• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 259
  • 7
  • 2
  • Tagged with
  • 270
  • 104
  • 80
  • 63
  • 60
  • 60
  • 60
  • 59
  • 57
  • 56
  • 53
  • 43
  • 42
  • 37
  • 37
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
261

En maskininlärningsanalys av ursprunget till bostadsområdens attraktionskraft : En kvantitativ studie kring Points of Interest inverkan på bostadsområdens attraktionskraft / A machine learning analysis of the origin of the residential area's attractiveness : A quantitative study of Points of Interest's impact on the housing's attractiveness

Jansson, David, Sjöbohm, Victoria January 2020 (has links)
Efterfrågan på bostadsrätter i Stockholm har under de senaste åren varit hög och priserna svänger ständigt. Idag är många överens om att ‘läget’ är en av de viktigaste parametrarna i värderingen av en bostadsrätt men vad ‘läget’ egentligen innebär är inte lika självklart. Denna studie har syftet att undersöka potentiella samband mellan ett läges attraktivitet och antal Points of Interest i en bostadsrätts närområde. Studien avser att besvara vilka parametrar som har stärst inverkan på ett bostadsområdes attraktionskraft. Points of Interest utgörs av bland annat postnummer, antal restauranger och antal hotell inom en kilometers radie från respektive bostadsrätt. Studiens utförande baseras på antagandet att försäljningspriser kan representera betalningsviljan och därigenom attraktionskraften. Utförandet baseras på maskininlärning, där modellen Random Forest Regression implementeras för att utföra en kvantitativ dataanalys på sålda bostadsrätter i Stockholm. Modellen kan estimera försäljningspris med en noggrannhet på 85,1% och resultatet redovisar Points of Interest påverkan på det estimerade försäljningspris, i förhållande till varandra. Den parameter som har störst inverkan på försäljningspriset var postnumret. Postnumret följs av kommunikationer och uteliv. Detta utfall diskuteras bero på att postnumret indirekt representerar icke-kvantitativa parametrar som allmän uppfattning om området. Kommunikationer och uteliv skapar ett ’levande’ område. Utifrån studiens resultat drogs slutsatsen att den största påverkande faktorn för ett läges attraktionskraft är den allmänna uppfattningen om närområdet, snarare än tillgänglighet till Points of Interest. / The demand on co-operative apartments in Stockholm have during the latest years been high and the prices are continuously fluctuating. Today, many agree on that the ‘location’ is one of the most important aspects in valuation of co-operative apartments but what ‘location’ actually means is not as obvious. This thesis has the purpose of exploring potential connections between a location’s attractiveness and the amount of Points of Interest in a co-operative apartment’s close proximity. The study seeks to explain which features that affects a community’s attractiveness the most. Points of Interest includes, among others, postal code, number of restaurants and number of hotels within a radius of one kilometer from each individual cooperative apartment. The study’s performance is based on the presumption that sales prices can represent willingness to pay and thereby represent attractiveness. The performance is based on machine learning, where the model Random Forest Regression is implemented to perform a quantitative data analysis on sold co-operative apartments in Stockholm. The model can estimate sales prices with an accuracy of 85.1% and the result presents the Points of Interests’ effect on the estimated sales prices, in relation to each other. The feature which was shown to have the highest effect on the estimated sales price was the postal code. It is discussed that this outcome is due to the postal code indirectly represent non-quantitative features such as the general perception of the area. The second and third most important features is showed to be public transport and nightlife. From the study it was concluded that the most important feature for the attractiveness of a location is the general perception of that area rather than the accessibility to Points of Interest.
262

Osäkerheter till följd av klimatförändringar : Den förväntade havsnivåhöjningens påverkan på samhällsplaneringen / Uncertainties in the Wake of Climate Change : The Impacts of Expected Sea Level Rise on Urban Planning in Sweden

