Transportinfrastruktur belyses ofta som en betydande faktor för den regionala tillväxten. I Värmland och Karlstad lyfts den lokala flygplatsen Karlstad Airport fram i ett politiskt sammanhang som en viktig del för länets utveckling, i synnerhet kopplat till länets näringsliv. Men bidrar verkligen Karlstad Airport till hela länets utveckling eller är det snarare kopplat till Karlstadsregionens tillväxt? Syftet med studien är att öka förståelsen och utvärdera flygplatser och dess effekter för den regionala utvecklingen. Vidare är studiens syfte att undersöka flygplatsers påverkansområden med Karlstad Airport som exempel. De frågor som vi ställer oss med studien är: ”Inom vilka påverkansområden har Karlstad Airport betydelse för Värmland?” och ”på vilket sätt skiljer sig betydelsen av flygplatsens olika påverkansområden mellan Karlstadsregionen och Värmlands län?”. Vårt vetenskapliga angreppssätt har varit hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt vilket har präglat studiens genomförande. Åtta stycken semistrukturerade intervjuer utgör grunden av studiens insamlade material, intervjuerna genomfördes med politiker, tjänstemän och näringslivsrepresentanter i Värmlands län. Vår studie visar att Karlstad Airport har en betydelse för Värmlands län inom påverkansområden som regional utveckling, tillgänglighet och symbolvärden. Dessa påverkansområden visar sig även skilja sig åt bland kommunerna inom Värmlands län

Världen står idag inför en rad olika problem och utmaningar. Flera av problemen kopplas till människors negativa inverkan på miljön, som till viss del beror på en hänsynslöshet till miljön för att sträva efter ekonomisk tillväxt. Resurser delas dessutom orättvist människor sinsemellan, vilket skapar sociala problem. Ett begrepp som inrymmer alla dessa problem och utmaningar är hållbar utveckling. I uppsatsen utgår vi från tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka är sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Världssamfundet FN har länge varit en drivande part när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. De har tillsammans med medlemmarna antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, för att komma tillrätta med problemen. Sverige är ett land som varit med och antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, vilket betyder att de är förbehållna att sträva efter en hållbar utveckling i hela landet. Detta har lett till att Sverige har tagit fram egna mål anpassade efter nationen, som varje kommun i sin tur ska förhålla sig till och arbeta utefter. Ett sätt att arbeta på kommunnivå är att tillämpa ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. Uppsatsens syfte är att undersöka möjligheterna i ett specifikt område för att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Vidare är syftet att precisera vilka hållbara åtgärder som är tillämpningsbara för det specifika området. Uppsatsens studieobjekt utgår från tre områden i Karlskoga kommun som vi valt att benämna enhetligt som Södra Sandviken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning, följer en allmän beskrivning för hur begreppet hållbar utveckling används och tillämpas. Dessutom beskrivs den hållbara utvecklingen via tre dimensioner med egenskaper och värden inom varje dimension. För att komplettera bilden av hållbar utveckling innehåller tidigare forskning en mer kritisk syn kring ämnet. En annan del för att besvara syfte och frågeställning är genom att definiera ett sätt att utvärdera hållbar samhällsplanering, i uppsatsen används en modell som Boverket tagit fram på uppdrag av Regeringen. Vidare följer exempel på hållbara samhällsplaneringsåtgärder som har implementerats i olika kommuner. Uppsatsen tar utgångspunkt i Växjö kommuns framgångsrika arbete med att implementera hållbar utveckling i samhällsplaneringen. Som tillvägagångssätt har vi utgått från en dokumentanalys, som kommit till användning när vi studerat de skriftliga källorna, såsom detaljplaner och Översiktsplan. Dessutom för att komplettera bilden av området har två observationsmetoder använts, dels har vi utfört fältobservationer och dels GIS-observationer. Området Södra Sandviken beskrivs i stora drag utifrån utmärkande egenskaper. Södra Sandviken är ett område som till stora delar är obebyggt med enbart några enstaka byggnader, samtliga med samhällsfunktion. Området fyller en viktig funktion då det finns höga natur-, frilufts-, fritids- och