Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stadsplaneringens politiska uppdrag eventuellt påverkas av privata konsulters deltagande i planeringsprocesser. På så sätt problematiseras tolkningsutrymmet samt det potentiella inflytandet över de vägval som den offentliga verksamheten gör. I grunden handlar det om att belysa ett eventuellt demokratiskt problem i en kontext som lovordar samverkan mellan offentlig och privat sektor. Målet är att identifiera om ansvarsutkrävandet kan säkerställas när aktörerna i dessa nätverk tar beslut i den offentliga verksamhetens sfär. Undersökningen belyser huvudsakligen en svensk planeringskontext på regional samt kommunal planeringsnivå. Därutöver ingår även exempel från Köpenhamn, Danmark. Fokus riktas mot frågan om social hållbarhet samt den offentliga aktörens hantering av allmänintresset i relation till social hållbarhet som fenomen. Undersökningen belyser hur social hållbarhet tar sig i uttryck i specifika planeringsprojekt samt hur relationen mellan konsult och kommun ser ut i dessa exempel. Det empiriska materialet består av intervjuer med representanter från konsultfirmor samt tjänstemän från kommuner eller regionkontor. Dessutom analyseras planeringsdokument samt slutrapporter i relation till de olika projekten. Det empiriska resultat antyder att social hållbarhet hanteras som en avpolitiserad fråga inom den fysiska planeringen. Potentiella motsättningar ser ut att ignoreras i ett sammanhang som strävar efter att lösa problem utan konflikt. Förekommande problemlösningar relateras framförallt till fysiska ingrepp i stadsmiljön där kommunikativa aspekter såsom medborgardeltagande och ökad samverkan är centrala. Alternativa förståelser och kunskapsfält ser ut att reduceras bort till förmån för vissa dominerande ideal. Resultatet indikerar vidare att konsulten får ett relativt stort handlingsutrymme i stadsutvecklingsprojekt med inriktning på social hållbarhet. Denna slutsats baseras framförallt på den offentliga aktörens förtroende för konsulten samt den ömsesidiga tolkningen att konsulten utför den offentliga aktörens uppdrag - som ett slags företrädare för den offentliga verksamheten. Allmänintresset försvaras i den mån att det politiska uppdraget utförs utan större konflikt. Konsulten levererar också utifrån den offentliga aktörens förväntningar. Däremot framkommer en odemokratisk aspekt där social hållbarhet inte ser ut att definieras utifrån en politisk grund. De aktuella stadsutvecklingsprojekten som sådana är förvisso politiskt förankrade, men tolkningsutrymmet för konsulten ser ut att vara relativt stort där den offentliga aktören söker stöd, expertis eller kunskap. Det demokratiska problemet i förekommande exempel handlar inte om konsultens förmåga eller oförmåga att tolka den politiska viljan. Problemet ligger snarare i att den offentliga aktören inte definierar social hållbarhet i relation till fysisk planering på en önskvärd politisk nivå. Det finns således ett behov av att den offentliga aktören stärker sitt självförtroende i hanteringen av ett ämne som förtjänar att tillskrivas en politisk betydelse. Så länge den offentliga aktören inte definierar vad social hållbarhet är enligt den politiska viljan kan allmänintresset bli svårt att försvara.

Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång. Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken. Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet. Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång. Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov. / How long a building permit is valid is regulated in the Swedish planning and building act (PBL) 9:43. The validity of the permit is defined as the actual works with the building must be commenced in two years and ended in five years. The main question in this study is about the difficulty in assessing whether the actual works with the building has been commenced. There are few law cases that define the meaning of "commenced", which probably means that municipalities make different interpretations of the issue. Another question the study addresses is how changes in building permits are handled after the permit has become valid. Reasonably it happens that developers need to make adjustments of the building permit during the actual construction. The aim of this study is to examine how municipalities interpret PBL 9:43 with respect to the term "commenced" and how the building permits limitation of two years is complied with. Furthermore, the purpose is to give a description of the legal basis of what is meant by "commenced" in the current legislation. The study also intends to investigate whether PBL provides the ability to adjust the building permit during the time of the construction, and how municipalities deal with such cases in practice. The study is based on a legal analysis that aims to describe the legal grounds surrounding the building permit and especially the rule in PBL 9:43. To examine how the two-year period is complied, a quantitative survey of 500 building permit documents in six municipalities was completed. A questionnaire was sent out to 75 municipalities to provide answers to questions about the municipalities interpretations of "commenced" in PBL 9:43 and how adjustments of building permits are being handled. The outcome of the legal analysis shows that work with a building's foundation is probably a requirement that is needed for the work to be assessed as "commenced". The questionnaire survey reveals large differences in how municipalities interpret "commenced" in PBL 9:43. It also shows that half of the municipalities do not perform any active controls of the building permit's two year limitation. The investigation reveals that it is common that developers make adjustments during the time of construction and that most municipalities deal with it within the existing building permit. The investigation of building permits shows no case where starting clearance was given after the two year limitation. We conclude that a clarification of the legislation would likely provide a more uniform assessment of "commenced" in the municipalities. Likewise, it is unclear what support PBL provides considering adjustment after the building permit has become valid.