Billmayer, Hanna January 2022 (has links)
Bakgrund: Klimatförändringarna medför osäkerheter som är en utmaning för samhällsplaneringen. Utifrån Plan- och bygglagen (2010:900) har kommunerna ansvar att planlägga mark inom sitt geografiska område. Kustområden är i många fall högt utvecklade, tätbefolkade och ekonomiskt viktiga, men havsnivåhöjningen förväntas orsaka komplexa risker som kan innefatta förlust av liv, mark och försörjningsmöjligheter om inga åtgärder implementeras. Det är därför allmänt erkänt att klimatanpassningen inte kan vänta. I Sverige har den unika landhöjningen en mildrande effekt på havsnivåhöjningen. Studiens syfte är att undersöka hur svenska kommuner hanterar dessa osäkerheter i detaljplaneprocessen med utgångspunkt i olika teorier om beslutsfattande. Metod: Studien har utgått ifrån en flerfallsstudiedesign för att bygga upp fall som kan jämföras och ställas emot varandra för att få ut generaliserande kunskaper. Studien har följt en induktiv kvalitativ metod för att kunna sammanställa stora kvantiteter av underlag och för att ha datan i fokus under hela processen. Fallen Helsingborgs stad och Varbergs kommun har valts ut genom ett strategiskt urval, kommunerna har aktiva eller nyligen beslutade detaljplaner i kustområdet. Två datakällor har använts i studien: expertintervjuer från de utvalda fallen och dokumentation kopplat de utvalda fallen. Transkriberingen av expertintervjuerna och dokumenten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Båda kommuner har i detaljplanearbetet identifierat en risk med översvämning från havet. Helsingborgs stad har ett styrdokument, antaget av fullmäktige, med specificerade säkringsnivåer för byggnation i närheten av kusten. Denna nivå har använts fram tills idag, men den diskuteras i ett separat planuppdrag som finns inom kommunen på grund av nytillkommen forskningsbaserad kunskap. Hållbarheten för byggnationen är viktig och IPCC:s scenario RCP8,5 har använts för att ta fram nivåer och tidsperspektivet är år 2150. Befintlig bebyggelse kan medföra att ett kortare tidsperspektiv används för att passa in i området. Varbergs kommun identifierar att kunskapen förändrats sedan deras styrdokument antogs och tar kontakt med olika myndigheter för att få kunskap om hur de ska arbeta. Dessa myndigheter säger olika saker och till slut meddelar Länsstyrelsen att en expertutredning måste genomföras. Kommunen har valt att ta höjd för värsta scenariot år 2150, men kan inte höja marken tillräckligt mycket på grund av befintlig byggnation och har därför en föreskrift i detaljplanen om färdigt golv-nivå. Slutsats: Havsnivåhöjningen innebär att komplexa och kombinerade risker, men kusten är populärt att bosätta sig vid och kortsiktig tillväxt går före säkerhet även om områden identifieras som olämpliga av tjänstepersoner. Osäkerheten och ständigt tillkommande ny kunskap medför en utmaning för kommunerna. Kommunerna vill bidra till att skapa hållbara bostadsområden, men också att den befintliga platsens förutsättningar ska kunna inverka på klimatsäkringen. Detaljplaner påverkas tydligt av myndigheter och experter. Helsingborg använder sig av beslutsstrategierna försiktighetsprincipen och As Low As Reasonably Practicable (ALARP) i samhällsplaneringen, medan Varberg använder ALARP. Ett nytt teoretiskt ramverk har tagits fram under studiens process. / Background: Climate change brings uncertainties that pose challenges for urban planning. Under the Swedish Planning and Building Act (2010:900), municipalities are responsible for land-use planning within their defined geographical area. Coastal areas are in many cases highly developed, densely populated and economically important, and sea level rise is expected to expose these areas to complex risks that may result in loss of life, land and livelihoods if actions are not implemented. It is therefore widely recognised that climate adaptation cannot wait. Land elevation in Sweden have a mitigating effect on the sea level rise. The aim of this study is to investigate how Swedish municipalities deal with these uncertainties in the zone planning process based on different theories of decision making. Method: The study is based on a multi-case study design in order to build up cases that can be compared and weighed against each other in order to gain generalizable knowledge. Qualitative method was used as an inspiration to compile large amounts of evidence and to keep the focus on the collected data throughout the process. The cases Helsingborg City and Varberg Municipality have been selected through a strategic selection: the municipalities have active or recently adopted zone plans in the coastal area. Two data sources have been used in the study: expert interviews from the selected cases and documentation linked to the selected cases. The transcripts of the expert interviews and the documents have been analysed through a qualitative content analysis. Results: Both municipalities have identified a risk of flooding from the sea in the zone planning process. The city of Helsingborg has a policy document, adopted by the municipal council, with specified safety levels for construction near the coast. This level has been used for zone planning until now, but it is under discussion in a separate ongoing planning process within the municipality due to newly available research-based knowledge. The sustainability of the new construction is the most important factor for climate adaptation. The IPCC scenario RCP8.5 has been used as a safety measure during the process and the time perspective is set to 2150. In other areas a shorter time perspective might be used due to present development. Varberg municipality acknowledges that their current policy document is outdated due to new and accumulated knowledge on the effects of climate change. The municipality has been in contact with various governmental agencies to identify suitable actions. However, the prerequisites given by different authorities are conflicting, and the County Administrative Board announced that an expert study must be conducted. The municipality has chosen the worst-case scenario of the year 2150 as a condition in their planning. However, since the ground cannot be sufficiently raised due to existing development, they have a finished-floor-level ordinance in the zone plan.  Conclusion: Sea level rise poses complex and combined risks, but due to popularity, short-term growth takes precedence over safety in urban planning even when areas are identified as unsuitable by the civil servants. Uncertainty and the constant addition of new knowledge pose a challenge for local authorities. Municipalities want to build sustainable residential areas, but the conditions of the existing buildings at the location can have an impact on the climate adaptation. Helsingborg uses the precautionary principle and As Low As Reasonably Practicable (ALARP) decision-making strategies in their urban planning, while Varberg uses ALARP. During the process of the study a new theoretical framework have evolved.
263