rekreationsvärden. I planer och strategier som berör området tas förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling i utgångspunkt. Några av de undersökta planerna är Översiktsplan, Vision 2020 och berörda detaljplaner för området. I beskrivningen av området används även en rapport om att upprätta en camping i Södra Sandviken, som än inte blivit antagen. Dock innehåller rapporten relevant information för området som kommer till användning i analysen. I första delen analysen besvaras fråga ett med utgångspunkt i Karlskoga kommuns förutsättningar och restriktioner för hållbar samhällsplanering i Södra Sandviken. Utifrån befintliga planer, främst Översiktsplan finns det goda förutsättningar för ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. De sju målen som Boverket definierar utifrån hållbar fysisk samhällsplanerare uppfylls delvis utifrån nuvarande förutsättningar i Södra Sandviken. Den andra delen av analysen utgår från Södra Sandvikens förutsättningar och restriktioner för att tillämpa hållbara åtgärder i området. I den sista delen av analysen analyseras hållbara åtgärders värden, där vi utgår från de åtgärder som föreslagits i föregående del av analysen. Uppsatsen avslutas med en slutsats där Boverkets sju mål för hållbar fysisk samhällsplanering sätts i perspektiv utifrån nuvarande förutsättningar och restriktioner samt med de hållbara åtgärder som föreslås för området. Dessutom bifogas en karta som illustrerar områdets lämplighet utifrån förutsättningar och restriktioner för olika utvecklingsområden, totalt rör det sig om fyra utvecklingsområden, vilka är: område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden, område lämpligt för möten, mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse och lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning.

Detta arbete syftar till att undersöka betydelsen av begreppen trygghet och säkerhet inom den fysiska planeringen samt vilka gestaltande egenskaper som gör ett offentligt rum tryggt. När begreppen undersökts skapas två gestaltande förslag med åtgärder för att göra ett offentligt rum tryggare. Arbetet är uppdelat i två delar, den första genomförs gemensamt och är teoretisk. Med hjälp av metoden kvalitativ textanalys undersöks ett urval av litteratur om trygghet och säkerhet i den fysiska planeringen. Med textanalysen har litteratur tagit fram som stöd för att formulera teorin ”trygghet och säkerhet” som används i arbetet. Med teorin presenteras olika gestaltningsprinciper som är till hjälp i den andra delen av kandidatarbetet. Del två består av varsitt gestaltande förslag som redogör trygghetsåtgärder i ett befintlig offentligt rum. Det ena förslaget innefattar Karlskrona Stortorg, gjort av Hugo Håkansson. Det andra förslaget omfattar Ronneby torg samt Rådshusparken, också beläget i Ronneby stad, gjort av Henrik Vik. Åtgärderna som presenteras i förslagen grundar sig i litteraturen som granskats, samt metoden PSPL, Public Space Public Life, en platsbesöksmetod som grundar sig i att ställa frågor till det offentliga rummet. I den avslutande delen av arbetet förs diskussioner om de gestaltande förslagen och litteraturen som studerats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös samhällsplanering. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är nyliberalismen och dess påverkan på städer och samhällsplaneringen, såväl som tidigare forskning om nyliberal planering i Malmö. Med hjälp av kvalitativ textanalys studeras dokument från Malmö stad i den empiriska undersökningen. Det nyliberala fenomenet klargörs och kopplas till möjliga igenkännande och inflytanden i stadens planering. Fenomenet uttrycker sig tydligt i planeringen, dels genom strävan efter att öka den ekonomiska tillväxten, men också genom de olika strategierna attraktivitet, konkurrenskraft, kreativa klassen och marknadsföring. Syftet analyseras sedan i form av en sammanställning av teorin och empirin. Materialet och resultat från föregående kapitel sammanställs och kopplas till varandra för en vidare diskussion. Diskussionsdelen diskuterar hur nyliberala idéer påverkar samhällsutvecklingen i Malmö. De effekter man möjligtvis kan se genom nyliberalismens påverkan, är bland annat ökade sociala klyftor, bostadssegregation och social exkursion i samhället. Slutsatsen besvarar frågeställningen kortfattad med en summering om hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös samhällsplanering.

