Samhällsplanering är en stor fråga med många olika perspektiv. I Agenda 2030 beskrivs två mål som är direkt applicerbara på samhällsplanering. Mål 3 innebär att alla människor, oavsett ålder ska ha förutsättningar för att leva ett gott liv med gott välbefinnande där mötet med andra människor är en viktig faktor. Det andra målet, Mål 11 innebär att bostadsområden och städer ska vara inkluderande och hållbara. I Sverige har vi en växande befolkning som är 65 år och äldre. Detta som en effekt av den ökade livslängden och gäller även i Åredalen.   Intresset för att tillbringa tid i Åre växer och en effekt av detta är att efterfrågan på både fritids- och permanentbostäder ökar. Under 1980-talet flyttade många till Åre och av de som blivit kvar i Åredalen sedan dess är det flera som bor i villor. Dessa villor skulle kunna vara intressanta för de yngre generationer som börjat bilda familj och etablerar sig i dalgången. Idag saknas boende som riktar sig till generationen 55+ trots att undersökningen i studien visar på att behovet finns. En slutsats av studien är att ett boendekoncept som riktar sig till bland annat målgruppen 55+ skulle kunna stimulera flyttkedjan i dalgången.   Syftet med studien är att ta fram ett koncept för exploatering av en 45 000 kvadratmeter stor fastighet i Åre by med det sociala perspektivet som utgångspunkt. Fastigheten ingår i fastighetsbolaget Diös bestånd idag och de befintliga byggnaderna inrymmer olika typer av verksamheter. Några av de verksamheter som finns på fastigheten är vård, polis och coworkingytor.   Eddadikten ”Människan är människans största glädje” har använts som utgångspunkt vid framtagningen av förslaget. För att skapa ett förslag med anknytning till det behov som finns i dalgången baseras förslaget på den enkätundersökning samt de intervjuer och platsbesök som genomförts under studiens gång. / Urban planning is challenging and includes many different perspectives. Agenda 2030 describes two objectives that are directly applicable to urban planning. Objective 3 means that all humans, regardless of age, should have the prerequisites to live a good life with good well-being where meeting with other people is an important factor. The other objective, Objective 11, means that residential areas and cities should be inclusive and sustainable. In Sweden, we have a growing population that is 65 years and older. This is an effect of the increased length of life and also applies in Åredalen.   The interest of spending time in Åre is growing and one effect of this is that the demand for both holiday and permanent housing is increasing. During the 1980s, many people moved to Åre. Of those who have remained in the valley since then, several lives in villas. These villas could be of interest to the younger generations who have started to establish their family life in the valley. Today, there is no accommodation aimed at the generation 55+ even though the study shows that the need exists. One conclusion of the study is that an accommodation concept aimed at, among other things, the target group 55+ could stimulate the moving chain in the valley.   The purpose of the study is to develop a concept for the development of a 45,000 square meter property in Åre based on the social perspective. The property is part of the real estate company Diö's portfolio today and the existing buildings house different types of businesses. Some of the activities carried out on the properties are healthcare, police and coworking areas.   The eddic poem "Man is man's greatest joy" has been used as a starting point in the preparation of the proposal. In order to create a proposal related to the needs of the valley, the proposal is based on the survey as well as the interviews and site visits conducted during the study. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

De svenska miljömålen är framtagna till följd av Agenda 2030 och de globala målen som FN har beslutat om. Miljömålen ska verka som den centrala utgångspunkten i det allmänna arbetet med miljöfrågor i samhället. Giftfri miljö är en av de 16 framtagna miljökvalitetsmål, inom den fysiska planeringen innebär detta främst ett arbete med förorenad mark vid exploatering och stadsomvandling. De senaste årens ökade urbanisering samt viljan att förtäta våra städer, gör att många kommuner omvandlar äldre industriområden och industrihamnar till bostadsområden. Följderna blir att frågor kring föroreningar blir allt vanligare i planeringsprocessen. Arbetet med att farliga ämnen inte ska utgöra något hot mot människors hälsa och miljö kräver ofta ett brett samarbete. Detta sker såväl mellan konsulter, länsstyrelser och statliga förvaltningar, som förvaltningsövergripande inom en kommun. Vägen från politiskt beslut till genomförande i praktiken är lång och det är många parter som ska bidra med sin del under vägens gång. Författaren har i denna uppsats undersökt implementeringsprocessen av miljömålet Giftfri miljö, med ett fokus på förorenad mark. Detta har utförts genom fallstudier av två planeringsprojekt i två olika kommuner, Kilströmskaj i Karlskrona kommun samt kvarteret Kilen i Ronneby kommun. Empirin som har granskats är kommunala antagandehandlingar samt markutredningar utförda av konsultföretag. För att studera empirin har argumentationsanalys använts, för att sedan analysera resultatet och kunskapsöversikten utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv. Generellt sätt så kan implementeringen av miljömålet Giftfri miljö, utifrån denna fallstudie, anses som en fungerande process men med möjlighet till förbättring. Trots en fungerande implementering så kommer vi, i dagens takt, inte uppnå miljömålet. De huvudsakliga aspekterna som är i behov av bearbetning och förtydligande är prioriteringsordning vid statligt bidrag samt avvägandet mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Undersökningen visar också på ett behov kring tydligare vägledning för planerare på kommunal nivå.

