The purpose of my exam thesis in advanced level is that I formed a perception about what difficulties newly arrived students encounter in mathematics. What I also formed is a perception about how I can complete those difficulties. This is done for newly arrived students in order to finally increase their opportunities to develop in their learning and also for teachers, how to behave and react to help their newly arrived students. To answer the purpose, I started with a research overview. The research overview below served as an aid and guideline during the course of the work. “What different types of difficulties do newly arrived students experience in relation to mathematics”. What I also have done is conducted an information search using keywords that are combined in different ways in different databases about scaffolding benefits for newly arrived students, which I discussed later on with the results I got.   To answer my purpose, I implemented qualitative interviews with newly arrived students around the age 15 and 16 in a school that is located in Malmo, Sweden. The work has a phenomenological approach, which has contributed to experiences being the focus of the collection and processing of materials.The results show that newly arrived students' experiences of mathematics are different. Students that didn't get any extra help have a hard time learning math in school while students who get extra help from either family or classmates have it easier. Newly arrived students developed their mathematic and Swedish skills when they were taught and assisted in their first language during class and tasks, however that method was not used a lot by their teachers. Students who had family helping them or students who speak the same language feel less lonely in school than students who didn't have anything. Same difficulties are found in the Swedish language, in which the newly arrived students described how math is a universal language, but some math problems require Swedish language, therefore they are connected.

Matematik finns överallt och därför är det viktigt att som pedagog arbeta med matematik i förskolan då det utgör en stor del av barnets kunskapsutveckling. Det framkommer i litteratur att barnet inte alltid uppmärksammar det matematiska i de spontana lärsituationerna och därför måste pedagogen vägleda barnet till ett matematiskt innehåll. Det är viktigt att synliggöra matematiken i de spontana lärsituationer och inte bara i lärarledda aktiviteter. Vi vill med denna undersökning få en inblick för hur förskollärare och barnskötare synliggör matematik i de spontana matematiska lärsituationerna på förskolan. I kommande text kommer vi att benämna förskollärare och barnskötare som pedagoger. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagoger tar tillvara och samspelar med barnen i spontana matematiska lärsituationer samt vilket matematiskt innehåll som pedagogerna lyfter i dessa situationer. Undersökningen som använts i denna studie är en kvalitativ mikro-etnografisk observationsstudie. De personer som observerats är förskollärare och pedagoger på två förskolor samt 16 barn i åldern 3-4 år. Studiens teoretiska ramverk är Vygotskij och den sociokulturella teorin samt begreppet scaffolding. Resultatet visar att samtliga pedagoger på förskolorna genom scaffolding stöttar barnen i de spontana matematiska lärsituationerna. Genom samspel och öppna frågor ges barnen stöd i matematiken. Resultatet visar att vissa av pedagogerna använder sig av konkret material när de räknar tillsammans med barnen. Men det har även framkommit i en situation där pedagogen inte utmanar barnet i den specifika situationen. I studien framkommer det även att pedagogerna använder sig av matematiska begrepp vid olika situationer. Det matematiska innehåll som lyfts är bland annat ett till ett principen, antalsuppfattning samt volym.

No description available.

