The goal of this thesis is to create an optimization model to optimize the routing of trains within railway stations. This problem is known as the train platforming problem, and the model we present is an integer programming model. By this model we aim to optimize factors such as walking distance, switch usage or platform usage. We validate the model by implementing the model for Linköping station, which is a typical mid size station in the Swedish railway network. This implementation is done for different time horizons, ranging from 2 hours to one day, which corresponds to train sets ranging from 27 to 265 trains. In the conclusion we see that the model is efficient for optimizing the train platforming problem for the implemented station and timetables, and that the model has a possibility to optimize the four objectives tested. Furthermore we see that optimizing certain objectives gives solutions that are also good with regards to other objective functions. / Målet med den här uppsatsen är att skapa en optimeringsmodell för att optimera valet av vägar för tåg genom tågstationer. Modellen vi presenterar är en heltalsmodell, där syftet är att minimera bland annat gångavstånd, användningen av tågväxlar eller användningen av perronger. För att testa modellen presenterar vi en implementation av modellen för stationen i Linköping, vilken är en typisk mellanstor station i det svenska tågnätet. Impplementeringen är gjord för olika tidslängder, från 2 timmar till ett dygn vilket motsvarar dataset från 27 till 265 tåg. Vi drar slutsatsen att modellen på ett effektivt sätt kan lösa valet av tågvägar genom stationen, för de fyra tidtabeller och den station vi har implementerat. Vidare ser vi att modellen har potential att optimera de fyra målfunktioner vi testat och att optimering av några av målfunktionerna ger lösningar som är bra även med hänsyn till de andra målfunktionerna.

The scheduling of a tennis school’s operation at a general tennis club is today done manually. This is a time consuming task, usually taking 2-4 weeks for the person responsible. This thesis aims to mathematically formulate the tennis school scheduling problem (TSSP), and to develop a computer based solution procedure to automate the scheduling process. The mathematical formulation of the problem has the structure of an optimization problem and the solution procedure that is developed is a heuristic algorithm for the specific purpose of this problem. Furthermore, a heuristic local search algorithm to improve the initial solution is developed, and the model is then tested on real data in a case study at a padel club in Stockholm. Furthermore, the result from the solution procedure is compared with the manually created schedule by the club on some key parameters from the mathematical model. The computerized solution procedure outperformed the manual scheduling procedure in terms of execution time and most of the times in the objective value of the generated schedule. In terms of the mathematical formulation neither the manually created schedule nor the schedules created by the algorithm gives feasible solutions to the problem. However, the padel club deems the schedules usable and will continue with the ongoing process to implement the model. / Schemaläggning av en tennisskolas verksamhet hanteras vanligtvis av en eller flera ansvariga från tennisklubben och utförs manuellt. Det är en tidskrävande uppgift som kräver uppföljning och återkoppling med alla deltagare, vilket kan ta flera veckor. Den här masteruppsatsen ämnar att matematiskt formulera tennisskolans schemaläggningsproblem, "tennis school scheduling problem" (TSSP), och utveckla en schemaläggningsalgoritm för att heuristiskt lösa TSSP som kan imple-menteras med objektorienterad programmering för att automatisera schemaläggningen. Utöver det är en lokal sökalgoritm framtagen för att förbättra schemat skapat av schemaläggningsalgo-ritmen. Algoritmerna är testade på en padelklubbs träningsverksamhet för att jämföra resultaten från algoritmerna mot deras manuellt framtagna schema. Den automatiserade schemaläggningsal-goritmen är e˙ektivare än att manuellt schemalägga verksamheten gällande tidsåtgång och även ofta i målvärde definierat i matematiska modellen. Baserat på data från padelklubben och så som problemet är uppställt i samråd med dem, möter varken det manuellt framtagna schemat eller det genererat med schemaläggningsalgoritmen, efter förbättringsalgoritmen tillämpats, de krav som är ställda på schemat. Trots det är det genererade schemat brukbart enligt padelklubben och de kommer arbeta med att implementera automatiseringen av schemaläggningen.Den automatiserade processen för att ta fram ett schema är tänkt att användas som ett verk-tyg för en schemaansvarig person. Det kan användas för att generera förslag på scheman baserat på deltagares tillgängligheter, för att bespara personens administrativa arbete med schemaläggnin-gen. Mindre ändringar kan sen göras i ett genererat schema och det är enligt dem själva en stor besparing i arbete jämfört med hur det går till i dagsläget.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken syn gymnasielärare och elever har på estetiskaläroprocesser och schemaläggning.Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska läroprocesser och tidsanvändning iskolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielärare och tre medgymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapiteldär litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Framförallt eleverna har entraditionell syn på schemaläggning och det tycks råda en hierarki mellan de estetiska och deteoretiska ämnena. Schemaläggningen är en viktig faktor för läroprocessernas kvalitet menäven andra faktorer spelar in.

