Den här kvalitativa empiriska studien syftar till att få kunskap om vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans på dator, då detta kan vara svårt att upptäcka i klassrumssituationen. Ett sociokulturellt perspektiv antogs och syftet preciserades i frågeställningen: På vilket sätt interagerar elever när de tillsammans och i samband med ASL-arbetet skriver en text på datorn? Tre skrivarpar deltog i studien, som genomfördes vid två tillfällen. Metoden som användes var videofilmning av elevers samtal vid skrivande samt tematisk analys av insamlat material, inspirerad av Braun & Clark (2006).  Resultatet visar att interaktionen mellan eleverna var omfattande och avgörande för skrivresultatet. Det framträdde tre kategorier: samspel, innehåll och stavning. Eleverna visar att de finner det lustfyllt att skriva tillsammans och det gick också att se hur de tillsammans förbättrade sina texter på olika vis och hur datorn påverkade deras arbete. Slutsatsen är att pararbete i skrivning på datorn har positiv effekt på elevers skrivutveckling och genom att se vad de samverkar kring kan man som pedagog få inblick i hur man kan arbeta vidare pedagogiskt kring skrivande. / This qualitative empirical study aims at gaining knowledge of what happens in the conversation between students when writing together on a computer, as this can be difficult to detect in classroom situations. A socio-cultural perspective was adopted and the purpose was clarified in the question: In what way do students interact when they together and in connection with the ASL work write a text on the computer? Three students participated in the study, which was conducted on two occasions. The method used was video capture of students' conversations in writing as well as thematic analysis of collected material, inspired by Braun & Clark (2006). The results show that the interaction between the students was comprehensive and crucial to the writing result. There were three categories: interaction, content and spelling. The students show that they find it fun to write together and it was also possible to see how they together improved their texts in different ways and how the computer affected their work. The conclusion is that pairing in writing on the computer has a positive effect on the students' writing development and by seeing what they interact, one can as an educator gain insight into how to further work pedagogically around writing.

The aim of this study is to describe how four teachers in middle school work to verbally support students´ language and comprehension of subject-specific concepts, and also illustrate what teachers´ express they consider is linguistic development. The research questions posed in this study are: which multimodal linguistic representations do the teachers use in a group to verbally support students’ linguistic development, and what do the teachers consider to be linguistic methods.   The study is a qualitative study with two different methods. The study set out to explore what multimodal linguistic support the teachers’ use in classroom, through observations using an observation scheme based on communicative representations. To find out, what teachers consider, is linguistic development, an interview in a focus group with the observed teachers was conducted. The sociocultural perspective on language and teaching, where learning is considered as a social process together with others, is used in the analysis collected for data. It was found that the teachers in the study use multimodal linguistic support for the students with learning difficulties. The students are able to be involved in the lessons. The teachers often use subject-specific concepts so that they will be well known and used by the students themselves. The teachers talk about linguistic development as subject-specific concepts and have not reflected that they develop the student’s language through the multimodal linguistic methods they use in their daily work with the group, both individually and collective.

Syftet med detta arbete är att beskriva uppfattningarna hos fyra gymnasielärare avseende undervisning i matematik på för ett eleverna annat språk än deras modersmål. Denna kvalitativa studie har genomförts med fyra semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, två intervjuer med matematiklärare, en intervju med en språklärare och en intervju med en språk- och matematiklärare. Intervjuernas fokus låg på lärarnas upplevda möjligheter och utmaningar samt undervisningsstrategier i en flerspråkig matematikundervisning. Resultatet visade att lärarna är språkligt medvetna, att de förstod vad i språket som kan framstå som svårt allt från vardagsbegrepp till grammatik.  Resultatet visade även att lärarna ofta stöter på olika språkliga utmaningar i undervisningen, som elevernas läs och skrivsvårigheter och begreppsförståelse. Dock menar lärarna att man genom fortbildning och samarbete mellan språk- och matematiklärarna kan överkomma utmaningarna som kan förekomma, och få lärdom över vilka språkliga strategier som är gynnsamma att använda och varför. / This study aims at describing the views of mathematics and language teachers regarding teaching mathematics in a language that is not students’ native language. The data were collected through four semi-structured interviews, with two mathematics teachers, one language teacher and one language and mathematics teacher. The interviews took 30 minutes to complete. The interviews were focused on the opportunities and challenges, as well as teaching strategies that teachers encounter in multilingual mathematics education. The results of this study showed that teachers are linguistically aware, that they understand what in the language can be considered difficult. The results also showed that teachers often encounter different linguist challenges in teaching, such as student’s reading and writing difficulties and conceptual understanding. They, however, had difficulties knowing what strategies and methods were most useful to use to facilitate the use of language in mathematics. Nevertheless, through continuing education and collaboration with the language teachers, they can work out the challenges that occurred, and learn about which linguistic strategies are most beneficial to use and why.