This study aims to investigate how municipalities respond to citizen input in consultation reports – a necessary and often mandatory documentation in the Swedish planning process. More specifically, building on the political-philosophical debate on deliberation as a democratic ideal, this study explores how local authorities' response to citizen input is structured and designed in these reports, and to what extent citizen input is recognized. By approaching a model for logics and considerations within sorting processes, I also seek to understand how local authorities motivate and explain their stances. More specifically, I examine whether considerations – made within a so called selective sorting – emphasize what ispossible, legal and/or proper to implement. The study is mainly based on a qualitative content analysis of consultation reports from three Swedish municipalities. The results of this study highlight, among other things, that the structure and design of the response from the local authorities depend on the structure and design of the input. Further, almost fifty percent of the total number of responses studied are rejected, where a vast majority of the few approvals given are weak/vague. Even though local authorities from all three municipalities motivate their stances based on what is possible, legal and proper, there are some general patterns. In total, almost half of all positions are justified on the basis of what is considered proper to implement, while approximately a fifth are justified on the basis of what is legal. Further, I have drawn attention to two more specific ways in which municipalities seem to motivate and explain their positions. These ways are defined as two categories that I have chosen to call aesthetics and external expertise.

There is an alarming global trend where both adults and adolescents do not meet the recommendation on physical activity that WHO has set. This is seen worldwide, and Sweden is not an exception. There is, however, a trend that adolescents in Sweden want to live healthier and be more active in their free time. Therefore, the thesis aims to investigate how two Swedish municipalities work to promote self-organized physical activity with adolescents in focus.  The study was conducted through semi-structured interviews with officials working in Linköping municipality and Uppsala municipality, and an official working in the National Sports Confederation. The interviews were analyzed through thematic analysis. The thematic analysis was also conducted on specific municipal and government documents. The main findings of the thesis are that to promote physical activity, the quality of place needs to be high, the feeling of security is vital, and there is a gap in how municipalities take citizens' thoughts and opinions into planning.

What is studied in this essay is how municipal self-government and the municipal planning monopoly can be affected for municipalities in Region Värmland if physical planning were to be regionalized in Värmland. There is a power shift going on in today´s situation, where the local is being moved more and more to the regional level. It is also a power struggle between who should control different thing. The purpose of the work is to find out how municipalities in Värmland will be affected if the physical planning were to be regionalized. Also how civil servants and their work regarding planning may be affected. This can be seen based on two dimensions that are applied in the study, the dimension of power and the dimension of activity, which can show differences and similarities exist between municipalities. The questions to be answered are:  - What effects and perspectives (pros and cons) do you think the working method can have for the interviewed municipalities if spatial planning is regionalized? -Does it matter if it is a smaller or larger municipality? -How is planning affected by this, what would be the consequences/problems for the businesses from more regional physical planning in Värmland?  Through qualitative interviews, respondents from eight municipalities in Värmland have been interviewed to answer how they think they will be affected if regional spatial planning were to be used in Värmland. The respondents work with relevant professions within community planning. The results show, based on four themes, divided unconditionally based on the respondent´s answers, how the municipalities and their respondents would be  affected. Among other things, the respondents lack responsibility from the region, resources and the municipalities conditions look different and depending on whether it is a small or large municipality it can look different. The local knowledge a municipality has is also important for municipalities, and municipal self- government is also something that municipalities think is important. Politics and democracy are important parts of how things should work. The conclusion shows that different effects and perspectives with pros and cons will affect the interviewed municipalities if spatial planning is regionalized. An important perspecitve is that power between municipality and region plays a role and also that municipalities today work in different ways and are therefore affected differently depending on their size, small or large municipality. The planning and activites will have several different consequences, both good and bad, knowledge and cooperation is something that will be able to improve the planning.

