Olika lärmiljöer, arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöktes hur tre förskolor arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i dessa tre förskolor uttrycker att de arbetar för att främja språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska samt att analysera förskolornas innemiljö och uppfattningar om dess påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes dessa frågeställningar: Vilka strategier och metoder uttrycker pedagoger att de använder pedagoger för att främja flerspråkiga barns språksutveckling? På vilket sätt uttrycker pedagoger att modersmålet kan stödja utvecklingen av det svenska språket hos flerspråkiga barn? och Hur synliggörs flerspråkiga barns alla språk i förskolan? Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare i tre olika förskolor samt tre observationer av de förskolornas lärmiljö. Den teoretiska referensramen för studien utgörs av den sociokulturella teorin, samt av centrala teoretiska begrepp modersmål, flerspråkighet, kodväxling, scaffolding och digitala verktyg. Resultatet visar att det finns fler likheter mellan de olika pedagogernas arbetssätt när det gäller flerspråkighet samt att förskollärarna använder sig av scaffolding i arbetet med flerspråkiga barn. Samtliga förskolor arbetar språkutvecklande genom att använda sig av böcker, musik, bildstöd, digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare. De deltagande pedagogerna diskuterar och lyfter fram vikten av att uppmärksamma alla barns modersmål som finns i barngruppen. De är eniga om att modersmålet underlättar barns andraspråkutveckling. Förskollärarna betonar vikten av att barn erbjuds en inspirerande och stimulerande miljö, vilket ses som mötesplatser för lärande och utveckling. I lärmiljön synliggörs barns alla språk på olika sätt till exempel att det finns flaggor som representerar barnens ursprung, hälsningsfraser, bilder på olika länders ord och siffror uppsatta på väggarna i förskolornas miljöer.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att skriva. Att skriva är en betydande förutsättning för framgång i skolan, vilket visar sig genom kunskapskraven. I slutet av årskurs 3 ska elever enligt kunskapskraven kunna skriva texter med läslig handstil och på dator, använda stor och liten bokstav, kunna använda skiljetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder. Det laddas ner miljontals appar i utbildningssyfte och som lärare är det svårt att veta vilka som bör väljas till undervisning då apparna ska förhålla sig till läroplanens kunskapskrav så att elever når upp till målen. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och dels att undersöka hur Grahams (2020) teoretiska perspektiv och scaffolding syns i kunskapskraven samt apparnas funktion. En innehållsanalys av apparna ASL- skrivbok, Bokstäver med Mera, Författa med NE, Oribi Writer Edu och Skolstil 3 har genomförts för att bidra till den kunskapslucka som finns inom ämnet. Apparna syftar till att elever ska kunna ges möjlighet att utveckla sin skrivförmåga. Studiens resultat visar att samtliga undersökta appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och kan fungera som verktyg för att utveckla elevers lärande. De kan vara ett komplement och stöd i elevers tidiga skrivinlärning på olika sätt samt kan fungera som stöd för att elever ska nå upp till kunskapskraven. Utifrån resultat och de valda analyserna har slutsatser dragits som går att sammankoppla till redan befintliga teoretiska perspektiv.

Syftet med den här kunskapsöversikten har varit att undersöka vad forskningen säger om litteratursamtalets betydelse för högstadieelevers litterära förståelse. Den här kunskapsöversikten består av en systematisk sökprocess där vi har granskat och valt ut artiklar samt avhandlingar som är aktuella och relevanta för valda ämnet. Sökprocessen har resulterat till nio vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultatet av källorna visar vilka möjligheter det finns i litteratursamtal för att främja elevers litterära förståelse. Möjligheterna är att läsningen blir en social aktivitet samt att eleverna får möjlighet att reflektera och diskutera sin läsupplevelse med klasskamrater.