I denna studie behandlas frågan om nyanlända och deras bristfälliga roll i dagens samhällsplanering. Dessa individer är en utsatt samhällsgrupp som växer i en oerhörd takt i Sverige och riskerar att inte känna någon tillhörighet i städer om de utesluts ur planeringsprocessen. Syftet med denna studie var således att öka deltagande av nyanlända i medborgardialogen för att tillgodose deras behov och preferenser. Eftersom kommuner spelar en ledande roll i planeringsprocessen beslutades det att målet med studien var att skapa en checklista, som kommuner kan använda sig av för att öka deltagandet av nyanlända i medborgardialogen. För att uppnå detta genomfördes en litteraturgranskning av tidigare studier och arbeten för att upptäcka tillvägagångssätt, metoder och nyckelfaktorer som kan öka deltagandet av nyanlända. Fem stycken svenska kommuner intervjuades hur de arbetar med frågor om nyanlända i medborgardialogen. Responsen påvisade att kommuner arbetar med dessa frågor till viss del och att samtliga upplevde ett mycket lågt deltagande av nyanlända i dagens planering. De deltagande kommunerna validerade nyckelfaktorerna. Detta bidrog till slutsatsen att checklistan är tämligen komplett men att fler nyckelfaktorer hade givit en mer nyttig påverkan. Eftersom reaktionen av kommunerna pekar på att de funna nyckelfaktorerna är centrala för frågan om nyanlända ses studiens checklista som högst användbar. Förbättringar av checklistan kan vara ett uppdrag för framtida studier. Dessutom drogs slutsatsen att kommuner kan se problematik med ytterligare arbete med frågan om nyanlända på grund av bristfälliga resurser. Ytterligare en frågeställning framkom under studiens gång på grund av ett lågt deltagande av svenska kommuner och bakomliggande faktorer i denna studie. Frågan behandlade varför svenska kommuner undviker dessa frågor om nyanlända i planeringsprocessen. Slutsatsen av detta pekade på att kommuner inte arbetar med frågorna och att det bör ske förändringar i lagstiftningen. Detta skulle tvinga alla kommuner att prioritera frågan, som även underlättar arbetet för andra kommuner som vill arbeta mer.

Nutida förutsättningar för samhällsplanering har resulterat i att barns demokratiska och fysiska utrymme i planer är mindre än det som stipuleras i barnkonventionen. Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka utmaningar, brister och möjligheter som finns att inkludera barnfrågor i kommunal planering. Undersökningen utgår från två frågeställningar där detta konkretiseras. Studien är avgränsad till Sverige och den teoretiska utgångspunkten är begreppen ”barnperspektiv”, ”barns perspektiv” och ”barns bästa”. Materialet har samlats in med hjälp av de kvalitativa metoderna dokumentstudie och intervju och empirin har sammanställts genom en tematisk analys i tre delar. Arbetet har resulterat i tre centrala slutsatser kring utmaningar, brister och möjligheter. Genom dessa argumenterar vi för att förhållningssättet till barns kompetens samt strukturella och praktiska förutsättningar är avgörande för en lyckad inkludering av barnfrågor i planering. / Present conditions for urban and regional planning have resulted in children's democratic and physical space in development plans being smaller than what is stipulated in Children’s Rights Convention. The purpose of this study is to understand what challenges, deficiencies and opportunities there are when including children’s needs in physical planning in Sweden. The study is based on two research questions where this is further specified. The theoretical framework is the concepts of “child perspective”, “child's perspective” and “children's best interests”. The data has been gathered trough the two qualitative methods document study and interview and compiled through a thematic analysis. This work has resulted in three central conclusions regarding challenges, deficiencies and opportunities. With these conclusions we argue that the approach to children’s competence as well as structural and practical conditions are crucial for successfully including issues concerning children in planning.