<p>The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution. The main methods that are used for this investigation is Botrygg05 and Trygghetsvandring. There is also lots of scientific evidence, that have been used, that proves security and safety can be improved with cost saving changes in the physical structure of the area. The report shows that efforts must be done in the illumination of the area and especially in the parking areas and along footpaths. Further more the vegetation, facades and the yards between the houses, are important factors that today affect the feeling of security and safety in a negative way. A variety of renewal proposals are presented in this report and two different approaches for renewal of the area are suggested. Finally, conclusions are made that not only physical changes can remove the negative trends in areas like Norra Björksätra. Social efforts and activities are important factors as well, and without the comprehensive approach of urban renewal projects like this can fail. Since this kind of urban areas often have social problems and simultaneously need an increased popularity to keep and attract inhabitants, the social work and public relations efforts are important.</p> / <p>Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.</p>

<p>In Sweden according to the planning and building Act municipalities have planning monopoly. The question about shopping centres in the outskirts of cities is a regional issue, because they attract customers from a large area. Municipalities often find it hard to assert themselves against large commercial companies when it comes to their establishing new retail outlets on the outskirts of cities. Without a regional co-operation there is a risk that municipalities can be played up against one another, so that more and more companies are given permits without the municipalities having taken the strategic consideration necessary for a long term sustainable development. The focus in this work is on four municipalities in the Södertörn region (Södertälje, Botkyrka, Huddinge and Nynäshamn). Today there are some out-of-town retail outlets in the first three municipalities. The main aim of this thesis is to explain why there is no co-operation between municipalities in Södertörn concerning out-of-town retailing. The aim is also to connect sustainable city development with the problems of out-of-town retails as well as the municipalities commercial policy. The study uses a hermeneutic approach and a qualitative method with one case-study. The interviews are partly based on standard procedures.</p><p>Out-of-town retail outlets entail private car use and this is a problem from a city development perspective. To reach a sustainable city development it is important to expand transport options such as walking, biking and public transport. The project Sustainable Travel (Hållbart resande) at Södertörn supports this development. Some of the municipalities in Södertörn are trying to revitalise their local centres and this is positive from a social and ecological perspective. The four municipalities however do not co-operate concerning out-of-town retailing, and this reverts the issue back to a lack of regional planning, and their competing for purchasing power.</p>

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner. Från dessa aktörer intervjuas ett antal informanter: etableringschefer på Axfood, Coop och Ica, samt kommunalråd och kommuntjänstemän från Borlänge, Säter och Örnsköldsviks kommuner. Dessutom intervjuas ett antal personer från en lokal intresseförening i Husum. Materialet visar att dagligvaruföretagen är aktiva och trendsättare, medan kommunerna är relativt passiva och försöker klara sig så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar. I slutändan finner uppsatsen att det är handeln snarare än kommunerna som bestämmer över utvecklingen med externalisering och koncentration av handel. Detta aktualiserar bland annat frågan om framtida samarbete över kommungränserna i detaljhandelsfrågor kan bli nödvändigt. / This paper deals with municipal planning, with special focus on retail localisation issues. The paper takes its inspiration from the process of externalising and concentration that has characterised the past few decades of the retail industry. This development is both local and regional, and has meant that retailers have concentrated their localisations to the important city centers and out-of-town shopping centres. The purpose of this paper is to explore which agent that controls this development. The agents examined are the retail grocery industry and municipalities. From these agents a few people are interviewed: managers at Axfood, Coop and ICA, as well as municipal politicians and officials from Borlänge, Säter and Örnsköldsvik municipalities. Furthermore, a number of people from a local interest group in Husum are interviewed. The material shows that retail grocery companies are active and trendsetting, while the municipalities are relatively passive and trying to cope as well as possible based on their current situations. In the end, the paper finds that retail rather than the municipalities are in charge of the process of externalisation and concentration. Amongst other things, this raises the question of whether future cooperation in retail policy may be necessary across municipal borders.

