ICT is a part of our everyday experience where ever we are, at home, at work and also at school. ICT-equipment for millions of kronor is handed out to our pupils every year. It has become a huge part of the Swedish education system and it is up to us teachers to incorporate it in the education. This is done in different kind of levels which the theoretical framework of the SAMR-model describes very well. My interest has been to see how the use of ICT-equipment is incorporated in the education at a school where a 1-to-1 project has been running for half a decade now. I am looking at which level of the SAMR-model the teachers are operating most of the time and if they are content with what they do with the ICT-equipment within their education. What I found was that most teachers are operating at the lower levels of the SAMRmodel but they are quite content with that. Many of the teachers believe that ICT in education is beneficial for learning and almost everyone wants more education within the field of ICT, especially female language teachers.

Syftet med undersökningen är att försöka ta reda på om arbete med digitala lärresurser har någon påverkan på elevers prestationer inom området volym i matematik jämfört med traditionell undervisning. Undersökningen genomfördes i en årskurs 6 där klassen delades upp i två grupper. Grupperna bestod av en jämförelsegrupp som utsattes för manipulation och arbetade med volymenheter på dator samt en kontrollgrupp som fortsatte arbeta på det sätt som de var vana vid, dvs traditionellt, i matematikboken matte direkt borgen 6B. Båda grupperna genomförde ett för- och eftertest och blev däremellan undervisade samt arbetade med volymenheter med de två olika metoderna. Testen analyserades och jämfördes för att se vilket arbetssätt som gav bäst resultat. Resultatet visade att båda grupperna presterade bra redan vid förtestet och ökade prestationen lite vid eftertestet. Eleverna i kontrollgruppen presterade dessutom bättre än eleverna i jämförelsegruppen vilket kan bero på att undervisningen med de digitala lärresurserna inte nådde över två nivåer enligt Puenteduras SAMR-modell.

The purpose of this study is to investigate how secondary school art teachers wish to use Information Communication Technology (ICT) in their lessons, what their circumstances are, and finally, what is important for a successful integration of ICT in art teaching.This qualitative study is based on three semi-structured interviews with secondary schoolart teachers. The interviews are analysed in two ways. Firstly, with a theory-driven contentanalysis and secondly by using the TPACK (Technology, Pedagogical and ContentKnowledge) and SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition) models.The results of this study show that teachers’ attitudes towards digitalisation have a greateffect on how ICT is integrated into their teaching. It also shows that not all art teachers have access to the required equipment to meet their needs, or the technological knowledge necessary to properly integrate ICT into their teaching. Additionally, this study shows that the Swedish National Agency for Education’s intentions with digitalisation in art teaching are not consistently met by all art teachers. This study shows that while art teachers require both the equipment that meets their needsand the technological knowledge to use this equipment, the most important factor in asuccessful integration of ICT into art teaching is the teachers pedagogical and didactic skills.

This study investigates the integration of lecture recordings to support flexible learning and responsive pedagogical approaches in an undergraduate LLB degree presented in a dual mode (face-to-face and online) by the University of the Free State’s Faculty of Law. In this faculty, lecture recording is observed by compulsory integration in all classes; the only options pertain to three basic software tools. According to literature, integrating lecture recording can bring about flexibility in student learning, and flexibility can have both positive and negative implications for student learning. This study uses Puentedura’s (2006) SAMR (Substitution, Augmentation, Modification and Redefinition) model as a theoretical lens to analyse different levels or types of integration of lecture recording by students and lecturers. The SAMR categories assisted the study to identify whether Substitution, Augmentation, Modification or Redefinition were present when students and lecturers integrated lecture recording in teaching and learning. The study implements a mixed-method research approach that included student and lecturer surveys, lecturer interviews, and telephonic interviews and focus group discussions with students. Findings indicate that students’ overall experience of lecture recording was that it enhanced their learning and gave them flexibility regarding how, where, when they could learn. Some lecturers claimed that lecture recording enhances their teaching methodology, and that it can have an impact on their students’ learning. Lecturers agreed that lecture recording can be applied and integrated to transform the way they teach. Lecturers also indicated that lecture recording, in the form of audio recordings of lectures, in some instances caused students to hold lecturers accountable, not always fairly, for their utterances in class. Both staff and students indicated that they had concerns about class attendance when lecture recording was used, regardless of whether lectures were recorded when presented online or face-to-face. The study found that campus-based and online students integrated lecture recordings as part of their learning experiences in a variety of ways. The majority of campus-based students reported using lecture recordings to augment their learning experiences, especially in relation to how and whether they attended faceto-face lectures. Modification strategies for online students included making use of lecture recordings as a substitute for their presence at face-to-face lectures. Some online students reported that engaging with lecture recordings made them feel part of the course and its community of students. Lecturers’ specific approaches to teaching play a considerable role in the way they experience lecture recording and the way they integrate it in their courses. In addition to survey findings, the study also presents lecturer views, to illustrate some of these variations and interplays. While some lecturers reported that using lecture recordings has completely transformed the way they teach, others admitted that if they had a choice, they would not use lecture recordings in their teaching. The study offers a contextual account of lecture recording integration and contributes to global debates around lecture recording. Student and lecturer experiences with lecture recording, as observed through various SAMR levels of integration, depend on the type of lecture recording tool and software used, beliefs relating to the purpose of a lecture, regardless of its mode of delivery, and the reason for recording it in the first place. The study contributes to a local understanding of lecture recording integration and stimulates new dialogue that could guide future integration of lecture recording technologies, locally and internationally.

