Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt för förskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten. Detta har undersökts med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och med videoobservation som insamlingsmetod. Slutligen diskuteras vilka skillnader som synliggjordes i studien. En slutsats var att förskolläraren kan omedvetet eller medvetet styra en aktivitet med lärplattan till en helt annan riktning än om barnen får arbeta med lärplattan utan en förskollärare. Innehållet i aktiviteterna med lärplattan kan alltså se olika ut beroende på vilka konstellationer barnen befunnit sig i under arbetets gång. Ytterligare en slutsats är att det är av stor betydelse vilken applikation förskollärare väljer att arbeta med, då de ger olika mycket stöd till användaren.

Den här uppsatsen vänder sig till dig som är intresserad av betydelsen av interaktion för lärande i klassrummet. Aktuell forskning tar sin utgångspunkt i att elever lär genom att interagera med varandra såväl som med läraren och förmedlingspedagogik har inte längre en framträdande roll i skolan, vilket stöds av vetenskap om lärande. I läroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats och ett av lärarens uppdrag är att ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Uppsatsen presenterar forskning om samlärande och relationell pedagogik som olika sätt att förhålla sig till interaktion för lärande. Reflektionens betydelse för lärande lyfts fram liksom betydelsen av skickliga lärares tysta kunskap. Den teoretiska ansatsen i studien är livsvärldsfenomenologi. Syftet är att bilda kunskap om hur lärares organiserande för interaktion i klassrummet framträder. Resultatet baseras på observationer och intervjuer av tre lärare som arbetar i skolans lägre årskurser och presenteras varje lärare för sig i teman. Lärarna visar tydliga gemensamma drag i sitt förhållningssätt till organiserande för interaktion i klassrummet men deras beskrivningar av fenomenet skiljer sig åt på så sätt att de lyfter fram olika aspekter av organiserandet för interaktion och lägger olika stor vikt vid olika saker. En slutsats är att olika modeller och teorier om interaktion som leder till lärande behöver lyftas fram i skolan idag.  Lärare behöver styra undervisningen så att alla elever får lika möjligheter att uttrycka sig för att undvika att vissa elever talar mycket medan andra sitter tysta. Lärare behöver utveckla ett förhållningssätt till att lära genom interaktion och behöver vara hängivna i byggandet av relationer för trygghet i klassrummet för att alla elever ska vilja och våga tala. Elever behöver tidigt skolas in i arbetssätt där de tränas i att interagera för att skapa förväntningar på att skolan är en plats där lärande genom samtal är ett naturligt sätt att arbeta på. Samhället behöver ge skolan goda ekonomiska förutsättningar för att lokaler ska vara ändamålsenliga och för att det ska finnas tillräckligt med lärare som undervisar.

Titel: Barns samlärande - Förstaklassares grupparbete i matematik.Författare: Jennie OscarssonSyftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur man som lärare kan skapa mest gynnsamgruppindelning utifrån barnens förståelse och genus, för att få optimalt samarbetsklimat ochgrupproduktivitet.Frågeställningar1. Hur samarbetar mångkulturella barn med att lösa ett matematiskt problem?2. Hur upplever mångkulturella barn arbete i grupp, samlärande och ensamarbete imatematik?Den teoretiska utgångspunkten vilar på Vygotskijs tankar om samlärande, samt tidigareforskning inom området.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av observationer och intervjuer, med hjälp avvideoinspelning, i speciell undersökningsmiljö. Deltagare har varit 18 mångkulturella barn iskolår ett på en skola med ca 250 elever, som ligger i ett socialt tungt område. Val avobservations- och intervjuålder för studien har gjorts med tanke på att jag i min kommandeyrkesroll vill arbeta med barn i denna ålder.Genom observationerna och intervjuerna har jag kunnat se att barnen över lag tycker attgrupparbete är roligt. De ”starka” barnen förstår att man genom grupperarbete lär sig sakerav varandra, medan de ”svaga” barnen inte förstår detta i samma utsträckning. Genomstudien har tecken visat att det finns både för- och nackdelar med olika gruppindelningar.Utifrån vilken gruppindelning man gör, behöver man tänka på olika saker för att få bästaresultat. Exempel på detta kan vara att man i förståelseheterogena grupper kollar upp att allai gruppen har förstått gruppens lösning och att alla i gruppen förbereder sig för att kunnavisa den. Om man däremot bildar förståelsehomogena grupper, där alla grupper har sammasvårighetsnivå på uppgiften, är det viktigt, att tillse att den/de ”svaga” gruppen/gruppernafår behovsanpassat stöd i form av handledning och konkreta hjälpmedel.