Syftet med examensarbetet är att få ökad förståelse och kunskap om hur samhällsplanering kan påverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Malmö är en stad som har haft många sociala och ekonomiska svårigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet. I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i området Västra hamnen, har påverkat ungdomar i Malmö. Bo01 är ett område som ligger i Västra Hamnen. Området försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmärksammades och blev ett internationellt exempel på hållbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsområdet i stadsdelen Västra Hamnen. Har ungdomarna i Malmö kunskap om detta? Målet med området är att skapa ”den blandade staden”, ”mötesplatserna” och ”kunskapsstaden”. Har dessa mål nått fram till ungdomar? Med hjälp av en enkätundersökning gjordes en studie kring detta. Enkäten delades ut till elever som läste sista året på gymnasiet, men även till högskolestudenter som befann sig på Malmö Högskolas bibliotek. Studien följdes även upp med en rad intervjuer, både på gymnasieskolor i Malmö och på Malmö högskola.  Majoriteten av gymnasieeleverna visste inte att Bo01 endast försörjs med förnyelsebara energikällor, till skillnad från högskolestudenterna som var mer medvetna om detta. Resultatet visar även att majoriteten av gymnasieeleverna har fått ett ökat intresse för miljö och hållbarhet i samband med projekten i Västra Hamnen. Malmö Stad behöver allmänbilda ungdomar om den hållbara utvecklingen som sker inom allt bygge i Malmö Stad. Detta för att uppnå ”kunskapsstaden”. Undersökningen visar även att de flesta tycker att det är positivt att Malmö Stad har placerat Malmö Högskola i området Västra Hamnen. Malmö stad har lyckats bra med att skapa mötesplatser för ungdomar, som bidragit till bland annat integration men även till nya kontaktnät. Området är populärt för ungdomar, speciellt under vår och sommar. Enkätundersökningen visar att 53 % av gymnasieeleverna befinner sig i Västra Hamnen mer än en gång i veckan, medans majoriteten av högskolestudenterna åker till området 1-3 gånger per sommar. / The background of this project is to understand how community affects young people in cities. The study focuses on a district in Western Harbor in Malmo. Malmo city has been exposed to social and economic problems due to the high unemployment and the crimes the city witnesses. It is interesting to study how city´s sustainability initiative affected the teenagers. Bo01 is an international example of sustainable urban development located in the Western Harbor and it is supplied with only locally produced renewable energy.  Do teenagers in Malmo have knowledge about that?   The main goals behind the construction of this district were to create the “mixed city”, “Meeting places” and “the knowledge city”. This study was based on questionnaire distributed to students in the final year of high school and to university students. Afterward, I made interviews to get more approach to how the main questions were responded. The majority of the high school students know nothing about the renewable energy sources of Bo01 but after starting the project of the Western Harbor the majority of high school students have become more interested in the environment and sustainability. The city needs to establish general youth knowledge of the sustainable development in the city, in order to achieve a sustainable society. The investigation also revealed that most of the teenagers have a positive adaptation to the location of the University of Malmo. Malmo city has been successfully creating meeting places for the youths who contributed to increase integration and profound new contacts. For the high school students the Western Harbor has been very popular during the warm seasons, 53% go there more than once a week. University student did visit the district 1-3 times in summer.