SammandragStyrdokumenten för gymnasieskolan reviderades 2017 och träder i kraft i juli 2018. Fokus kommer framöver att vara digital kompetens i bland annat samhällskunskap. Elever ska alltså kunna se hur samhället förändras och påverkas av digitaliseringen, samt kunna använda olika digitala medel för att visa sin kunskap. Detta innebär att lärarnas undervisningsmetoder också måste ändras och det är här som vårt intresse för ämnet sakta vuxit fram. Vi har därför undersökthur undervisning och digitala medel kan fungera tillsammans utifrån redan etablerade modeller. Vi fokuserade även på vad lärare och elever egentligen vill, för vem säger att forskares ord stämmer överens med hur det ser ut i skolan. Vi undersökte vilket läromedel framförallt lärare men även elever föredrar i samhällskunskapsundervisningen. Gällande tidigare forskning hade vi tankar kring att en del information skulle visa att läroboken trots allt var en värdig kandidat och ett fortsatt bra läromedel och därigenom minska nyttan av att ändra fokus till användning av digitala medel i undervisningen. Vi fann undersökningar som visade på att exempelvis fallbaserade undervisningsalternativ var mer effektivt än att endast använda eböcker då eleverna fick en djupare analysförmåga. Utöver detta så valde vi att diskutera digitala medel utifrån SAMR-modellen samt Blooms digitala taxonomi, vilka talade för en digitaliserad undervisning för att lärare och elever ska utmanas kognitivt. Vi hade även förutfattade tankar kring vad vår undersökning skulle få för resultat. Vi ponerade att lärarna och speciellt eleverna ville använda digitala medel mer än läroboken. Här fick vi delade åsikter från lärare och elever. Den skola som fokuserade mer på digitala medel ville självfallet primärt använda digitala medel, medan den andra skolan vi hade ville ha läroboken som primärt läromedel.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur verksamma lärare på 1:1 skolor förhåller sig till och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs 3-6. Studien utgår från en kvalitativ metod där fem lärare från olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Empirin har analyserats utifrån ramverken SAMR och TPACK, där SAMR handlar om hur lärarna använder sig av digitala verktyg och TPACK diskuterar och analyserar lärarnas kompetens. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till digital teknik men efterfrågar mer fortbildning inom digitala verktygs pedagogiska användningsområden. Det vanligaste svaret bland lärarna är att de använder digitala verktyg till färdighetsträning i matematik, där elever tränar på att utveckla sin procedurförmåga. Den främsta möjligheten med datorn och surfplattan är individanpassning och möjligheten till omedelbar feedback. En utmaning däremot är att kontrollera vad eleverna gör på datorn eller surfplattan och vad de lär sig.

No description available.

Inledning Digitala verktyg i undervisningen har ökat (Darragh & Franke 2021) och i takt med att digitala verktyg blir allt vanligare i skolan så ökar också tillgången till program och appar som är kompatibla med de digitala verktygen. Dock är det få av apparna som bygger på forskning och det är stora skillnader i kvalitéten (Skolverket 2021). Det visar sig även att det inte är tekniken i sig som leder utvecklingen i klassrummen utan läraren. Samtliga problem som kan uppstå vid användandet av digitala verktyg samt hur de ska användas faller på läraren och det vore betydelsefullt att ta upp hur lärare utbildas (Fabian, Topping & Barron 2016). Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att vinna kunskap om vilket inflytande TPACK-modellens kontext delar erfarenheter, attityder och resurser har på lärares användning av digitala verktyg samt deras undervisningsdesign (SAMR-modellen). Detta utforskas med utgångspunkt i följande frågeställningar: • Vilka erfarenheter och attityder har lärare till användning av digitala verktyg? • Vilken betydelse har digitala resurser för lärarens undervisningsdesign? Metod Detta är en kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. Sex lågstadielärare har intervjuats för att uppfylla studiens syfte samt svara på frågeställningarna. Som analysverktyg användes TPACK-modellen, vilken stöttas upp av SAMR-modellen i diskussionskapitlet. Resultat Lärarna i studien har en positiv attityd till integrering av digitala verktyg samt att deras erfarenheter är att en lärare behöver vara väl insatt i de appar och den teknik som den har tillgång till. Digitala resurser visar sig även bidra till ett varierat arbetssätt som förenklar för läraren och motiverar eleverna.

No description available.

No description available.