Integrering av miljöaspekter i detaljplanering : att uppnå integration för att säkra en hållbar utveckling

Oscarsson, Andreas January 2017 (has links)
Miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas antingen via den ordinarie planprocessen eller via miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Denna uppsats har ämnat att undersöka hur de två olika metoderna för miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas och vilken påverkan de respektive metoderna  i sin tur har på den fysiska planeringen och det politiska målet om en hållbar utveckling. Uppsatsen grundar sig i utgångspunkten att en integration av miljöaspekter i planeringen är ett önskvärt tillstånd och att miljöbedömningar och annan miljöhänsyn innebär en integrering av miljöaspekter som markerar vägen mot integration. Diskussionen bygger på stridigheter mellan två paradigm - miljövård och planering, prioriteringar och samspel mellan de båda i strävan mot gemensamma övergripande mål.     Uppsatsen visar på ett behov av utvecklat samspel mellan översiktlig planering och detaljplanering, samt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Även ett behov av mer aktivt hänsynstagande till miljön vid detaljplanering uppdagas. Hur detta ska ske är för vidare forskning att söka svar på. / Environmental consideration within the boundaries of Swedish detailed planning is taken either through the standard planning process or Strategic Environmental Assessments as they are described by Swedish law. This paper means to examine how the two different methods of environmental consideration are put to practice and in turn what affect the specific methods have on the spatial planning and the political goal of a sustainable development. The basis for this paper is that an integration of environmental consideration is a desired state, whilst Strategic Environmental Assessments and other forms of environmental consideration are integrating aspects; the road towards integration. The two paradigms, environmental protection and planning, marks the frame for the discussion; priorities and interaction between the two in the strive towards common comprehensive goals.    The paper points towards a need of a developed interaction between comprehensive planning and detailed planning, a developed interaction between ecological, social and economical aspects of a sustainable development and a more active consideration towards the environment in detailed planning. How this is supposed to come about is for further research to explore.
264