Hållbar destinationsutveckling ses idag som en viktig motor för regional tillväxt och utveckling. Trots detta råder en osäkerhet om vad det innebär i praktiken och det saknas en tydlig vägledning för hur destinationer kan utvecklas utan bekostnad på samhällsutvecklingen och den befintliga omgivningen. Genom en diskursanalys av material inhämtad via plandokument och en intervju har vi undersökt hållbarhetsaspekter samt drivkrafter och motsättningar i samband med etableringen av semesterresorten Lalandia i Motala kommun. Vi finner att avvägningar mellan ekonomiska, ekologiska och sociala värden görs till förmån för den ekonomiska tillväxt som är en stark drivkraft i etableringen av Lalandia. Studien talar därmed för att tillväxtdiskursen dominerar i projektet, vilket föranletts av kommunens starka ekonomiska intresse i projektet. Resultaten påvisar även att vad som bedöms hållbart respektive ohållbart beror på den enskilda aktörens tolkning av begreppet hållbarhet, vilket bekräftar vad som återfunnits i tidigare forskningsstudier. / Sustainable destination development is regarded as an important engine for regional growth and development. Despite this, there is an uncertainty about what it means in practice and there is no clear guidance to how destinations can be developed without expense at the development of society and the existing environment. Through a discourse analysis of material obtained via planning documents and an interview, we have investigated sustainability aspects as well as the driving forces and contradictions in the establishment of Lalandia, a holiday destination, in Motala municipality. We find that trade-offs between economical, ecological and social values are made in favor of economic growth, which is a strong driving force in the establishment of Lalandia. The study thus indicate that the growth discourse dominates in the project, which is a result of the municipality's strong economic interest in the project.The results also show that what is considered sustainable or unsustainable depends on the individual actor's interpretation of the concept of sustainability, which confirms what has been found in previous research studies.

Arbetet har utgått från ett av de 10 friluftslivsmål som fastställdes av regeringen år 2012. Friluftslivsmål nr. 4 tillgång till natur för friluftsliv, har målet att säkerställa möjligheter till friluftslivet genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. Arbetet rör den fysiska tillgången till natur för friluftsliv. En sammanställning har gjorts av Skånes kommuner genom en enkätundersökning för att se om de har kartlagt och värderat naturområden för friluftsliv, hur de hanterar skydd för friluftsliv samt om det sker förändringar i tillgång till natur för friluftsliv i de kommunala översiktsplanerna, i så fall hur? Vidare analyseras svaren åt vilken utvecklingsriktning de följer i friluftslivsmålen. Sammanfattningsvis har en majoritet av kommunerna gjort kartläggning av områden för friluftsliv eller planerar att göra det inom 1–2 år. Skydd för friluftsliv har en stark plats i den fysiska planeringen och det värderas högt med ett skydd specifikt för friluftsliv. Kommunerna behandlar friluftslivsmålen i dess fysiska planering och en positiv riktning i friluftslivsmålen kan tydas från resultatet. Markanvändningen förändras positivt för friluftslivet. Resultatet visar på en positiv utvecklingsriktning i insatserna för målen.

I Sverige ratificerades barnkonventionen för över 30 år sedan men barnrättsfrågor får än idag inte tillräckligt med uppmärksamhet. Barn får mindre och mindre plats i stadsmiljöer och deras rörelsefrihet och tillgång till grönområden minskar. Syftet med studien är därför att undersöka på vilka sätt barnkonventionen kan användas i fysisk översiktsplanering för att säkerställa barnens rättigheter.Studien består delvis av en litteraturstudie där de artiklar i barnkonventionen som går att relatera till fysisk planering beskrivs och kopplas till aktuell lagstiftning och vetenskapligforskning. För att undersöka vilken del av planprocessen de olika artiklarna berör delas de in i två kategorier: artiklar som kan kopplas till planeringen av mark och vatten och artiklar som kan kopplas till resultatet av planeringen, det vill säga resultat i den fysiska miljön. Resultat visar på att för att säkerställa rättigheterna i planprocessen är det viktigt att hålla i dialoger med barnen. Dessa dialoger bör vara inkluderande, icke-diskriminerande och barn med olika bakgrund och förutsättningar bör representeras. För att säkerställa barnens rättigheter med hjälp av resultat i den fysiska miljön är goda platser för lek, säkra trafikmiljöer, trygga och säkra platser samt universell utformning några viktiga aspekter. I litteraturstudien presenteras teori om barns deltagande och olika metoder för deltagande där barnkonsekvensanalyser anses vara den metod som mest systematiskt behandlar barnrättsfrågor. I litteraturstudien undersöks det även hur Göteborgs stad samt Stockholms stad arbetar med barnkonsekvensanalyser. Vidare presenteras ett antal framgångsfaktorer förimplementeringen av barnkonventionen i en verksamhet. Studien baseras delvis på en fallstudie där syftet är att med hjälp av dokumentstudier, deltagande observationer och en fokusgrupp undersöka hur Luleå kommun i utvecklingsplanen