I Sverige idag talas det mer än 150 olika språk. Flerspråkigheten medför nya utmaningar och nyvunna insikter. Vi har därför valt att fördjupa oss i den språkliga kommunikationen i det matematiska klassrummet. Syftet med studien är att identifiera utmaningar som kan uppstå vid mötet av andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien utgår ifrån det sociokulturella- och sociopolitiska perspektivet. I undersökningen används en etnografisk studie samt en triangulering då intervjuer, observationer och ljudinspelningar utfördes. Huvudresultatet i studien är att utmaningar skapas kring det kommunikation då elever stöter på utmaningar kring det informella och formella matematikspråket samt att klassrumsnormer som inverkar på ett klassrum hämmar andraspråkselevers kommunikation i matematikundervisningen.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka skillnaderna i hur undervisningen i engelska påverkar elevernas intag av kunskap i årskurserna 4-9 på min skola när den genomförs på ren engelska eller blandas mellan engelska och svenska. Målet var således inte att hitta en enda lösning utan snarare analysera olika svårigheter och hur dessa kan te sig i undervisningen på min skola samt huruvida pedagogerna arbetar med det. Jag valde att genomföra en empirisk studie via kvalitativa observationer följd av kvalitativa intervjuer då det framstod som ett tydligt och enkelt sätt att uppnå resultat som är tagna från verkligheten. Klasserna har en varierande kunskapsnivå och arbetar med moment som jag vill belysa. Det var märkbart att majoriteten av elever med svaga språkkunskaper i engelska uppvisade svårigheter under lektionerna medan elever med starkare språkkunskaper gagnades av helengelsk undervisning. Det var tydligt att klasserna i mellanstadiet upplevde större problematik än högstadiet.

Based on previous research my purpose with this study was to make visible how preschool teachers work to promote children´s early reading and writing skills. To highlight how they work and what methods they use, and how they support the children in their literacy development. To be able to answer the purpose, two questions were created: What activities do preschool teachers use to promote children´s reading and writing skills? And how do preschool teachers support children in their reading and writing development? The study is a quantitative study with survey as a method. The survey was sent to a medium-sized city in Sweden and a neighboring municipality. It was answered by 32 preschool teachers.  The results of the survey show that the interviewed preschool teachers to a large extent work in line with what current research show to be most effective in promoting children´s literacy development.  The results also show that preschool teachers use activities such as reading aloud, storytelling, book talks, language games and phonemic activities to stimulate and develop children´s literacy. In addition, they create scaffolding educational environments which are accessible and involve the children, to guide and help children into their zone of proximal development, and thus promote and develop children´s literacy.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring förskollärares resonemang om hur scaffolding används för att främja barns literacyutveckling ur ett flerspråkigt perspektiv, samt undersöka tillgängligheten av literacyartefakter på förskolor som stimulerar barns literacyutveckling. I studien intervjuades fyra förskollärare och observationer av avdelningarnas miljöer dokumenteras via fotografier. Genom dessa metoder har vi sökt svar på våra frågeställningar Hur resonerar förskollärare kring sitt arbete med scaffolding för att främja barns literacyutveckling? Hur är flerspråkiga artefakter tillgängliga för barnen på avdelningarna? Studien utgår från den sociokulturella teorin grundat på Vygotskijs tankar kring barns lärande och utveckling. Den sociokulturella teorin används även som analytiskt verktyg i resultatdelen. De centrala resultaten för studien visar att förskollärarna ser scaffolding som en viktig komponent för att bidra till barns möjlighet till utveckling och lärande. Tillgängligheten av flerspråkiga artefakter är något begränsade på de studerade avdelningarna. Förskollärarna uttryckte att de bör och vill arbeta mer med att synliggöra barns olika språk i den fysiska miljön. Sammanfattningsvis visar resultaten att pedagogers kunskap kring arbetet med barns olika språk är viktig för barns utveckling. Det är viktigt att våga och vilja utvecklas samt ta stöd av vårdnadshavare för att utveckla förskolans textmiljö.