For a long time, the indigenous Sami of northern Sweden have had little influence within planning processes. This problem have in recent years been highlighted both in legal terms and through practices for developing Impact Assessments (IA), and has led to increasing conflict between reindeer herders and mining corporations. This thesis uses Critical Discourse Analysis (CDA) to examine the IA documents for three mining concessions within Sami Reindeer Herding Communities (samebyar). The discourse analysis found that there were some differences in methodology and language between the documents, especially relating to if the assessments evaluated impacts to reindeer husbandry using a quantitative or a qualitative approach. The documents would also tend to downplay the impacts of the mines on reindeer husbandry, while highlighting the benefits of the mines for the local economy, and dispute the concerns of the affected reindeer herders. The thesis concludes by stating that an increased awareness of positionality among IA authors would be beneficial to promote transparency when indigenous or other vulnerable stakeholders are likely to be negatively affected. / Den samiska ursprungsbefolkningen i norra Sverige har under lång tid haft enbart lite inflytande inom planprocessen. Detta problem har under senare år belysts både i lagliga kretsar och genom metoder för att framställa miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), och har lett till en ökad mängd konflikter mellan renskötare och gruvbolag. Denna uppsats använder kritisk diskursanalys för att undersöka MKB:na för tre gruvkoncessioner i samebyars renskötselområden. Resultaten pekade på att det fanns vissa skillnader i metodik och språk mellan dokumenten, särskilt när det gällde om bedömningarna utvärderade konsekvenserna på rennäringen genom en kvantitativ eller ett kvalitativ vetenskaplig metod. MKB:na tenderade även att tona ned gruvornas inverkan på renskötseln, samtidigt som de lyfte fram gruvornas fördelar för den lokala ekonomin, och ifrågasatte de berörda renskötarnas bekymran. Avslutningsvis konstateras att en ökad medvetenhet bland MKB-författare om hur deras subjektiva tillhörighet kan påverka deras bedömningar skulle vara fördelaktigt för att öka transparensen när ursprungsinvånare eller andra berörda sannolikt kommer att påverkas negativt.

En femtedel av Sveriges klimatpåverkan kommer från bygg- och anläggningssektorn och år 2017 röstade riksdagen igenom att Sverige, senast år 2045, ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser. Örebro kommun har tagit fram ett eget styrdokument, Klimatstrategi för Örebro kommun, som beskriver klimatpåverkan, vad kommunen behöver göra samt vilka etappmål och delmål som finns i det geografiska området.  Avsikten med denna studie är att undersöka hur Örebro kommun arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan genom samhällsplaneringen i samband med att staden växer. Studien har baserats på litteraturstudier och intervjuer med fyra deltagare från Örebro kommun och tre deltagare från Länsstyrelsen i Örebro län. Studien har avgränsats till ett specifikt delmål i Örebro kommuns klimatstrategi och på vilka sätt de arbetar för att uppnå delmålet - klimatsmart samhällsplanering. Resultatet tyder på att Örebro kommun har många dokument att förhålla sig till för att minska klimatpåverkan. Ett av dessa dokument är översiktsplanen. Detta dokument anses vara det främsta verktyget för samhällsplaneringen, då andra planeringsdokument arbetats in i översiktsplanen. Trafikstrategin är ett av dessa planeringsdokument som utgör underlag för att främja hållbart resande.   Länsstyrelsen har i uppgift att förse kommunerna med olika planeringsunderlag och anordna olika träffar med kommunerna. Inom samhällsplanering finns det många aspekter att ta hänsyn till och då kan Länsstyrelsen ge goda exempel, sprida kunskap samt ge vägledning till kommunerna.  