För Österåkers kommun är det viktigt att trygghet råder. Det är ett återkommande tema i Översiktsplanen samt i de intervjuer med samhällsplanerare vi genomfört. Det är den sociala biten av brottsförebyggande aspekter som får störst utrymme. Österåker fokuserar mycket på i sin översiktsplan att kommunen vill upplevas tryggt. Däremot är det inte lika förekommande med konkreta brottsförebyggande åtgärder inom den fysiska miljön. Det förekommer montering av kameror, vilket resulterar i att problemet flyttar på sig och endast löser problemet på just den specifika platsen. Vi anser att montering av övervakningskameror är en kortsiktig lösning som inte är hållbar i längden i den brottsförebyggande frågan. Det krävs andra, långsiktiga lösningar för att det brottsförebyggande arbetet ska vara välfungerande. Kommunen strävar efter lösningar som ”ögon på stan” i förhoppning att den naturliga genomströmningen av människor i områden ska minska brottsligheten. Kommunen beaktar alltså det brottsförebyggande arbetet men det anförs större fokus på trygghetsaspekterna hos Österåkers kommun. För den enskilda samhällsplaneraren i Österåker kommun är beaktandet av brottslighet något som är situationsanpassat, det behövs alltså inte alltid tas hänsyn till det brottsförebyggande perspektivet. I vissa områden där det råder problematik med kriminalitet väger samhällsplanerarna in det i sin planering men behöver inte alltid göra det när det planeras andra områden.

Abstract Syftet med detta arbete var att studera  villkoren för att stärka  konsumenten s, den enskilde medborgarens, den boendes inflytande gentemot de kommersiella IT-aktörerna i samband med bredbandsutbyggnad i svenska kommuner. Det har varit  konsumentnyttan  vid utbyggnad av bredbandsnäten i svenska lokalsamhällen som har varit förem ålet för den föreliggande studien. Utbyggnaden av en IT-infrastruktur  påverkar samhällsutvecklingen och därmed också samhällsplaneringen.   En övergripande frågeställning var hur kommuner och bostadsföretag medverkar i konsumenternas värdeskapande processer i samband med etableringen av en IT - stödd servi ceinfrastruktur i lokalsamhället. En organiseringsmodell utvecklades och prövades. Operatörsoberoende och konsumentinflytande är viktiga faktorer för att bedöma konsumentens valmöjligheter i det serviceutbud  som oftast är tillgängligt, huvudsakligen på teleoperatörernas villkor. En analysmodell för detta togs fram och dess kategorier utgjorde grunden för utformning av frågor i samband med en större enkät och uppföljande intervjuer med företrädare för kommuner  och kommunägda bostadsbolag.   Organiseringsmodellen , också kallad idealmodellen, utgjorde en grund för en analysmodell. Analysmodellen utgjorde underlag för fallstudierna och avsåg att analysera bredbandsnätens operatörsoberoende/öppenhet (grad av konkurrens) och konsumentens inflytande vid användning av nätet .  Sammansättning av tjänsteutbudet, konsumenten s företrädare  för bredbandsfrågorna  och  slag  av tjänster på nätet var andra parametrar. Slutligen var också eventuella effekter i  lokalsamhället  en viktig fråga för studien.    Studien ger en en blandad bild av utvecklingen under den tid den genomfördes. Bostadsföretagen visade ett uttalat intresse att för hyresgästernas räkning utforma IT - systemen i fastigheterna för de boendes trygghet, säkerhet,  komfort och energihushållning . De underlättade också ofta byte av operatörer. Något längre gående intresse hos bostadsföretagen eller deras ägare kommunerna att utnyttja den nya infrastrukturen till att stärka det lokala samhällets funktioner och stärka medborgarnas/de boendes inflytande över erbjudna tjänster (utöver mer än en internetoperatör) kunde dock inte identifieras. Tjänster, även kommunala tjänster som utvecklas har i praktiken alltid en utgångspunkt i ett producentintresse. Idealmodellen, i den  mening som var utgångspunkt för studien, blev inte realiserad någonstans.    I idealmodellen har ett lokalt nät (ett slags intranet) en viktig funktion genom att skapa möjlighet till delaktighet och kommunikation mellan lokala aktörer. En mötesplats borde kunna skapas för lokala aktiviteter. Samhällsengagemanget (politiken) borde vara det som drev detta men saknas uppenbarligen. Även kommersiella drivkrafter saknas. Frågan förblir olöst. Kan det möjligen vara så att de värden ett lokalsamhälle av tradition ger åt sina medborgare inte längre är efterfrågade? Skapar IT -samhället i stället helt nya nätverk som är oberoende av lokalsamhället och hur det fungerar? Intresset för det lokala minskar och ingen samlande struktur synes existera som  – med IT som hjälpmed el  – vill knyta människorna samman i den lokala kontexten. Nya utmanande forskningsfrågor skymtar. / <p>QC 20120508</p>