Uppsatsens syfte är att utforska hur deltagande design kan möjliggöra samlärande mellan elever i gymnasieskolan. Underlaget för studien är ett designpedagogiskt projekt som jag utformat vid namn Design Lab. Inom Design Lab arbetade en grupp gymnasieelever med pedagoger och barn på en närliggande förskola. Design Lab är utformat efter metoden deltagande design och ramverket participatory prototyping cycle. Undersökningen har ett elevperspektiv och försöker svara på frågorna: På vilka olika sätt sker samlärande inom det deltagande designprojektet Design Lab? Hur möjliggör ramverket participatory prototyping cycle samlärande för eleverna inom det deltagande designprojektet Design Lab? Pia Williams myntade begreppet samlärande och menar att begreppet innefattar lärandet mellan människor, mellan kollektiv, kulturer, miljöer och diskurser. Då forskning kring elevers samlärande främst inriktats på naturvetenskapliga ämnen och inom läs- och skrivinlärning ämnar jag studera elevers samlärande inom det avgränsade designområdet deltagande design. Jag hoppas därmed att undersökningen lyfter hur samlärande kan förstås utifrån ett vidgat kunskapsbegrepp. Undersökningen avser även introducera hur participatory prototyping cycle kan användas som didaktiskt förhållningssätt inom designundervisning. Resultatet visar att elevernas samlärande inom det deltagande designprojektet Design Lab består av ett växelspel av olika verktyg som: bild, praktiska handlingar, skrift, tal och rörlig bild. Eleverna intog olika läranderoller inom projektet vilket skapade situationer för samlärande mellan elev-elev, elev-barn, elev-förskolpedagog och elev-artefakter. Undersökningen synliggör samlärandets praktiska dimensioner genom att visa hur eleverna samlär tillsammans med andra medverkande aktörer när de designar och formger artefakter och tjänster. Den gestaltande delen av examensarbetet består av två utställningar. Den första utställningen presenterades på ett bibliotek i närheten av gymnasieskolan där projektet drevs. Den andra utställningen visades i januari 2015 under examensutställningen på Konstfack. Min intention var att visa elevernas arbetsprocess i installationsform.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mål som medför att lärare bör använda undervisningsmetoder där elever får möjlighet att samarbeta och lära tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever påverkar lärande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lärarna. SYFTE: Syftet var att ta reda på hur matematik/NO-lärare beskriver och resonerar kring elevers samlärande i undervisningssammanhang, på grundskolans senare år (år 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lärare med olika bakgrund som jobbar på två olika skolor för att ta reda på deras beskrivning och resonemang om samlärande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO beträffande samlärande. RESULTAT:Lärarna i undersökningen visade intresse för samlärande och menade att det leder till en bättre prestation av eleverna men de hävdade samtidigt att det finns svårigheter. Exempelvis att eleverna inte är vana vid samarbete och att det är svårt att ha kontroll över vad som lärs. De påstod vidare att eleverna lär genom samtal, diskussion och genom ”rätt språk”. Undersökningen fann ett stort gap mellan det som lärarna uppgav som positivt med samlärande och det utrymme som medvetet samlärande fick i deras undervisning. Ingen av lärarna gav anspråk på att han eller hon planerar för samlärande, utan det sker spontant. De flesta lärarna menade sammanfattningvis att alla parter, såväl lärare som elever med olika kunskapsnivåer vinner på samlärande.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka elevers utveckling av matematisk problemlösningsförmåga i relation till samlärande. I studien har 13 vetenskapliga artiklar inkluderats och lästs samt analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samlärande är fördelaktigt för elevers utveckling av problemlösningsförmågan. Det framkommer även att det metakognitiva samtalet har en stor betydelse för elevers utveckling av problemlösningsförmågan samt att det är något som lärarens och klasskamraters stöttning kan bidra till att utveckla. Studien synliggör också lärarens roll i klassrummet och hur betydelsefull denne är för att förtydliga förväntningar på eleverna samt fungera stöttande i lärprocessen. Slutligen berör också studien uppgiftsutformningens betydelse vid konstruktion av problemlösningsuppgifter.

<p>Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar. Det visar även att en individualiserad undervisning i skolan har inslag av enskilt arbete med ett tillgodoseende för elevernas varierande behov av arbetstempo. Individualiseringsbegreppet tycks dock vara oproblematiserat.</p>

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar. Det visar även att en individualiserad undervisning i skolan har inslag av enskilt arbete med ett tillgodoseende för elevernas varierande behov av arbetstempo. Individualiseringsbegreppet tycks dock vara oproblematiserat.

Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.</p>