Although working from home facilitated these two factors, it was still not an advantage for us because from the advantages it also had different and strong disadvantages. Community planning is an important part of community development processes because it ensures the development and improvement of society based on human needs and wishes. Planning a society is not easy, therefore extra accuracy and quality are required. It is important for community planners to have quality-assured work and to increase the opportunity for citizens to influence plans that are presented. The quality of work and citizen participation were affected during the Covid-19 pandemic due to the work that was carried out digitally. The work situation for the community planners at Karlstad municipality was converted to remote work both to ensure health and to continue working regardless of the circumstances during the pandemic. The Covid-19 pandemic, which forced the community planners to conduct their work digitally, became a big reason why the planners experienced concrete challenges in their work. The challenges experienced by the community planners in their work later forced them to manage on their own.     Keywords: Covid-19 pandemic, teleworking, job quality, public participation and community planning