Utifrån våra VFU erfarenheter har vi uppmärksammat att högläsningssituationer främst inte används som det viktiga verktyg en högläsningssituation kan erbjuda för barns språkutveckling. Högläsningen har snarare använts som en lugn och mysig stund innan måltider. Därför vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om högläsningens funktion i förskolepraktiken genom en induktiv forskningsansats där vi använder oss av en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmetod valde vi intervjuer och att arbeta utifrån en intervjuguide med teman som tillåter intervjun att följa respondentens svar i den ordningsföljd olika teman dyker upp mer naturligt, utan en på förhand bestämd ordning. Intervjuerna utfördes med både papper och penna samt med ljudinspelningar för att säkerställa informationen vid transkriberingen. Vi utgick under analysen från våra forskningsfrågor, sökte koder som vi markerade med olika färger och fick på så vis fram olika teman. Resultatet visar att flera av pedagogerna understryker vikten av högläsning och anledningen till att pedagogerna högläser för barnen är mestadels för språkutveckling och lärande men till en viss mån fungerar även läsningen som avkoppling, vila, närhet och som en övergång mellan hem och verksamheten. Med studien hoppas vi kunna ge förskolans pedagoger en bredare syn på högläsningens funktion. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever hur arbetet med flerspråkighet fungerar i förskoleverksamhet. Studien är kvalitativ och är uppbyggd på fem intervjuer utav förskollärare från fem olika förskolor i två olika kommuner i norra Sverige samt observationer som gjorts på tre av de fem intervjuade förskollärarna. Vi valde att använda oss utav intervjuer för att få svar på våra frågeställningar, observationer för att intervjuerna ska vara flytande samt för att kunna ställa fler följdfrågor. Vid analysarbetet av det insamlade datamaterialet så använde vi oss av en tematisk analys för att finna olika teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att förskollärarna upplever att arbetet med flerspråkighet som intressant men samtidigt utmanande. Förskollärarna nämner olika språkutvecklande situationer såsom bildstöd, Polyglutt, tamburen och vid måltider i sitt arbete med flerspråkighet. I vår diskussion framställer vi resultaten och tidigare forskning samt litteratur för att se skillnader och likheter mellan praktik och teori. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Sammanfattning   Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av alternativa verktyg i arbetet med elever som har dyslexi. Frågeställningar som använts är: Vilka alternativa verktyg erbjuds enligt lärare i läs- och skrivaktiviteter för elever som har dyslexi? Hur uppfattar lärare att alternativa verktyg används i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare i användandet av alternativa verktyg i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv mellanstadielärare intervjuades. I studiens resultat framkommer att kompetensen, både vad gäller dyslexi och alternativa verktyg, är låg. Resultatet visar även att lärare efterlyser mer kunskaper om dyslexi och alternativa verktyg. Lärare i studien anser att elever med dyslexi gynnas av att använda alternativa verktyg i undervisningen. Studien visar att det inte är jämlikt när det gäller tillgången till alternativa verktyg på skolorna i kommunerna. Därmed har skolorna olika förutsättningar när det gäller användandet av alternativa verktyg i undervisningen. Sammantaget visar resultatet i studien att det krävs flera olika förutsättningar för en likvärdig utbildning. Det krävs att lärare får det stöd och den utbildning de behöver för att undervisa elever med dyslexi, samt en lättillgänglig teknik för samtliga elever i skolan.

Under sin skolgång upplever alla barn i Sverige flera skolbyten och övergångar, en skolövergång innebär så mycket mer än bara en fysisk förflyttning från en skola till en annan.Tidigare internationell forskning pekar ut risker för elever vid skolövergångar och trots att det saknas forskning i svensk kontext pekar Skolinspektionen ut övergången från årskurs 6 till årskurs 7 som den mest kritiska i den svenska grundskolan. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll samt faktorer i övergångsprocessen som möjliggör och försvårar goda övergångar för elever mellan årskurs 6 och 7. Studien utgår från den sociokulturella teorin med begreppen artefakter, medierande verktyg, proximala utvecklingszonen och scaffolding i centrum och är av kvalitativ karaktär. Åtta lärare som alla varit delaktiga i tidigare övergångsprocesser mellan årskurs 6 och årskurs 7 har intervjuatsgenom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet har därefter analyserats genom en innehållsanalys och resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi kan därför dra slutsatsen att trots att det saknas forskning inom den svenska kontexten rörande övergångenfrån årskurs 6 till 7 kan vi se att problem vid skolövergångar är generella och gäller alla övergångar oavsett var och när de sker.

Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap om framgångsrika undervisningsstrategier i läsförståelse för elever med autism genom att intervjua 15 pedagoger verksamma i reguljär grundskola och resursskola. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där lärande sker i meningsfulla sammanhang i samspel och kommunikation med andra. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av 15 pedagoger som hade erfarenheter av att undervisa elever med ASD, Autism Spectrum Disorder, i åk 1-9 i läsförståelse. Resultatet visade både likheter och skillnader i pedagogernas upplevelser och erfarenheter. En likhet som framträdde i resultatet var att elevernas motivation för det lästa upplevdes som avgörande för läsning och att det användes i undervisningen.  Vidare beskrevs utmaningar för eleverna med ASD att koppla det lästa till egna erfarenheter och att läsa mellan raderna. Pedagogerna använde sig ofta av modellering som undervisningsstrategi för läsförståelse. En likhet som beskrevs var att det sällan var svårigheter med avkodning för elevgruppen utan att läsförståelsen var det område som skapade svårigheter. Resultatet visade att utmaningar med läsförståelse för elever med ASD inte enbart förklarades med teorin The Simple View of Reading där läsförståelse anses vara produkten av avkodning och språkförståelse. Istället beskrevs utmaningar med läsförståelse för elever med ASD som kunde förklaras med exekutiva funktioner och den nedsättning i förmåga som tillskrivs diagnosen ASD.  Skillnader som framträdde var pedagogernas resonemang i de olika verksamheterna vad gällde bedömning och huruvida det var fungerande kartläggningsmaterial även för elever med ASD. I resursskolorna uppmärksammades nationella bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som begränsade vad gällde att fånga dessa elevers kompetenser medan materialet i den reguljära skolan upplevdes uppmärksamma svårigheter i läsförståelse på ett likvärdigt sätt som för elever utan ASD. Skillnader var också hur undervisningssituationen organiserades. I den reguljära skolan deltog ofta eleverna med ASD i större elevgrupper med inslag av kooperativt lärande och cirkelmodellen som arbetsmetod. I resursskolan undervisades eleverna med ASD i mindre grupper tillsammans med andra elever med olika NPF och de undervisades med nära stöd av pedagog. I resursskolan hade samtliga tagit del av utbildning genom arbetsplatsen samt sökte i högre grad än i den reguljära skolan litteratur på egen hand. I uppsatsen beskrivs olika specialpedagogiska perspektiv samt inkluderingsbegrepp för att nyansera de olika verksamheterna.

Sammanfattning Studien handlar om hur lek kan utvecklas i förskolan. Öhman (2021, s.133) förklarar att det är barnen själva som äger sitt lekande men personalen i förskolan behöver skapa lekmöjligheter både i rum och handling för att värna och främja leken för varje enskilt barn. Förskollärarna har en viktig roll för att värna och främja leken. Fokus i vår studie ligger därför på att undersöka förskollärarnas tankar kring och beskrivningar av hur lek kan utvecklas i förskolan. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Teorin bygger på samspel och interaktion mellan människor. I det sociokulturella perspektivet är grundtanken att det sker ett samspel mellan en grupp människor och individen (Säljö, 2000, s.18).Säljö (2017, s.262) förklarar att utifrån det sociokulturella perspektivet utgörs pedagogiska konsekvenser av hur förskollärare organiserar samspelet mellan barn och barn samt mellan barn och förskollärare. Det har betydelse för lärandet vilka möjligheter barnen erbjuds till att bli delaktiga i kunskaper och erfarenheter genom att få samspela med andra i olika aktiviteter. Med hjälp av samspel i samtal, leken och andra aktiviteter erövrar vi kulturella redskap. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring och beskrivningar av hur lek kan utvecklas i förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod. Datan samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med 6 yrkesverksamma förskollärare från två olika kommunala förskolor i Västsverige. Den sociokulturella teorin ligger till grund för den teoretiska ramen i studien. Resultat Studien visade på beskrivningar av hur lek kan utvecklas i förskolan. Resultatet av studien visade på att förskollärarens närvaro och delaktighet i barns lek beskrivs som grundläggande, både genom att aktivt vara med och leka, att iscensätta leksituationer, att främja en lekfull miljö och material och att observera leken. Förskollärarna i studien framhöll att leken behöver prioriteras genom att ge barnen tid till att leka och vikten av scaffolding, det vill säga stöttning för att utmana barnen vidare i leken och få leken att utvecklas. De underströk även vikten av att skapa ett gemensamt fokus att samspela kring, det vill säga intersubjektivitet. För att bidra till att leken utvecklas beskrev förskollärarna även att de utgår från barnens nuvarande intressen och tidigare erfarenheter.

Syftet med den här studien var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med barns lärande och förståelse av etik i förskolan, med ett särskilt intresse för förskollärares egna agerande i dessa situationer. Studien har utgått från Vygotskijs sociokulturella teori. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet synliggjordes en osäkerhet om begreppet etik, men etik beskrevs ändå som viktigt för lärandet. Etiska dilemman beskrevs som ständigt uppkommande, och definitionen av dessa var varierade. Lärandet skedde ständigt men på grund av de spontana tillfällena ansågs det vara svårt att säkerställa ett tydligt lärande. Barnet upplevdes lära sig genom vardagsmoment som konflikter, samtal eller andra möten. I resultatet synliggjordes även vikten av kommunikation i arbetslaget och förskollärarens roll som förebild.