Sammanfattning/AbstractJelacic, Anela., Nilsson, Sandra (2020). Stöd i förskolan genom Tydliggörande pedagogik – Ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien ger insikter och kunskaper om Tydliggörande pedagogik ur specialpedagogers perspektiv. Den belyser ämnet och påvisar hur specialpedagoger kan uppfatta samt arbeta med Tydliggörande pedagogik i förskolan. Möjligheter och svårigheter med ämnet lyfts fram för att inspirera vidare arbete. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att belysa hur specialpedagoger uppfattar och stöttar arbetet i förskolan utifrån Tydliggörande pedagogik på olika sätt. Vidare syftar studien till att belysa möjligheter och svårigheter i detta arbete. Frågeställningarna utgår ifrån specialpedagogernas upplevelser av Tydliggörande pedagogik. •Hur ser specialpedagogerna på Tydliggörande pedagogik?•Hur arbetar specialpedagogerna med Tydliggörande pedagogik? •Vilka möjligheter och utmaningar finns i arbetet med Tydliggörande pedagogik?TeoriStudien tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppet Scaffolding som har sina rötter i det sociokulturella perspektivet, särskilt i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon. Enligt det sociokulturella perspektivet sker allt lärande eller utveckling i sociala samspel som är influerade av den kultur personerna befinner sig i. Utvecklingen uppstår när personer blir utmanande och vägledda i sitt lärande av erfarna förebilder d. v. s. när personen befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Scaffolding har utvecklats vidare såväl vad gäller handledarens funktioner i vägledningen som hur stödet kan uppfattas. MetodStudien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger från centrala resursteam i varsitt område i samma kommun. Samtliga specialpedagoger var inriktade mot förskola. ResultatResultaten i studien påvisar att specialpedagogerna uppfattar Tydliggörande pedagogik som ett sätt att stötta verksamheten i förskolorna och uppnå målen i läroplanen. Specialpedagogerna beskriver olika sätt som Tydliggörande pedagogik kan användas stöttande t.ex. genom visuellt stöd där miljöer eller aktiviteter kan tydliggöras samt kommunikation möjliggöras. Samtliga specialpedagoger ser stora möjligheter och vinster för såväl barn som pedagoger med Tydliggörande pedagogik. Trots det finns det svårigheter i arbetet som ofta bottnar i att metoden används på fel sätt på grund av okunskap eller oförståelse. Specialpedagogiska implikationerResultaten indikerar att det finns ett kunskapsbehov i verksamheten där specialpedagoger kan vara nyckelpersoner för att ge kompetensutveckling och sprida förståelse hos både pedagoger och ledning. NyckelordFörskola, Scaffolding, Stöttning, TEACCH, Tydliggörande pedagogik

Den här undersökningens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av hur de stöttar barn i behov av stöd i de dagliga övergångarna eftersom de omfattar en stor del av dagen för barnen i förskolan. Vi har intervjuat 8 förskollärare som arbetar i förskolan med barn i åldern 1-6 år. Undersökningen har inspirerats av fenomenografisk forskningsansats vilket innebär att vi tittar på förskollärarnas olika uppfattningar om stöttning. Vi har använt den sociokulturella teorin för att analysera vårt resultat utifrån hur förskollärarnas uppfattningar av stöttning kan bidra till barnens utveckling av det sociala samspelet. Resultaten visar att det uppstår många dagliga övergångar i förskolan på grund av yttre faktorer såsom underbemanning, stora barngrupper och lokaler som inte är anpassade utefter barnantal. Vi har identifierat två teman; närhet och distans utifrån resultaten. Temat närhet handlar om att stötta barnen med sociala och relationella strategier utifrån ett socialt samspel. Temat distans handlar om stöttning utifrån strukturella och organisatoriska aspekter. Två olika uppfattningar framträdde under temat distans varav det ena avsåg hur strukturen uppfattas stötta barnen och den andra var uppfattningen om faktorer som försvårar möjligheterna till att ge barn den stöttning de behöver. Dock så uppgav samtliga förskollärare att den viktigaste faktorn för att de skulle kunna stötta barn i övergångar på bästa sätt var att de hade en nära relation till barnen, en verbal kommunikation inför och under övergången samt att förskollärarna är närvarande. Barnens delaktighet utgörs av att förskollärarna tolkar barnens vilja och intentioner ur ett barnperspektiv. Resultatet visar att barnens möjlighet till delaktighet är större utifrån aspekter inom temat närhet då vi tolkar att en flexibel lärmiljö ger barnen ökade möjligheter till att påverka och vara delaktiga än en lärmiljö som har en fast struktur.

No description available.