We present an implementation of a very recent approximation algorithm for scheduling jobs on a single machine with precedence constraints, minimising the total weighted completion time. We also evaluate the performance of this implementation. The algorithm was published by Shi Li in 2021 and is a (6+ε)-approximation algorithm for the multiprocessor problem P|prec|∑j wjCj. We have implemented a version which is a (2+ε)-approximation algorithm for the single processor problem 1|prec|∑j wjCj. This special case can easily be generalised to the multiprocessor case, as the two algorithms are based on the same LP relaxation of the problem. Unlike other approximation algorithms for this and similar problems, for example, those published by Hall, Schulz, Shmoys and Wein in 1997, and by Li in 2020, this algorithm has been developed with a focus on obtaining a good asymptotic run time guarantee, rather than obtaining the best possible guarantee on the quality of solutions. Li’s algorithm has run time O((n+κ) · polylog(n+κ) · log3 pmax · 1/ε2), where n is the number of jobs, κ is the number of precedence constraints and pmax is the largest of the processing times of the jobs. We also present a detailed explanation of the algorithm aimed at readers who do not necessarily have a background in scheduling and/or approximation algorithms, based on the paper by Li. Finally, we empirically evaluate how well (our implementation of) this algorithm performs in practice. The performance was measured on a set of 96 randomly generated instances, with the largest instance having 1024 jobs and 32 768 precedence constraints. We can find a solution for an instance with 512 jobs and 11 585 precedence constraints in 25 minutes. / Vi presenterar en praktisk implementation av en ny approximationsalgoritm för schemaläggning av jobb på en maskin med ordningsbivillkor, under minimering av den viktade summan av sluttider. Algoritmen, som publicerades av Shi Li år 2021, är en (6+ε)-approximationsalgoritm för multiprocessorproblemet P|prec|∑j wjCj. Vi har implementerat en version som är en (2+ε)-approximationsalgoritm för enprocessorproblemet 1|prec|∑j wjCj. Detta specialfall kan enkelt generaliseras till multiprocessorfallet, eftersom de två algoritmerna baseras på samma LP-relaxation av problemet. Till skillnad från andra approximationsalgoritmer för detta och liknande problem, exempelvis de från Hall, Schulz, Shmoys och Wein år 1997, och från Li år 2020, har denna algoritm utvecklats med fokus på att uppnå en bra garanti på asymptotisk körtid, istället för att försöka uppnå den bästa möjliga garantin på lösningarnas kvalité. Lis algoritm har körtid O((n+κ) · polylog(n+κ) · log3 pmax · 1/ε2), där n är antalet jobb, κ antalet ordningsbivillkor och pmax är den största körtiden bland jobben. En detaljerad beskrivning av algoritmen riktad till personer som inte nödvändigtvis har förkunskaper inom schemaläggning och/eller approximationsalgoritmer, baserad på artikeln, ges också. Slutligen utvärderar vi empiriskt hur väl (vår implementation av) denna algoritm presterar i praktiken. Implementationens egenskaper mättes på en uppsättning av 96 slumplässigt genererade instanser, där den största instansen har 1024 jobb och 32768 ordningsbivillkor. Med vår implementation kan vi hitta en lösning för en instans med 512 jobb och 11 585 precedencensbivillkor på 25 minuter.