Örebro kommun har framställt ett eget verktyg för att kunna effektivisera och påverka markanvisningsprocessen som kallas Örebromodellen. Kommunen har makten att bestämma vem som ska bli tilldelad mark genom utvärdering av byggaktörernas genomförandeambitioner i intresseanmälningarna. Dessutom kan kommunen ha önskemål om att byggaktörernas genomförandeambitioner ska vara klimatrelaterade. För att möjliggöra klimatarbetet i kommunen ännu mer är slutsatsen att det behövs en förändrad lagstiftning samt tydligare ställningstaganden i politiken. Om politiken ska kunna ta ställning krävs det att tjänstemännen har kompetensen och möjligheten att förmedla vilka åtgärder som behövs. / One fifth of Sweden's climate impact comes from the building and construction sector, and in 2017 the Parliament voted that Sweden, by 2045 at the latest, will achieve net zero emissions of greenhouse gases. Örebro municipality has produced its own governing document, Climate strategy for Örebro municipality, which describes the climate impact, what the municipality needs to do and what milestones and stage goals are in the geographical area. The purpose of this study is to investigate how Örebro municipality works actively to reduce climate impact through community planning in connection with the city's growth. The study has been based on literature studies and interviews with four participants from Örebro municipality and three participants from the County Administrative Board in Örebro County. The study has been limited to a specific stage goal in Örebro municipality's climate strategy and the ways in which they work to achieve the stage goal - climate-smart community planning. The results indicate that Örebro municipality has many documents to relate to in order to reduce the climate impact. One of these documents is the master plan. This document is considered to be the main tool for community planning, as other planning documents have been worked into the master plan. The traffic strategy is one of these planning documents that forms the basis for promoting sustainable travel.  The County Administrative Board has the task of providing the municipalities with different planning documents and arranging different meetings with the municipalities. In community planning, there are many aspects to take into account and then the County Administrative Board can set good examples, disseminate knowledge and provide guidance to the municipalities. The municipality of Örebro has produced its own tool to be able to streamline and influence the land allocation process known as the Örebro model. The municipality has the power to decide who will be allocated land by evaluating the construction actors' implementation ambitions in the expressions of interest. In addition, the municipality may want the construction actors’ implementation ambitions to be climate-related. To enable climate work in the municipality even more, the conclusion is that a change in laws and clearer positions in politics are needed. If policy is to be able to take a stand, it is required that civil servants have the competence and the opportunity to convey what measures are needed.

Trots att kulturens roll för hållbar utveckling erkänts av många inom såväl akademien som planeringsbranschen, är planeringen av praktiska förutsättningar för konst och kultur - kulturell infrastruktur – bristfällig och ibland helt utebliven i Sverige idag. Syftet med studien är därför att utforska vilka förutsättningar som kan skapas för kulturell infrastruktur genom stads- och samhällsplanering i Sverige. Kulturell infrastruktur innefattar såväl hårda (såsom fysiska lokaler) som mjuka strukturer (såsom ekonomiskt stöd). Studien inriktar sig på offentliga verksamheter (främst kommunalt och regionalt) men behandlar även hur privata konsultfirmor kan skapa förutsättningar för kulturell infrastruktur.   Resultaten bygger på kvalitativa intervjuer med såväl konstnärer, konst- och kultursamarbetsorganisationer, arkitekter som tjänstepersoner på kommunal och regional nivå, samt på två enkätundersökningar med såväl konst- och kulturaktörer som planerare. Inom ramen för studien har även två exempelfall studerats – Fyrklövern i Upplands Väsby, samt Gatukonstfestivalen No Limit i Borås. Studien undersöker tre forskningsfrågor: 1) Vad för kulturell infrastruktur behövs i Sverige idag? 2) Vad hindrar etableringen av kulturell infrastruktur idag? 3) Vilken potential finns inom stads- och samhällsplanering att skapa förutsättningar för kulturell infrastruktur?   Studiens resultat visar att de former av kulturell infrastruktur som främst behövs i Sverige idag är Tillgängliga mötesplatser, Information och kunskap, samt Nätverk och Finansieringsformer. De tre största hindren som studien identifierar är Brist på värdering och ansvar för konst- och kultur, Finansiering och Struktur och organisation. Samverkan visar sig vara den viktigaste potentialen inom stads- och samhällsplanering, såväl över nivåerna kommun-region-stat, som med konst- och kulturaktörer, övriga civilsamhället och näringslivet. Två andra stora potentialer visar sig vara Strategisk planering och Krav och investering. Här ingår användningen av planeringsverktyg såsom Cultural planning och kulturkonsekvensanalyser. Studien visar på vikten att kommuner våga ställa högre krav och använda sin position som långsiktig samhällsutvecklare med planmonopol för att möjliggöra för konst och kultur - exempelvis genom att tillämpa ett poängsystem likt det i Fyrklövern vid markprissättning. Samtidigt understryks värdet av att inta en möjliggörande roll genom att stötta gräsrotsinitiativ och ge dem långsiktiga förutsättningar att driva kulturell infrastruktur. För att även göra kulturella infrastrukturer tillgängliga och inkluderande krävs ett kritiskt förhållningssätt som uppmärksammar dolda normer.   