för Porsön arbetar med barnkonventionen och barnrättsfrågor. I fokusgruppen framkommer det att utmaningar med genomförandet av barnkonsekvensanalyser är att hitta aktuell forskning och att hålla i dialoger med barnen. Det framkommer även att utmaningar med implementeringen av barnkonventionen i utvecklingsplanen är att utvecklingsplanen rör många barn som har olika behov och den har en generell karaktär där barnen ofta berörs indirekt. Det kan därmed vara svårt att veta när artiklarna i barnkonventionen ska länkas till praktiken. En slutsats från fallstudien är att artiklar i barnkonventionen som går att koppla till fysiska resultat av översiktsplaneringen är lättare att beakta än de som är kopplade till planprocessen. Den artikel som har varit lättast att beakta är artikel 31 som behandlar aspekterna lek, fritid, rekreation, kultur och vila vilka har tydliga kopplingar till den fysiska planeringen. Studiens resultat tyder på att de artiklar som är anknutna till fysiska resultat är lättare att beakta då de kräver kunskaper som planerarna redan besitter, medan de artiklar som behandlas i planprocessen kräver mer kunskaper om dialoger med barn vilket deltagarna i fokusgruppen ansåg vara utmanande. / In Sweden, the children’s rights convention was ratified over 30 years ago, but to this day, child right issues still do not get enough attention. Children are allocated less and less space in urban environments and their freedom of movement and access too green areas are decreasing. The purpose of this study is therefore to examine how the children´s rights convention can be used in comprehensive planning. The study consists in part of a literature study where the articles in the convention that are connected to physical planning are described and linked to current legislation and scientific research. To examine which part of the planning process each article affects, they are divided into two categories: articles that are connected to planning of land- and water use, and articles that are connected to results of this planning, that is result in the physical environment. Results show that to ensure the children’s rights in the planning process, a dialogue with the children is important. These dialogues should be inclusive and non-discriminating, and children with different backgrounds should be represented. To ensure children’s rights through results in the physical environment, aspects such as good play environments, safe traffic environments, safe urban spaces and universal design are important. In the literature study, theories about children’s participation and different methods for participation are presented, and child impact assessment is identified as the method that most systematically processes child rights issues. The literature study examines how Gothenburg and Stockholm work with child impact assessments. Furthermore, several success factors when implementing the children’s rights convention are presented in the literature study. The study includes a case study where the purpose is to examine how Luleå municipality, in a comprehensive plan focused on a specific area, works with the children’s rights convention and child right issues. The case study consists of document studies, participant observations and a focus group. The participants of the focus group express that challenges with conducting child impact assessments include finding research and having a dialogue with children. Additionally, they find that the challenges with implementing the convention are that the type of plan affects many children with different needs, and it is of a general character where the children are often affected indirectly. Hence, it can be difficult to know when the articles in the convention should be connected to practice. A conclusion from the case study is that articles in the convention that can be connected to physical results of the comprehensive planning are easier to consider than those that can be connected to the planning process. In the case study, article 31 has been the easiest to implement. It includes the aspects play, free-time, rest, culture, and recreational activities, which have evident connections to physical planning. Results imply that articles that are connected to physical results are easier to consider seeing that they require knowledge that the planners already have, while the articles that are connected to the planning process require knowledge of having dialogues with children which is something that the participants of the focus group described as challenging.

Den offentliga konsten har fått ta allt mer plats inom stadsplaneringen och är numera en självklar del av den. I denna undersökning beskrivs varför den offentliga konsten blivit en självklar del i stadsplaneringen och varför den kan bidra till upplevd trygghet. Denna uppsats beskriver förhållandet mellan offentlig konst och upplevd trygghet i ett område och hur de påverkar varandra. Uppsala kommuns arbete med offentlig konst kommer behandlas med Särskilt fokusområde på Börjegatstunneln, en gång-och cykeltunnel i Luthagen som genom projektet “7 tunnlars konst” fått utsmyckning i form av offentlig konst implementerat. Offentlig konst har möjlighet att stärka tryggheten i ett område och personer får ofta positiva upplevelser och trivsel i områden som tagits hand om.