The emergency department at Södersjukhuset is one of the largest in the Nordic region. There is a large workforce with several skills at different levels, which means that the placement of the personnel becomes complex. The problem with the current placement method is that it is a manual and time consuming process. This report aims to solve this problem by creating a prototype of an automated and web-based placement system. During the development of the prototype different programming languages were used in unison to create a website with different functions. The most important functions to create were a search tool for names, save the placements in the form of a PDF-file and to be able to clear the placements.   The goals of the project were satisfied. However, several improvements can be made to the prototype to make it more valuable for the workplace. The advantage of the prototype was that it saves time for the scheduling staff. Additionally, it facilitates the work for the on-duty personnel as the placement is easily visualised for every module at the emergency department. / Södersjukhusets akutmottagning är en av Nordens största. Där finns en stor personalstyrka med olika yrkesgrupper och inom dem finns flera olika kompetensnivåer, vilket medför att placeringen av personalen blir komplex. Problemet med nuvarande placeringssystem är att det är en manuell och tidskrävande process. Målet för projektet var att lösa detta problem genom att skapa en prototyp av ett automatiserat och webbaserat placeringssystem.  Under utvecklingen av prototypen användes olika programmeringsspråk i samklang för att skapa en hemsida med olika funktioner. De viktigaste funktionerna som skapades var att kunna söka efter namn, spara placeringen i form av en PDF-fil samt att kunna rensa placeringen på information.   Målen för arbetet uppfylldes. Samtidigt finns det flera utvecklingsområden för prototypen som kan göra den mer användbar och värdefull för arbetsplatsens placering av personal. Fördelen med prototypen var att den sparar tid för bemanningspersonalen samt underlättar arbetet för personalen i tjänst då hela placeringen enklare kan visualiseras på varje modul.

With the increasing complexity of the chip architecture design for meeting different application requirements, the corresponding instruction scheduler of high-level synthesis tool needs to solve complex scheduling problems. Dynamically Reconfigurable Resource Array (DRRA) is a novel architecture based on Coarse-Grained Reconfigurable Architecture (CGRA) on SiLago platform, the instruction scheduler of Vesyla-II, the dedicated High-Level Synthesis (HLS) tool targets for DRRA needs to schedule the specific instruction sets designed for Distributed Two-level Control System (D2LC). This kind of instruction has different lifetimes and is fully cooperative and persistent. Based on these features, the instruction scheduler needs to be applied to the scheduling algorithm under complex constraints. The previously existing naive algorithm shows poor scalability and low efficiency. This thesis attempts to design and implement a new scheduling algorithm to improve the performance of a constraint programming engine-based scheduler. The new scheduling algorithm is based on the heuristic method, the scheduler with this algorithm does the order prediction during the resource scheduling process. Besides, a test bench for meeting different instruction scheduling behavior is also designed, and the test bench could generate the maximum boundary of the schedule to do the performance profiling of the developed algorithm. Several experiments are performed to compare the proposed method against the previous naive algorithm. The execution time and quality of the result are crucial to determine which algorithm has better performance. The experiment result shows that the scheduler with a heuristic algorithm could reduce the execution time and have comparable schedule quality, and it could solve all the test cases, whilst the naive algorithm only can solve part of them. / Med den ökande komplexiteten hos chiparkitekturdesignen för att möta olika applikationskrav, måste motsvarande instruktionsschemaläggare för högnivåsyntesverktyg lösa komplexa schemaläggningsproblem. Dynamically Reconfigurable Resource Array (DRRA) är en ny arkitektur baserad på Coarse-Grained Reconfigurable Architecture (CGRA) på SiLago-plattformen, instruktionsschemaläggaren för Vesyla-II, de dedikerade High Level Synthesis (HLS) verktygsmålen för DRRA behöver för att schemalägga de specifika instruktionsuppsättningar designade för distribuerat tvånivåstyrsystem (D2LC). Denna typ av undervisning har olika livslängder och är helt samarbetsvillig och ihållande. Baserat på dessa funktioner måste instruktionsschemaläggaren appliceras på