'Designing out Crime' – A Spatial and Temporal Analysis of Crime in Umeå

Zugschwerdt, Marc January 2017 (has links)
The creation of sustainable and safe environments nowadays moves more and more into focus for urban planners and architects. Cities should be designed in a way to contribute to social cohesion, shaping an inclusive environment and focusing on the wellbeing of its citizens. Nevertheless, these processes can be undermined by public crime and the fear of crime, which is not only affecting aspects of personal safety but also affecting the people’s behaviour. Reasons why criminality occurs are manifold, impacted by a dynamic set of socioeconomic, demographic, personal but also environmental aspects. In recent years especially the impact of factors related to urban and environmental design respectively planning received rising attention in the field of crime prevention. However, the implementation of strategies regarding ‘crime prevention through environmental design’ or ‘designing out crime’ is still in its early stage in Sweden.   This study aims to investigate spatial and temporal patterns of public crime for the case of Umeå in order to identify potential risk areas, which could receive particular attention regarding crime prevention through environmental design (CPTED). In this sense a GIS based spatial analysis had the aim to detect statistically significant hotspots of crime and furthermore to assess the development of these hotspots over time. In order to understand the nature of public crime and criminal behaviour in Umeå in a more holistic way, also temporal aspects regarding the occurrence of crime were analysed. One particularly vulnerable neighbourhood was examined with a qualitative field observation regarding the principles of crime prevention through environmental design in order to assess in which way the built environment is designed and suited to prevent and deter criminality.   Umeå displays rather clear patterns of higher crime activity, assigned to seasonal, weakly and daily periods, which are connected to higher activity in the public space. Also from a spatial perspective certain patterns are detectable with a higher vulnerability for crime at spots which generate higher activity such as shopping areas or neighbourhoods with nightlife and transport hub functions, and in general neighbourhoods with a higher building density. The neighbourhood of Ålidhem displayed thereby a high concentration of criminality, marked as a constant or even intensifying hotspot for the entire period of investigation. The results of the field observation regarding principles of CPTED are especially indicating a lack of maintenance and furthermore the street and building layout is contributing to disorientation. On the other hand, the area is in most cases well equipped for natural surveillance and provides a high amount of locations for leisure and recreation in order strengthen social cohesion.
265

Vad visar den plan som säger mer än tusen ord? : Illustrationsplanens betydelse utifrån tydlighetskravet i Plan- och Bygglagen

Söder, Tove, Eliasson, Erika January 2021 (has links)
Studien syftar till att undersöka illustrationsplaners betydelse som ett förtydligande dokument till detaljplanen, samt i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i 4 kap 32 och 33 § § Plan- och bygglagen (PBL). Studien har framtagits med avsikt att uppmärksamma en problematik vars effekter kan påverka det faktiska medborgarinflytandet. En brist på forskning har observerats inom ämnet och studien avser därför bidra till att fylla den kunskapsluckan i samhällsplaneringen.  Tydlighetskravet innebär att detaljplanens regleringar tydligt ska redovisas för att säkerställa medborgarnas förståelse för planens innebörd och konsekvenser. I avsikt att uppnå tydlighetskravet används ofta illustrationsplaner som kommunikationsverktyg för att förmedla detaljplanens syfte och planbestämmelser till allmänheten. Detta beror på att detaljplanen ofta kan upplevas svårtydd eftersom detaljplankartans utformning tydligt skiljer sig från hur kartor brukar illustreras i andra sammanhang. Genom kvalitativ innehållsanalys ämnar undersökningen besvara i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i PBL. Vid undersökningen jämfördes detaljplanekarta och planbestämmelser med tillhörande illustrationsplan för att gradera hur tydliga illustrationsplaner är. Detta genomfördes genom ett antal uppställda påståenden som illustrationsplanen kunde svara mot. Påståendena baseras bland annat på tidigare domslut kring illustrationer samt semiotikens syn på hur bilder kan tolkas. Undersökningen kompletterades med ett antal intervjuer från branschkunniga personer, detta för att få en mer kvalitativ och djupgående förståelse för resultatet samt illustrationsplaners betydelse som kommunikativt verktyg. Undersökningens resultat visar på en bristfällighet hos de undersökta illustrationsplanerna vad gäller tydlighet. Svårtolkade illustrationsplaner försvårar medborgarens möjligheter att uppfatta detaljplanens konsekvenser och deras möjlighet att lämna relevanta synpunkter under planprocessen minskar därmed ytterligare. Denna syn på illustrationsplanens potentiella konsekvenser delades med de personer som intervjuades i samband med studien.  Med undersökningen och intervjuerna som grund har ett antal ställningstaganden och förslag sammanställts som anses inneha praktisk relevans för samhällsplaneringen. Ett exempel på detta är att en mer gedigen vägledning bör tas fram, till förmån för en nationellt enhetligare användning av illustrationer. Vägledningen hade kunnat utformas på olika sätt, bland annat genom att bristfälliga planer sammanställs för att påvisa vilka konsekvenser som kan följa av en otydlig illustrationsplan. Därtill har även annan typ av vägledning samt andra förslag lyfts fram i studiens slutsatser.
266