Beräkningar visar att det med nuvarande befolkning och en västerländsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vår försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera därtill redan är överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagsläget 120 % mer av jordens resurser än vad som är hållbart. Med den västerländska människans nuvarande genomsnittliga livsstil förmår jorden bara försörja en miljard innevånare på ett hållbart sätt. Ofta är energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslås för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis är det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning. Det visar sig ofta vara så att investeringar i energieffektivisering och energieffektiv teknik leder till högre istället för till lägre energianvändning. Detta kallas för Jevons paradox. Ett sätt att komma runt denna paradox är att göra konsumenter medvetna. Konsumenternas medvetenhet ökar genom att minska avståndet till produktionen. Utnyttjandet av naturresurser blir då inte något abstrakt långt borta utan en konkret verklighet som de kan förhålla sig till. Det bästa skulle därför vara att i byggsammanhang skapa små i stort sett självförsörjande enheter. Permakultur, en metod och ett sätt att tänka som ursprungligen mest handlar om odling, erbjuder verktyg för att göra denna idé till verklighet. Permakultur fokuserar på att skapa småskaliga lösningar nära den enskilda människan för just självförsörjning. Detta går att implementera i olika grad beroende på varje enskilt falls förutsättningar. Den metod som tagits fram i detta arbete går ut på att undersöka platsens och projektets aktuella förutsättningar och sedan matcha detta mot de tekniska lösningar som finns. Syftet med detta är inte enbart att skapa en fungerande teknisk lösning utan också att skapa en lösning som gör brukarna medvetna om sin egen energianvändning. Detta arbete kretsar därför i hög grad kring ett konkret exempel, Freinetskolan Tallbacken i Ljusdal. Där kommer en byggnad uppföras som arbetar med dessa principer och detta arbete visar hur de principerna också kan överföras på byggnadens energiförsörjning. Arbetet visar vilka avvägningar som gjorts i detta enskilda fall och ger därför en hjälp för den som själv vill kunna göra liknande avvägningar i ett byggprojekt. / Calculations show that the current population on earth and with a western life-style takes up to seven earth-like planets to sustain a sustainable lifestyle. Today Europe and the U.S. consume 2/3 of the resources on earth of which many are already over-used. The current population is overconsuming the resources on earth with 120% above the sustainable level. With the standard that the western citizen demands, the earth would only be able to house only one billion citizens in a sustainable way. The suggestion to solve this problem is mostly to invest in energy saving technologies and to invest in energy saving solutions. Of course, energy savings indeed are important but technical solutions can not alone provide a solution. It is often shown that investments in energy efficiency and in energy saving technology leads to higher instead of lower energy consumption. This is known as Jevons paradox. A way to solve this paradox is to create awareness among the energy consumers. By decreasing the distance between energy use and energy production, the awareness among the consumers is likely to increase. Thus, the use of natural resources will no longer remain difficult to grasp and feel remote but will be something everyone can relate to. When it comes to the built environment, the best solution would therefore be to utilse relatively small units with a high grade of self supply. Permaculture, which is a concept captured from the world of farming, provides tools to investigate and to make this idea real. What permaculture and the planning tools of permaculture do is that it focuses on small scale solutions close to the end users. Permaculture is also a concept that allows implementation on levels that can be adapted to every single case. This means that there can be different levels of self sufficiency in every unique project. The method that is presented in this paper focuses in investigating the conditions of the site and the project, and to find the technical solutions that fulfill the prerequisites of the actual case. The purpose is not necessarily just to create a working technical solution but to create a solution that makes the inhabitants aware of their energy use. Therefore this paper focuses a lot on a real example: The Freinet School Tallbacken in the Swedish municipality of Ljusdal. The school is about to build a sports hall and a canteen using these principles. This paper shows the considerations made in that actual case and provides therefore a model for anyone who is interested in the implementation of these principles in any other project.

The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution. The main methods that are used for this investigation is Botrygg05 and Trygghetsvandring. There is also lots of scientific evidence, that have been used, that proves security and safety can be improved with cost saving changes in the physical structure of the area. The report shows that efforts must be done in the illumination of the area and especially in the parking areas and along footpaths. Further more the vegetation, facades and the yards between the houses, are important factors that today affect the feeling of security and safety in a negative way. A variety of renewal proposals are presented in this report and two different approaches for renewal of the area are suggested. Finally, conclusions are made that not only physical changes can remove the negative trends in areas like Norra Björksätra. Social efforts and activities are important factors as well, and without the comprehensive approach of urban renewal projects like this can fail. Since this kind of urban areas often have social problems and simultaneously need an increased popularity to keep and attract inhabitants, the social work and public relations efforts are important. / Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.