schemaläggningsalgoritmen under komplexa begränsningar. Den tidigare existerande naiva algoritmen visar dålig skalbarhet och låg effektivitet. Den här avhandlingen försöker designa och implementera en ny schemaläggningsalgoritm för att förbättra prestandan hos en schemaläggare som är baserad på begränsningsprogrammeringsmotorer. Den nya schemaläggningsalgoritmen är baserad på den heuristiska metoden, schemaläggaren med denna algoritm gör ordningsförutsägelsen under resursschemaläggningsprocessen. Dessutom är en testbänk för att möta olika instruktionsschemaläggningsbeteenden också utformad, och testbänken kan generera den maximala gränsen för schemat för att göra prestandaprofileringen av den utvecklade algoritmen. Flera experiment utförs för att jämföra den föreslagna metoden mot den tidigare naiva algoritmen. Exekveringstiden och kvaliteten på resultatet är avgörande för att avgöra vilken algoritm som har bättre prestanda. Experimentresultatet visar att schemaläggaren med en heuristisk algoritm kan minska exekveringstiden och ha jämförbar schemakvalitet, och den kan lösa alla testfall, medan den naiva algoritmen bara kan lösa en del av dem.

För att Securitas AB skall kunna behålla sin position i Norrköping Flygplats är det viktigt att de effektiviserar sin bemanning och scheman. Detta krävs för att kunna uppnå kostnadsreduceringar som skall i sin tur ge dem konkurrensfördelar för att behålla sin position vid årliga upphandlingar som sker mellan kommun och flygplats. För att effektivisera sin bemanning och scheman skall teoretiska delar användas för att styra grupper och verksamheten bättre, teoretiska delarna är i form av schemaläggningsprinciper. Vid en effektivisering av verksamheten skall en optimeringsmodell användas med flera funktioner som möjliggör en heltäckande optimeringslösning för att generera den mest kostnadseffektivaste bemanningen för schemaläggningen. Ett tekniskt system som ett informationssystem skall även strukturera Securitas arbete effektivare med en bättre bokföring över de anställda samt underlätta tillämpningen av ett standardiserat arbetssätt. Vikten av ett standardiserat arbetssätt behandlas mycket inom LEAN-filosofin och anses viktig i detta fall för att få de teoretiska delarna och informationssystemet att fungera ihop. En schemaläggningsprincip som rekommenderas att Securitas använder är perceptuell kontroll teori eftersom den har visat sig framgångsrik av företag som tillämpat den. Lösningen till Securitas problem är en kombination av teori och kvantitativa metoder som det går att räkna på. Optimeringsmodellen och informationssystemet skall tillsammans med schemaläggningsprinciperna skapa bättre förutsättningar för Securitas att sätta upp ett nytt optimalt schema som skall reducera kostnaderna med 10 % och öka effektiviteten för Securitas verksamhet i flygplatsen. Detta skall leda till en högre lönsamhet och att Securitas behåller sin position i Norrköping Flygplats vid årliga upphandlingar. / For Securitas AB case to maintain their position in Norrkoping Airport is it important to effectives their staffing and schedules. This is required to achieve cost reductions which will in turn give them the competitive edge to maintain their position at the annual contracts concluded between the municipality and the airport. To effectives their staffing and schedules are theoretical parts going to be used to control their groups and business better. The theoretical parts are in the form of scheduling principles. At the streamlining of operations is an optimization model going to be used that has several features that enable a comprehensive optimization solution to embarrass the most cost-effective staffing for the schedule planning. A technical system as an information system will also be used to structure Securitas work more efficiently with a better accounting of the employees and to facilitate the implementation of a standardized approach. The importance of standardized work is treated much in the LEAN philosophy and is considered important in this case to obtain the theoretical aspects and the information system to work together smoothly. A scheduling policy that is recommended that Securitas uses is the Perceptual Control Theory as it has proven to be successful by companies that applied it. The solution to Securitas Problem is a combination of theory and quantitative methods that can be used to count on. Optimization model and information system will together with the scheduling principles create better conditions for Securitas to set up a new optimal schedule to reduce costs by 10 % and increase the efficiency for Securitas operations in the airport. These actions are going to lead to higher profitability and will result that Securitas wins the annual procurements in Norrkoping Airport.