Kvartersstaden – ett hållbart förtätningsideal? : Designguide för hållbar kvartersstruktur

Dackenberg, Anton January 2023 (has links)
Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning.
267

Social hållbarhet med inriktning mot bostadsfastigheter : En studie om hur man bäst tillämpar beprövade metoder för att främja människors välmående / Social sustainability in residential real estate : A study on how to apply proven methods in order to improve people’s wellbeing

Turesson, Benjamin, Cronhielm, Patrick January 2024 (has links)
Fler personer än någonsin flyttar in till städer världen runt och efterfrågan på nyakommersiella byggnader och bostadsfastigheter beräknas fördubblas till år 2050. Det innebäratt bostadsbyggandet ställs på sin spets. Det är viktigt att bygga i den takt som speglas av denökande befolkningsökningen men på ett så hållbart sätt som möjligt. Denna uppsats inriktarsig mot vad social hållbarhet innebär, och kan bidra med inom stadsbyggnad ochsamhällsplanering samt hur den kan gestalta sig och appliceras till bostadsfastigheter.Hur är våra samhällsproblem länkade till social hållbarhet? Är det att kasta pengarna i sjön,att investera i socioekonomiskt utsatta områden? Hur kan vi vända en samhällsutveckling därklyftorna och segregationen växer? Varför kan det bli katastrofala följder av att försummaden sociala hållbarheten? Det här är några frågor som berörs men ämnet är flyktigt ochkomplicerat varvid det krävs att samhället lägger akademiska resurser kontinuerligt. Inomsamhällsbyggnad finns viljan och ambitionerna för att ställa om ekologiskt hållbart. Det somnu behövs är att detta kombineras med ett “know how” och att aktörerna inom branschenutvecklar en förståelse för alla de viktiga sociala mekanismerna som bör ingå i ett suntsamhällsklimat. Det sociala kan måhända komma med en kostnad men sett i det storaperspektivet borde det snarare ses som en investering.Genom den enkätstudie som genomförts i denna utredande uppsats kan det utrönas en slutsatssom inte från början förväntades. Denna anknyter till litteraturstudien där det framkom frånflera källor att behov av medborgardialoger föreligger. Det engagemang som många i enkätenvisade, bekräftade att åsikter och viljan att påverka finns där och att det bara handlar om attfinna sätt att ta tillvara på dem. Sammantaget finns det en mångfald av lösningar som kantillämpas i, på och runt bostadsfastigheter för att utveckla mer attraktiva grannskap. Exempelpå detta kan vara implementeringen av takterrasser, träningsytor och vegetation. Verktygen iform av kunskap, erfarenhet och plattformar finns. Det handlar nu vidare om att utveckla ochkoordinera dessa på bästa och mest effektiva sätt. / It is estimated that the demand for new commercial and residential buildings will double,internationally, by the year 2050 based on population growths and urbanisation. This pushesthe construction sector to its limits. It’s important to build at a pace that matches theincreasing population in the most sustainable manner possible. This report is written with thefundamental task of explaining what social sustainability is within societal planning andbuilding as well as how these methods can be applied to residential buildings.How are our societal problems linked to social sustainability? How should investments inlower-income areas be spent? How can developments be made where segregation andeconomic inequality gaps are growing larger? What catastrophic consequences could becomea result of abandoning social sustainability policies? These are some of the questions that thisuniversity essay aims to tackle but the subject matter is complex and requires continualacademic resources. The organisations behind structural and societal planning have the willand ambition in order to adapt to environmental sustainability. What’s needed now is a deeperunderstanding from concerned actors to improve and consolidate all the important socialmechanisms that are needed to create a harmonic and social climate. Improving socialconditions on a societal or national level may come with a cost but in the greater picture, thisshould be seen as a vital investment.With the use of a survey, a conclusion could be ascertained complimented by the literarystudy, expressing the importance of communication among citizens and organisations. Asubstantial number of people in the survey showed engagement and proved that the will isthere in order to make a change but there need to be ways to make these changes a reality.There's a multitude of solutions that can be applied in and around residential buildings togenerate more attractive neighbourhoods. Some examples of this can be the application ofrooftop terraces, exercising areas and vegetation. The required data banks and platforms forknowledge and experience exist. All that needs to be done now is to coordinate theseresources in the most efficient and effective way possible.
268

Den urbana integrationen av industriområden i Morges, Schweiz. : Utveckling och tillämpning av "best practices" i ett planeringssammanhang. / The urban integration of industrial zones in Morges, Switzerland. : Development and application of "best practices" in a planning context.