QC 20101130

Konceptuell konst och konstnärer verkar vara ett vanligare inslag i samhällsplaneringsprocesser. Den här uppsatsen syftar till att bidra till en djupare förståelse för vad involvering av konstnärer kan innebära för samhällsplanering, specifikt i processer där syftet är att stärka demokrati. Tillvägagångssättet för att undersöka ämnet är att närmare studera tre projekt där konstnärer har involverats för att föra medborgardialog. För att besvara det övergripande syftet används tre frågeställningar: 1) Vad upplever tjänstepersonerna att syftet är med att involvera konstnärer, och vad är konstnärernas syfte med att gå in i processerna, 2) Vilka roller och funktioner fick konstnärerna, som det upplevs av konstnärerna respektive tjänstepersoner och 3) Vad upplevs som effekter av konstnärernas medverkan? Det empiriska materialet består av elva intervjuer, med totalt tretton personer. Intervjuerna genomfördes med konstnärerna och tjänstepersoner på kommunerna och konsthallarna som varit med i projektet. Det empiriska materialet analyseras utifrån teoretiska perspektiv om tidigare projekt med konstnärer i processer inom samhällsplanering, medborgardialog, kommunikativ planering och planerarrollen. Undersökningen visar att det finns gemensamma idéer i de tre projekten om vad konstnärerna ska tillföra planprocessen, som främst gäller att bidra med nya och oväntade perspektiv. Konstnärerna fick roller som medlare, företrädare för grupper, och en person som hade utrymmet att problematisera och skapa utrymme för tjänstepersoner att problematisera. Detta legitimerades av konstnärernas roller som konstnärer. Frågor som konstnärerna lyfte var ibland oväntade och ovälkomna, vilket belyser den paradoxala synen på konstnären och vad denne kan bidra med, där de förväntades bidra med nya perspektiv, medan detta inte accepterades i de fall det inte passade in i ramen för dialogen eller de fördefinierade målen. Vidare skapade projekten utrymme för diskussioner och samverkan mellan förvaltningarna i kommunerna. / The use of conceptual art and artists in processes related to urban planning seems to be increasing. This essay aims to contribute to a deeper understanding of what artists can contribute with in such processes, specifically those in which the aim is to strengthen democracy. The subject is approached by investigating three projects where artists have been engaged in order to perform citizen dialogues. The research questions that are formulated in order to investigate this concern the aim of engaging artists and for artists to be engaged in such processes, the roles and functions of the artists, and the perceived effects of the artists’ involvement. Interviews were conducted with the artists and officials whom had worked with the projects. One result of the study is that there are common views across the three projects about the artists and what they might contribute with in planning processes, mainly regarding their perceived ability to bring new perspectives and unexpected outcomes. The artists had the roles of mediators, advocates for groups, and a person that could problematize and create space for officials to problematize structures and situations. This was legitimized through the artists’ roles as artists. Further, the projects created spaces for discussion across the public administrations in the municipalities, which was accredited to the involvement of the artists. Another important result of the study is that in two of the projects, the artists’ way of bringing up the uncomfortable or unexpected was in some occasions not accepted by the municipality. This highlights a paradoxical attitude towards the artists, since they were largely engaged in order to contribute with something new and unexpected.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trängsel i transportsystemet. Nacka kommun är en av de kommuner i Stockholms län som växer snabbast varvid man planerar en omfattande förtätning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krävs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlängning av tunnelbanan till Nacka. Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gå till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen är ämnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gå till. Detta eftersom att förståelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar går till är viktig för att skapa en transparens som i sin tur är viktig för demokratin. För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 års Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie. Studien har visat att många olika typer av makt utövas av många olika aktörer vid många olika skeden i förhandlingen. Studien har även visat att mycket av denna maktutövning sker "backstage" och därmed kan vara svår att uppfatta och att de formella dokument som produceras i en process som denna inte nödvändigtvis redogör för hela processen.