I detta examensarbete presenteras en ny metod för att göra schemaläggningsbeslut inom processindustrin och samtidigt ta hänsyn till det dynamiska beteendet hos processen. En modell av en luftsepareringsanläggning som producerar kvävgas och utnyttjar ett rörligt elpris användes för att exemplifiera denna metod. Modellen omfattade en kryogenisk destillationskolonn med en integrerad återloppskokare /kondensator, en multiströms värmeväxlare, en kompressor, två turbiner och en kondensator. Den innehöll 5079 ekvationer och 437 differentiella variabler. Dynamisk optimering användes för att approximera det dynamiska beteendet hos processen vid skiftningar mellan olika driftpunkter. Den registrerade data utnyttjades sedan för att identifiera en reducerad modell som fångade det transienta beteendet hos relevanta processvariabler. Den reducerade modellen bestod av 525 ekvationer och 67 differentiella variabler. Den identifierade modellen visade på god matchning mellan relevanta processvariabler i de simulerade övergångarna och den reducerade modellen. Den reducerade modellen användes för att optimera schemaläggningen av luftsepareringsprocessen så att elkostnaden över en tredagars period minimerades. De optimala resultaten visade på en minskning av kostnaden på 2.6 % jämfört med en konstant produktionstakt. Schemat implementerades och simulerades i den fullt dynamiska modellen över de första 24 timmarna för att jämföra relevanta processvariabler med den reducerade modellen. Resultaten visade på god matchning mellan de båda modellerna. Detta examensarbete visar att en exakt reducerade modell kan användas för att snabbt hitta ett optimalt schema över ett större processystem. Detta genom att kraftigt minska systemets storlek utan att offra noggrannhet av det dynamiska beteendet. / A novel framework for making plant scheduling decisions while considering the plant process dynamics is presented in this thesis. A model of an air separation unit built to supply nitrogen gas and subject to time-varying electricity prices was used to illustrate this framework. The model includes a cryogenic distillation column with an integrated reboiler/condenser, a multi-stream heat exchanger, a compressor, two turbines, and a liquefier. It consisted of 5079 equations and 437 differential variables. The dynamic behavior of the process during operating point transitions was determined using dynamic optimization. This data were used to establish a reduced order dynamic model of the system which captures the transient behavior of relevant process variables. The reduced order model consisted of 525 equations and 67 differential variables. The identified model showed a good fit between the relevant process variables in the simulated transitions and the reduced order model. The air separation unit process schedule was optimized using the reduced order model to minimize electricity cost over a three day time horizon. The optimal result showed a 2.6 % reduction in electricity cost compared to a flat production rate. The optimal schedule was implemented and simulated in the full dynamic model for the first 24 hours to compare the relevant process variables to the reduced model predictions. The result displayed good match between the reduced model and the full dynamic model. This thesis shows that an accurate reduced order dynamic model can be used for quickly finding the optimal schedule of large process systems. This by greatly reducing the size and complexity of the system without sacrificing accuracy of the dynamic behavior. Furthermore, it also shows the economic benefits of the integrating scheduling and control to count for the dynamic behavior of the system.