Mätningar visar att andraspråkselever presenterar sämre i matematik jämfört med förstaspråkselever samt att textuppgifter är den största svårigheten inom matematik hos andraspråkselever. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver och motiverar sitt arbete med matematiska textrika uppgifter för att främja andraspråkselever i matematik. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts, som består av ickedeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utifrån studiens empiri som framkom i undersökningen utfördes tematisk analys. Teorierna som används för att analysera datamaterialet är mediering, kommunikation och stöttning som kännetecknas under det sociokulturella perspektivet samt translanguaging och pedagogisk ämneskunskap.Resultatet i studien visade att lärare använder sig huvudsakligen av bildstöd, förkortning av textrika matematikuppgifter samt muntlig förklaring av svåra ord och begrepp. Däremot används translanguaging i betydligt mindre uträckning. Resultatet visade också att lärare motiverar sina val av arbete med textrika uppgifter baserat på sina tidigare erfarenheter samt hur väl lärare känner till eleverna och deras utmaningar. Slutsatsen som dras är att lärare hellre väljer att själva förklara textrika matematikuppgifter på olika sätt än att använda sig av elevernas modersmål som resurs på grund av ovisshet om den pedagogiska verktygen samt råder det enspråkighetsnorm bland en del lärare.

Syftet med studien var att undersöka elevassistenters uppfattningar om vad den stöttning de ger till elever i särskolan bidrar till för elevens kunskapsutveckling. Studien har en kvalitativ ansats. En intervjustudie har genomförts med åtta elevassistenter. Empirin har analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att stöttningen har olika karaktär och att elevassistenterna riktar sin stöttning mot både elever och lärare. Förutsättningar för stöttning i form av samverkan och lärarens insats påverkar både elevassistentens roll och den stöttning som möjliggörs. Ett anmärkningsvärt resultat är att elevassistenter tycks ha ett motiv att avlasta läraren genom att helt eller delvis ta över planerings- och undervisningsansvaret avseende enskilda elever. Då studiens resultat ställs i relation till hur scaffolding förstås ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv uppstår frågor och funderingar, viktiga att lyfta i samtal mellan lärare och elevassistenter för att kvalificera – utveckla och fördjupa – en samverkan. Elevassistenter bidrar till bättre förutsättningar för elevens lärande och kunskapsutveckling i särskolan. Om lärarens undervisning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på scaffolding framstår samverkan kring förståelsen av vad stöttning är, stöttningens preciserade syfte, innehåll och vuxnas roller i klassrummet som helt centralt. / The purpose of the study was to investigate paraprofessionals perceptions of what the support they give to students in special schools for children with learning disabilities contributes to the student's knowledge development. The study has a qualitative approach. An interview study was conducted with eight paraprofessionals. The empirics have been analyzed through a thematic content analysis. The results show that the support has a different character and that the paraprofessionals direct their support towards both students and teachers. Conditions for support in the form of collaboration and the teacher's efforts affect both the paraprofessional role and the support that is made possible. A remarkable result is that paraprofessionals seem to have a motive to relieve the teacher by taking over all or part of the planning and teaching responsibility regarding individual students. When the results of the study are set in relation to how scaffolding is understood from a social constructivist perspective, questions and considerations arise, important to raise in conversations between teachers and paraprofessionals to qualify - develop and deepen - a collaboration. Paraprofessionals contribute to better conditions for the student's learning and knowledge development in the special school. If the teacher's teaching is based on a social constructivist perspective on scaffolding, collaboration around the understanding of what support is, the specified purpose of support, content and the roles of adults in the classroom appears to be absolutely central.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att skapa en lärmiljö som främjar barnens språkutveckling. Studien fokuserar på hur pedagogerna använder lärmiljön och litteraturen för att stötta barn i språklig sårbarhet. Studien utgår ifrån samspel ur ett sociokulturellt perspektiv där vi fokuserar på Bruners begrepp scaffolding. Studien använder sig även av literacy med fokus på begreppen literacyevent, literacy practice samt emergent literacy.  För att undersöka vårt syfte använder vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät. Resultatet pekar på att samspelet spelar en stor roll i barns språkutveckling och att pedagogerna kan dra nytta av samspelet för att främja barnens språkutveckling när de planerar verksamheten och utformar lärmiljöer. Resultatet visar även att pedagoger i många fall arbetar på samma sätt med barn i språklig sårbarhet som med övriga barn. Detta beror på att de arbetssätt man använder med barn i språklig sårbarhet anses vara givande för alla barns språkutveckling.  Pedagoger anser att det mest betydande för barns språkutveckling är att man är närvarande och tydlig i sin ledarroll och att man använder sig av TAKK och bildstöd. Pedagogerna betonar även att kunskapen om hur man använder material och arbetar språkfrämjande är nödvändig för att skapa en språkfrämjande lärmiljö. Studien kommer fram till att högläsning är oerhört betydelsefullt för barns språkutveckling och att pedagogerna lägger stort fokus på hur man arbetar med litteraturens innehåll genom musik, dans, skapande, dramatisering och boksamtal.