Resultaten av studien talar för komplexitetsteorins relevans för att förstå och beskriva kulturell utveckling. Teorin stöttar studiens resultat såsom vikten av att samarbeta över politikområden såsom bostäder och kollektivtrafik, samt vikten av att inte planera allt i detalj, utan att lämna rum för organisk vidareutveckling. Den förklarar också att det inte går att avkräva direkta och exakt mätbara effekter av konst- och kultursatsningar.     Studiens resultat har slutligen sammanfattats i form av rekommendationer för såväl stads- och samhällsplanerare som politiska och privata beslutsfattare. / Although the role of culture for sustainable development is recognized by many in the academy as well as in the urban and regional planning sector, the planning of practical conditions for arts and culture - cultural infrastructure - is inadequate and sometimes completely absent in Sweden today. The aim of this study is therefore to explore what conditions can be created for cultural infrastructure through urban and regional planning in Sweden. Cultural infrastructure includes both hard (such as physical premises) and soft structures (such as financial support). The study focuses on public activities (mainly municipal and regional) but also deals with how private consultancy firms can enable cultural infrastructure.   The results are based on qualitative interviews with artists, arts and culture associations, architects as well as municipal and regional planners. Moreover, the study comprises of two questionnaires aimed at art and culture actors and planners and architects from the municipal, regional and private sector. Within the study, two sample cases have been studied - Fyrklöven in Upplands Väsby, and the Street art festival No Limit in Borås. The study explores three research questions: 1) What kind of cultural infrastructure that is needed in Sweden today? 2) What prevents the development of Cultural Infrastructure? 3) What potential lies in urban and regional planning?   The results of the study show that the types of cultural infrastructure that are primarily needed in Sweden today are Available meeting places, Information and knowledge, as well as Networks and Funding. The three biggest obstacles identified is Lack of value and responsibility for art and culture, Funding and Structure and organization. Collaboration proves to be the most important potential in planning, both over the levels of municipal-region-state, as with art and culture actors and other civil society actors and businesses. Two other main potentials lie in Strategic planning, and Demands and investments. This includes application of planning tools such as Cultural Planning and Culture Impact Assessments. The study also highlights the importance that municipalities set higher demands and use their positions as long-term societal developers with monopoly in order to give room for art and culture – e.g. by applying a scoring system similar to that in Fyrklövern when pricing land. Moreover, the study points to the benefits and importance of supporting grassroots initiatives and providing them long-term conditions for driving cultural infrastructure. In order to make cultural infrastructures available and inclusive, a critical approach is also required that draws attention to hidden norms.   The results of the study speak for the relevance of the complexity theory in understanding and describing cultural development. This theory support results of the study such as the importance of collaborating over policy areas, e.g. housing and public transport, the importance of not planning everything in detail and instead leave room for organic development. It also explains that one cannot directly or precisely quantify the effects of art and culture efforts. The results of the study are finally summarized as recommendations for urban and regional planners as well as political and private decision-makers.