The system test is very significant in the development life cycle of a telecommunication network node. Tools such as TITANSim are used to develop the test framework upon which a load test application is created. These tools need to be highly efficient and optimized to reduce the cost of the system test. This thesis project created a load test application based on the distributed scheduling architecture of TITANSim, whereby multiple users can be simulated using a single test component. This new distributed scheduling system greatly reduces the number of operating system processes involved, thus reducing the memory consumption of the load test application; hence higher loads can be easily simulated with limited hardware resources. The load test application used for system test of the HSS is based on the central scheduling architecture of TITANSim. The central scheduling architecture is a function test concept, where every user is simulated by a single test component. In the system test several thousand users are simulated by the test system. Therefore, the load application based on central scheduling architecture uses thousands of test components leading to high memory consumption in the test system. In this architecture, the scheduling of test components is centralized which results in a lot of communication overhead within the test system, as thousands of test components communicate with a master scheduling component during the test execution. On the other hand, in the distributed scheduling architecture the scheduling task is performed locally by each test component. There is no communication overhead within the test system. Therefore, the test system is highly efficient. In the distributed scheduling architecture the traffic flow of the simulated users are described using the Finite State Machines (FSMs). The FSMs are specified in the configuration files that are used by the test system at run time. Therefore, implementing traffic cases using the distributed scheduling architecture becomes simpler and faster as there is no (TTCN-3) coding/compilation. The HSS is the only node (within Ericsson) whose system test is performed using the central scheduling architecture of TITANSim. The other users (nodes) of TITANSim are using the distributed scheduling architecture for its apparent benefits. Under this circumstance, this thesis project assumes significance for the HSS. When a decision to adapt the distributed scheduling architecture is made for the system test of the HSS, the load application created in this thesis project can be used as a model, or extended for the migration of the test modules for the HSS from the central scheduling architecture to the distributed scheduling architecture. By creating this load application we have gained significant knowledge of the TITANSim framework; most importantly, the necessary modifications to the TITANSim framework required to create a distributed scheduling architecture based load application for the HSS. The load application created for this project was used to (system) test the HSS by generating load using real system test hardware. The results were analytically compared with the test results from the existing load application (which is based on the central scheduling architecture). The analysis showed that the load application based on distributed scheduling architecture is efficient, utilizes less test system resources, and capable of scaling up the load generation capacity / Systemet test är mycket betydelsefullt i utvecklingen livscykeln för ett telenät nod.Verktyg som TITANSim används för att utveckla testet ram på vilken ett belastningsprov program skapas. Dessa verktyg måste vara mycket effektiv och optimerad för att minska kostnaderna för systemet testet. Detta examensarbete skapat ett program belastningsprov bygger på distribuerad schemaläggning arkitektur TITANSim, där flera användare kan simuleras med hjälp av ett enda test komponent. Det nya distribuerade schemaläggning systemet minskar kraftigt antalet operativsystem inblandade system processer, vilket minskar minnesförbrukning av lasten testprogram, därav högre belastningar kan enkelt simuleras med begränsade hårdvara resurser. Lasten testa program som används för systemtest av HSS är baserad på den centrala schemaläggning arkitektur TITANSim. Den centrala schemaläggning arkitektur är ett funktionstest koncept, där varje användare simuleras med ett enda test komponent. I systemet testa flera tusen användare är simulerade av testsystemet.Därför använder belastningen program baserat på centrala schemaläggning arkitektur tusentals testa komponenter leder till hög minnesförbrukning