The dissertation addresses the negative consequences of the generally positive democratic ambition behind social planning: the good purpose may conceal less good actions. The aim is to study the thought-style of social planning and its most powerful topos, the denial of discrepancies. The focus of the dissertation is to exemplify how the denial of discrepancies and the consequences of denial become manifest. With emphasis on continuity and history, is shown how a Cartesian legacy shapes the thought-style of social planning, which is animated and upheld by the planning-collective: the integration of policy and science in planning. The planning-collective’s voice has become hegemonic through maintaining a harmony of illusions. The result is a lack of responsiveness to people’s varied modes of expression; voices that differ from the hegemonic thought-style are thus perceived as dissonance. Discrepancies in the form of differences of opinion and lack of consensus thus appear as sources of anxiety.  The mode of planning is based on a set of habitual thoughts and actions, topoi, that have become taken-for-granted. The result is an objectification of that which we call living, and the study shows through a number of examples, including “social economy”, how this form of objectification occurs. The epistemological frame of reference of the dissertation is constituted by Ludwik Fleck’s theory of thought-collectives, thought-styles and migrations of thought, and José Luis Ramírez’s action-theory, focused on language as action. Michel Foucault’s works on disciplining, political technologies, and discursive struggles are applied to create understanding of how the planning approach to representing people’s life activities has been shaped and how it influences them.

Förtätning är en stadsplanestrategi som fått stort genomslag i Sverige, men som enligt Bunce (2018), Rådberg (2014) och Boverket (2016a, 2016b) kan medföra gentrifiering. Boverket (2016a, 2016b) har uppmanat till hantering av gentrifiering vid förtätning av centrala områden. Hur förhåller sig kommunal planering till gentrifiering som en av förtätningens konsekvenser? Den här kandidatuppsatsen i samhällsplanering vill påbörja ett svar på den frågan. Studien angriper frågan genom en diskursanalytisk fallstudie av plandokument och mötesprotokoll från Gävle kommun. Kommunen studeras därför att förtätning är en huvudstrategi för kommunens bostadsförsörjning i dess översiktsplan från 2017 (Gävle kommun, 2017). Materialet består av utdrag ur planbeskrivningar (Gävle kommun, 2014-2018), översiktsplan för 2030 (Gävle kommun, 2017), riktlinjer för bostadsförsörjning (Gävle kommun, 2013) och mötesprotokoll från kommunala beslutsorgan som hanterat dessa frågor (Gävle kommun 2014-2018). Med en kombination av olika diskursanalytiska verktyg och teorier samt ett kodschema plockas centrala teman och värdeladdningar ut ur textmassan, och gentrifiering (i tre betydelser) och dess synonymer eftersöks. Resultatet visar att ämnet gentrifiering förekommer mycket sparsamt i diskursen, och påvisar dessutom att beskrivningar av sociala konsekvenser domineras av positiva ordalag. Resultatet jämförs med Kurzons (2007) och Huckins (2002) kriterier för tystnad och manipulativ tystnad. Därefter dras slutsatsen att diskursen präglas av tystnad i ämnet gentrifiering, och att denna tystnad kan kvalificera sig som manipulativ. Studien föreslår en kombination av rådande stadsbyggnadsideal, kvantitativ målsättning för bostadsbyggande, och lagställda krav som möjlig förklaring, men påtalar behovet av vidare forskning kring den bredare diskursens innehåll och dess orsaker. / Urban densification has become a prevalent strategy of city planning in Sweden. Urban intensification is also a strategy which, according to Bunce (2018), Rådberg (2014) and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (2016a, 2016b) runs the risk of resulting in gentrification. The Swedish National Board advices that gentrification should be considered when urban densification is implemented in central areas (Boverket, 2016a, 2016b). In what way do Swedish municipalities address the issue in their city planning? This Bachelors Degree essay is an attempt at beginning to answer that question. The study applies discourse analysis and takes the form of a case study of the municipality of Gävle. It focuses on central urban densification for housing purposes, and studies excerpts from planning documents on different geographical scales, combined with protocol from municipal policy meetings. All materials used are within the public domain. The study uses three different definitions of gentrification (Hamnett, 2003; Marcuse, 2015; Boverket 2016a, 2016b). Combining different methods of discourse analysis, the study pinpoints any discussion regarding gentrification or its synonyms, as well as the overall themes and values present within the text. The study finds that gentrification is sparingly mentioned within the material, and in addition notes that social consequences are predominantly described as being positive. The findings are compared to definitions of silence (Huckin, 2002; Kurzon, 2007), and to Huckin’s (2002) criteria for manipulative silence. The study concludes that the absence of gentrification and of negative social impact within the discourse qualifies as silence, and that this silence fits the criteria for manipulative silence. It is speculated that the silence may be caused by a combination of urban planning ideals, pressure to prepare for a large number of dwellings, and demands made by the laws that regulate urban planning. Further study is recommended to broaden the studied discourse and to examine the cause of the silence found in this study.