Children and youth constitute one fifth of the Swedish population, and they are entitled to participate in all urban planning projects that affects them according to Article 12 in The United Nations Convention on the Rights of the Child. The Convention of children’s rights became Swedish law on the 1 of January 2020 and how it will be implemented is a strongly debated issue. The purpose of this study is to investigate how children’s participation in urban planning actually looks like in reality. Children’s rights are an exceptionally important subject and that is why I have chosen to study how children truly are included in the planning processes. This is done by examining what rights children have in Sweden and how those rights are implemented in urban planning. Hence why I opted to do a qualitative literature study and to conduct qualitative interviews with municipal officials as well as perform a case study of the Swedish city, Västerås. This study showed that children should be given more opportunities to participate in planning than they are given today. Including children strengthens democratic procedures and children’s role in society. In addition, the case study reveals that Västerås stad does have several methods to include children but lack continuous procedures of when to use what method as well as financial funding to be able to invest in means to further include children in the planning process.

I studien granskas ändringen i lagen om mottagande av asylsökande, som möjliggör för 32 kommuner att tillämpa geografiska restriktioner för asylsökandes eget boende i områden med sociala och ekonomiska utmaningar. Studiens frågeställningar rör hur asylsökandes eget boende framställs bland kommunala tjänstepersoner och politiska handlingar, vad för problem som lagändringen ämnar lösa och vad för effekter som förväntas av lagändringen. Datamaterialet består av en policyanalys av politiska handlingar, en enkätundersökning riktad till kommunala tjänstepersoner och fyra intervjuer med tjänstepersoner som besvarat enkäten. Forskningen förankras teoretiskt inom områdena segregation, integration och migration, samt samhällsplaneringsperspektiven av socialt rättvis planering och fronetisk planering. Studiens resultat visar att lagändringen motiveras genom att asylsökandes eget boende framställs som orsaken bakom en rad problem på nationell, kommunal, områdes- och individnivå i politiska handlingar, exempelvis segregation och bristande integration. Resultatet från enkäten visar att tjänstepersonerna över lag inte förväntar sig att lagändringen kommer att ge önskvärda effekter. Intervjuerna visar att detta kan förklaras av att incitamenten anses vara för svaga samt att just asylsökandes eget boende inte anses vara orsaken bakom segregation. Studiens slutsats är att det krävs en förändrad politisk förståelse av segregation, för att fokus ska flyttas från asylsökandes val till det som faktiskt påverkar segregationen.

”Färdplaner för Fossilfri Konkurrenskraft” är en nationell klimatpolicy, där Sveriges tre branschorganisationer för vägtransporter har tagit fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria till år 2045. Då klimatpolicys i kombination med tillväxt hitintills inte fått någon effekt på de stigande halterna av koldioxid i atmosfären, lyfter denna uppsats fyra alternativa perspektiv till tillväxten, för att se om och hur dessa förankras i Färdplanerna. Dessa perspektiv är: Nedväxt-; Livscykel-; Självkritik och Transformationsperspektivet, vars potential har analyserats med en innehålls- och intervjustudie av vägtransporternas Färdplaner. Den sammantagna analysen visar att många perspektiv får förankring hos branscherna, men att resultatet skiljer sig stort branscherna emellan. De större vägtransportbranscherna har större möjlighet att arbeta med perspektiv som motsäger sig tillväxt, vilket inte är lika enkelt för mindre vägtransportbranscher. Olikheterna beror dels på ekonomi, dels på grund av ojämlikheter i den relation branscherna har med Sveriges regering. Intervjuerna visade också att perspektiv som sällan kommuniceras utåt, så som självkritik mot metoder och prognoser, får mycket bättre förankring intervjuerna än i färdplanernas officiella innehåll. Generellt har vägtransportsbranschernas färdplaner potential att arbeta med målbilder bortom tillväxt, men potentialen för detta ser väldigt olika ut beroende på bransch och perspektiv, såväl som den ser olika ut mellan intervju- och innehållsanalys.