This study examines how well the children’s perspective is taken into account in modern day urban planning, according to professionals within the field. It highlights both positive and negative experiences of the implementation of this perspective, in order to distinguish both flaws and strengths in the current methods. The study shows that some adults still regard children’s ideas as unnecessary, and that this is caused by the misconception that children’s wishes have a tendency to be unrealistic. Despite this image still occurring, there is often a willingness to include the children’s perspective. However, the resources to do so are often lacking, resulting in an unsatisfactory inclusion of children and their thoughts, in favor of more demanding and technical perspectives. Because of this, what is phrased as a children’s perspective is sometimes rather the image of what adults believe the children want, without actually having communicated with them. The analysis furthermore shows that the children’s perspective is often considered only after issues have arisen, when important decisions have already been made. In order to emphasize the importance of the children’s perspective, the UN:s Convention of the Rights of the Child has been acknowledged as a law in Sweden. However, the actualization of UN:s convention into planning procedures is lagging, possibly because it has not been properly adapted for the planning context, and is therefore difficult to apply to real life planning. The Swedish Planning and Building Act (PBL) has however not been adapted to incorporate the values of the UN:s convention in an urban planning context. Even though PBL requires affected parties to be consulted during the planning procedures, children are not mentioned as a specific group and are therefore sometimes forgotten. The study concludes that the planning procedures today do not fully live up to the intentions of the UN:s convention. However, the development seems to be heading in the right direction, even though the change is taking time. / I denna studie undersöks, genom en nulägesanalys, hur väl yrkesverksamma planerare och BKA-konsulter upplever att barnperspektivet tas hänsyn till i dagens samhällsbyggnadsprocesser. Ambitionen är att identifiera god praxis för inkludering av barnperspektivet, genom att lyfta positiva erfarenheter av, och brister i, implementeringen av barnperspektiv i dagens planeringsarbete. Rapporten utforskar vidare till vilken grad det deltagande som sker idag upplevs leda till meningsfull förändring, och vad som kan vara anledningar till att barnperspektiv ibland fastnar i välvilliga ord i lagstiftning och styrdokument snarare än att omsättas i praktiken. Genom att belysa dessa frågor är ambitionen att rapporten ska bidra till en bättre diskussion angående inkludering av barnperspektivet i den fysiska planeringen. Synen på barn och barns deltagande lyfts under studien som problematisk. Det framgår att vissa aktörer i beslutsfattande roller har en förutfattad mening om att arbete med barnperspektiv inte är meningsfullt, eftersom man antar att barnens önskemål kommer vara orealistiska. Detta anges vara en av anledningarna bakom varför diskussioner med barn ibland inte förs, och är en bidragande faktor till att andra perspektiv ofta prioriteras högre. Trots denna bild finns det ofta en vilja att involvera barn i dagens planeringsprocesser, men det saknas i många fall resurser att kunna göra detta fullt ut. Både mer tid och ekonomiska resurser behöver avsättas för att barnperspektivet ska kunna analyseras i tillfredsställande grad. Ett resultat av det ibland otillräckliga arbetet med barnperspektiv är att mycket av det som presenteras som barnperspektiv ofta inte alls är barnens perspektiv, utan istället en bild vad vuxna tror att barnen vill ha, då man aldrig kommunicerat med barnen. En identifierad ofta motarbetande kraft sett till barnperspektivet, är dagens höga ambitioner på bostäder, kombinerat med en kommersiell planprocess, som båda tar fokus från barnperspektivet. Barnperspektivet undersöks ibland inte i tillräcklig grad i standardprojekt, utan ofta kommer ofta först in om och när problem uppstått och viktiga beslut redan fattats. Analysen visar därutöver att barnkonventionens inkorporering i dagens planeringsprocesser ligger efter, trots att barnkonventionen är antagen som svensk lag och därför bör följas. Ett problem med att lyfta in barnkonventionen som lag utan att anpassa den till en planeringskontext är dock att den blir svårapplicerad. Barnkonventionen är i sin natur generellt formulerad, vilket gör att den efter dess inkorporering blir svårtillämpad. Den säger inte så mycket eftersom den varken ställer krav eller mer specifik vägledning i planeringsfrågor. Däremot finns det sedan länge kravställning i PBL som uttrycker att samråd ska ske med berörda parter. Barn som specifik grupp nämns dock inte här och glöms därmed ofta bort, antingen avsiktligt eller omedvetet. Sammanfattningsvis visar studien på att dagens planeringsarbete inte fullt ut lever upp till barnkonventionens intentioner. Trots detta noteras att utvecklingen går i rätt riktning, om än långsamt.

In this thesis, the subject of meeting places in the countryside and the importance of design in increasing the place's outdoor environment and its attractiveness are studied. Sweden's countryside and smaller towns often lack structured and active meeting places. One of the contributing factors is urbanization. The purpose of the study is to investigate and strengthen the knowledge about the significance of design at the countryside. The study conducts research from a general perspective on the design of meeting places in rural areas. At the same time, an investigation is being carried out into an existing site, with the property designation Växjö Kalvsvik 25:2, where a country store is located. The study's conclusion is that it is not obvious that measures highlighted in the study can be applied in all places because design is situational. Thus, there is no ready-made template to follow. At the same time, the study has clarified that the concepts of architecture design and design are rarely emphasized for research purposes.