Barbosa, William January 2017 (has links)
Morges (Schweiz) växer i en situation av markbrist. Industriområden blir strategiska förtätningslägen, vilket hotar näringslivets förutsättningar på lång sikt. Detta examensarbete undersöker under vilka villkor industriområden i Morges kan integreras i funktionsblandad stadsmiljö utan att äventyra näringslivets förutsättningar. Fallstudier från Bern, Haag, Genève och Bryssel används som ”best practices” för att genomföra analysen. Analysen visar att hanteringen av störningar och logistik samt ett stort offentligt ingripande är nyckelfaktorer för att tillgodose näringslivets utveckling i ett funktionsblandat område. ”Best practices” visar sig kunna vara effektiva om de används som stöd i beslutsfattande och som inspirationskälla. / The region of Morges (Switzerland) grows in a context of land shortage. Industrial zones become strategic areas for denser settlements, threatening the local economic development in the long term. This master thesis investigates the conditions in which industrial zones in the region of Morges can be integrated in a function mixed urban area without jeopardising local activities. Case studies from Bern, The Hague, Geneva and Brussels are used as “best practices” in order to perform the analysis. Results show that the monitoring of disturbances and of logistics as well as a strong public commitment are key factors to a successful reconversion of industrial zones towards functional mix. “Best practices” are efficient if used as a support to decision making and as a source of inspiration. / La région de Morges (VD, Suisse) se développe dans un contexte de pression foncière. Les zones industrielles (ZIZA) deviennent des sites stratégiques de densification, menaçant l’économie locale à terme. Ce travail de master étudie les conditions d’une intégration urbaine des zones industrielles de la région morgienne qui ne menace pas les activités locales. Des études de cas de Berne, La Haye, Genève et Bruxelles sont utilisés comme des « bonnes pratiques » pour répondre à la question de recherche. Les résultats montrent que la gestion des nuisances et de la logistique ainsi qu’une forte action publique sont des facteurs clés de réussite d’une requalification d’une zone industrielle vers une zone mixte. Les « bonnes pratiques » s’avèrent efficaces en tant qu’aide à la décision et en tant que source d’inspiration. / Die Region Morges (VD, Schweiz) gerät in einem Mangel an Bauland. Die Industriezonen werden als strategische Verdichtungsgebiete betrachtet. Langfristig wird die Region als Standort bedroht. Diese Masterarbeit untersucht, inwiefern die Industriezonen der Region Morges städtebaulich integriert werden können, ohne die lokalen Gewerben zu drohen. Fallstudien aus Bern, Den Haag, Genf und Brüssel werden als „Best Practices“ benutzt, um die Analyse durchzuführen. Aus der Analyse ergibt sich, dass die Steuerung der Störungen und der Logistik sowie ein starkes öffentliches Eingreifen Schlüsselfaktoren für eine gelungene funktionelle Durchmischung in Industriezonen sind. „Best Practices“ erweisen sich als effizient, wenn sie als Entscheidungshilfe und als Inspirationsquelle benutzt werden.
269

Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet

Naucler, Agneta January 2015 (has links)
Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!
270

Värmland levande skogar : En jämförande fallstudie om hur kommunerna Sunne och Karlstad implementerar det svenska miljömålet Levande skogar i deras samhällsplanering. / Värmlands living forests : A comparative case study of how the municipalities Sunne and Karlstad implement the Swedish climate goal Living forests in their urban planning

Enqvist, Patricia January 2022 (has links)
Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar?  • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighet i tätortsnära skog enligt kommunen. / Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow:  • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests?  • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve the forest and its natural values. In Karlstad municipality, forestry measures are carried out to develop safety, experience, function, and well-being for people, animals, and vegetation in forests close to urban areas, according to the municipality.

Page generated in 0.084 seconds