Covid-19 pandemin är en kris som Sverige har stått inför i ett och ett halvt år och som fortfarande pågår i samhället. Till följd av pandemin upprättades restriktioner och allmänna råd för hur människorna i samhället ska förhålla sig för att kunna minska smittspridning på bästa sätt. Människans beteende har förändrats under krisen och om det är det ”nya normala” som kommer hålla i sig i framtiden är en ovisshet många samhällsplanerare står inför. Krishanteringen är ett viktigt underlag för planeraren att ta hänsyn till och det är även viktigt att vara lyhörd inför samhällsförändringen som sker under kort tid men som även kan bidra med stora konsekvenser på lång sikt. Pandemins påverkan kan ha en effekt på hur staden efter detta konstrueras och på så sätt skapas bra motståndskraft och robusthet i staden inför nästkommande pandemi. Studien undersöker hur dessa lärdomar bör ses över i kommande planering och vad som krävs för en stad att vara förberedd på nästkommande pandemi. Teorin som används i studien har varit till grund för arbetet som stått i relation till syftet. Studiens syfte är att belysa hur Karlstad Kommun och andra planeringsaktörer arbetar med pandemifrågor med anledning av Covid-19. Det har även undersökts hur den fysiska planeringen påverkas av Covid-19 pandemin. Vetenskap som har varit under grundbegreppen krishantering, pandemi och urban planering har varit större fokus på i teoridelen. Studiens frågeställningar och syfte besvaras av studiens forskningsdesign som har bestått av fallstudie. Kvalitativa intervjuer har varit den insamling av data som studien empiriska del innehåller. Intervjupersonerna representerar Karlstad kommun, MSB samt länsstyrelsen. Studiens slutsatser visar kortfattat att de undersökta aktörerna arbetar något olika med de frågor som rör pandemin men det som framkommer som gemensamt är att samordning är centralt. Den urbana planeringen tycks inte i dagsläget ha förändrats något till följd av Covid-19 pandemin. Dock framkommer det att vissa trender i människors beteende som hade påbörjats innan pandemin har förstärkts under pandemin. Exempel på detta är mer friluftsliv och att arbeta hemifrån. Inför framtida planering bör de kunskaper som framkommit, tas med för att kunna hantera nästa pandemi på bästa möjliga sätt.

Städer har under sin framväxt planerats på olika sätt. Från rutnätsplaner under 1600-talet till 1900-talets planering som resulterade i sovstäder separerade från arbetsplatserna. När städerna vuxit har de områden som från början låg i utkanten istället hamnat närmare stadens centrum. Gamla industriområden ligger som kilar i stadsbilden och genom att ändra användningen av marken där kan nya bostadsområden växa fram. Dagens forskning visar på att en blandad struktur i bebyggelsen med bostäder, verksamheter och tät gatustruktur är vägen framåt. Är dessutom variationen stor vad gäller typen av bostäder finns det möjlighet att skapa ett område där människor kan trivas över tid och flytta mellan olika bostäder under olika skeden i livet.     Studien utreder hur ett område i Västervik, i studien kallat Lärkstaden, kan planeras för framtidens medborgare. Förslaget täcker en yta på 97 000 kvadratmeter som idag innefattar 12 fastigheter, ett koloniområde och grönområden. Här finns idag småskalig industri och handel. Även en del företag inom byggbranschen har sina lokaler i Lärkstaden och den angränsar till bostadsbebyggelse och grönområden. Genom att rita upp ett förslag på ny utformning undersöks vilka funktioner som kan samsas i Lärkstaden och hur bebyggelsestrukturen blir långsiktig. Förslaget förankras i tidigare forskning genom en litteraturstudie. För att få en större förståelse för platsen genomförs ett antal platsbesök och även intervjuer av personer som genom erfarenheter och kunskap bidrar med tankar och idéer. / Cities have been planned in different ways during their growth. From grid plans during the 17th century through 20th-century planning that resulted in quiet parts of the city that lacked life and vitality separated from workplaces. As the cities grew, the areas that were originally on the outskirts ended up closer to the city center. Old industrial areas are like wedges in the cityscape and by changing the use of the land there, new residential areas can emerge. The research today shows that an area with a mixed structure that contains housing, businesses, and a dense street structure is the way forward. In addition, there are great variations in the type of housing that can be constructed to create an area where people can thrive over time and move between different homes during different stages of life.   The study investigates how an area in Västervik, in the study called Lärkstaden, can be planned for the citizens of the future. The idea covers an area of 97 000 square meters which today includes 12 properties, a plantation area, and green space. Today there is small-scale industry and trade. Some companies in the construction industry also have their premises in Lärkstaden and it is adjacent to residential buildings and green areas. By drawing up an idea for a new design, an investigation has been carried out showing which functions can be shared in Lärkstaden and how it would become sustainable in the long-term as it will have the required mixed structure mentioned above. The idea is anchored by previous research through a literature study. To gain a greater understanding of the area, visits have been made and people have been interviewed through experience and knowledge offer thoughts and ideas. / <p>Betyg 2021-06-04</p>