The aim of this study is to analyze how four teachers work with verbal scaffolding during text talk to develop pupils' conceptual understanding in fourth grade. There are five forms of verbal scaffolding that the study focuses on. This study answers the following questions: What specific strategies does the teacher use to develop conceptual understanding? How does the teacher apply verbal scaffolding during text talk?   The questions are answered by two qualitative methods, classroom observations and interviews with the four participant teachers. The two methods interact with a shared focus directed on answering the study’s questions. The purpose of the observations was to have a focus on how the teachers used verbal scaffolding during text talk to develop pupils’ conceptual understanding. However, during the interviews, the teachers had the opportunity to express their own perception of their teaching. The study's theoretical framework is based on the concept scaffolding. To make the analysis more concrete, scaffolding has been categorized into five forms of verbal scaffolding. The result showed that all the teachers apply the different categorized verbal scaffolding during the text-talks, although with varying approaches. Furthermore, teachers advocate for different strategies to enhance pupils’ conceptual understanding.

Det här examensarbete handlar om multimodal högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur några förskollärare använder sig av olika modaliteter under högläsning för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgick från en kvalitativ studie där en semistrukturerad intervju användes som metod för att samla in data och ljudinspelning användes för att dokumentera data. Åtta förskollärare som arbetar med både flerspråkiga - och enspråkliga barn intervjuades för att samla in data. Informanternas svar analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Socialsemiotik och det sociokulturella perspektivet var teoritiska utgångspunkter i denna studie.  I resultatet framkommer att olika modaliteter som innefattar boksamtal och kroppsspråk, tecken, TAKK, gester, konkreta material, handdockor, bilder, Polyglutt och även sång, musik och ramsor används av förskollärare när de högläser för barnen. Resultatet visar också att användningen av olika modaliteter under högläsningen stimulerar flerspråkiga barn att utveckla sitt ordförråd, våga uttrycka sig och berätta om sina tankar. Det främjar även deras förståelse kring bokens och berättelsernas innehåll. Enligt resultaten utgör förskollärares förhållningssätt och hela arbetslagets engagemang och deltagande betydelsefulla faktorer för att bedriva en multimodal högläsning i förskolan. Att förskollärare får tid och möjligheter att planera och organisera läsmiljöer är också viktiga förutsättningar för att kunna kombinera högläsningen med multimodala metoder. Ett tematiskt arbete skapar också variationer och underlättar för att arbeta multimodalt. I slutsatsen visar det att multimodal högläsning främjar flerspråkiga barns språkutveckling på olika sätt. Det kan fånga barnens intresse och uppmärksamhet samt engagemang. Dessutom stimulerar det barnens förståelse och ordförråd. / This thesis is about multimodal reading aloud in preschool. The purpose ofthis study is to create an understanding of how some preschool teachers usedifferent modalities during read-aloud to stimulate multilingual children'slanguage development. The study was based on a qualitative study wherea semi-structured interview was used as a method to collect data and audiorecording was used to document the data. Eight preschool teachers whowork with both multilingual and monolingual children were interviewed tocollect the data. The informants' answers were then analyzed through aqualitative content analysis. Social semiotics and the socioculturalperspective were theoretical starting points for this study.The result shows that different modalities that include book talks and bodylanguage, signs, TAKK, gestures, concrete materials, hand puppets,pictures, Polyglutt application and song, music and rhymes are used bypreschool teachers when they read aloud to the children. The results alsoshow that by using different modalities during read-aloud, it stimulatesmultilingual children to develop their vocabulary, dare to expressthemselves and share their thoughts. It also stimulates their understandingof the content of the book and the stories. According to the results, thepreschool teachers' approach and the entire work team's commitment andparticipation are important factors for conducting a multimodal read-aloudin preschool. It is also important that preschool teachers have time andconditions to plan and organize the reading environments in order to beable to combine read-aloud with multimodal methods. A thematic workalso creates variations and facilitates multimodal work. In conclusion, thestudy show that multimodal reading aloud stimulates multilingualchildren's language development in different ways. It can capture thechildren's interest and attention as well as engagement. In addition, itstimulates children's understanding and vocabulary.

Despite the fact that the creation of films has a place in language teaching, there haven’t been many studies about the learning outcome of such film production projects so far. In this study, a group of eighth grade pupils at a comprehensive school in Sweden have been creating their own film in German. They have been observed while they did so, and they answered an online survey one year after the project. The results of the analysis of that data show a visible increase in awareness for the purpose, the receiver, and the situation of the produced texts during the writing process. The level of motivation and meaningfulness experienced by the pupils during the film project was high. Furthermore, the finished film gave the participants a feeling of success, something they were proud of, and eager to repeat. As a conclusion it can be stated that creating a film in a foreign language has a positive impact on language learning.