i testsystemet.I denna arkitektur är schemaläggning av test komponenter centraliserad vilket resulterar i en mycket kommunikation overhead inom testsystem, som tusentals testa komponenter kommunicerar med en mästare schemaläggning komponent under testexekvering. Å andra sidan, i den distribuerade schemaläggning arkitekturen schemaläggning uppgiften utförs lokalt av varje test komponent. Det finns ingen kommunikation overhead i testsystemet. Därför är testsystemet mycket effektiv. I distribuerad schemaläggning arkitekturen trafikflödet av simulerade användare beskrivs med Finite State Machines (FSMs). Den FSMs anges i konfigurationsfiler som används av testsystemet vid körning. Därför genomföra trafiken fall med distribuerad schemaläggning arkitektur blir enklare och snabbare eftersom det inte finns någon (TTCN-3) kodning / sammanställning. HSS är den enda nod (inom Ericsson) vars system test utförs med hjälp av den centrala schemaläggningen arkitektur TITANSim. Den andra användare (noder) i TITANSim använder distribuerad schemaläggning arkitektur för sina uppenbara fördelar. Under denna omständighet, förutsätter detta examensarbete betydelse för HSS. När ett beslut att anpassa distribuerad schemaläggning arkitektur är gjord för systemet test av HSS, kan belastningen program som skapats i detta examensarbete kan användas som en modell, eller förlängas för migration av testet moduler för HSS från den centrala schemaläggningen arkitektur för distribuerade schemaläggning arkitektur. Genom att skapa denna belastning ansökan har vi fått stor kunskap om TITANSim ramen, viktigast av allt, de nödvändiga ändringar av TITANSim ramverk som krävs för att skapa en distribuerad schemaläggning arkitektur baserad belastning ansökan för HSS. Lasten program som skapats för detta projekt har använts för att (system) testa HSS genom att generera last använda riktiga maskinvarusystem test. Resultaten analytiskt jämfört med provresultaten från den befintliga belastningen ansökan (som är baserad på den centrala schemaläggning arkitektur). Analysen visade att belastningen ansökan baseras på distribuerad schemaläggning arkitektur är effektiv, använder mindre resurser testsystem, och kan skala upp kapaciteten last generation

The profession of naprapathy came to Sweden in 1970 and has been a certified profession in Swedish health care since 2007. Given that naprapathy is relatively new in Swedish healthcare and is mainly conducted by private actors, it is of great interest to investigate what is considered an effective clinic, "more Lean", linked to the time optimization of a naprapath and more specifically the scheduling. The purpose of the study is consequently to identify the scheduling process and any shortcomings in it, as well as to report opportunities for improvement linked to the utilization rate of working hours. In order to fulfill the purpose of the study, it was considered relevant to start from theories within mainly Lean, process mapping and the Cornerstone model. The design that has been used for the study is a single case study. Within the framework of the case study, benchmarking and document collection have been carried out, as well as surveys and interviews. Collected data gave a result which meant that the case study company has a utilization rate of the time of 66 percent and waste of 34 percent. The questionnaires answered that the most common expectations that the clinic is open are Monday to Friday between 8 and 18, and the most common times that customers have the opportunity to visit the clinic were Monday to Sunday at 16-18. Based on the results given, it was established based on Lean's principles that the main shortcomings of the scheduling process are the following: Short-term thinking, demand does not control, uneven workload and non-continuous workflows. These shortcomings are best addressed based on Lean's principles by: Creating goals and vision, creating scheduling routines, conducting customer surveys and optimizing systems. / År 1970 kom naprapatin till Sverige och är sedan år 2007 ett legitimerat yrke inom svensk hälsa- och sjukvård. Med tanke på att naprapatin är förhållandevis nytt inom svensk vård och huvudsakligen bedrivs av privata aktörer är det av stort intresse att undersöka vad som är att anses som en effektiv klinik, “mer Lean”, kopplat till tidsoptimeringen av naprapaterna och mer specifikt schemaläggningen. Syftet med studien är följaktligen att identifiera schemaläggningsprocessen och eventuella brister i den, samt redovisa förbättringsmöjligheter kopplade till nyttjandegraden av arbetstid. För att uppfylla syftet med studien ansågs det relevant att utgå från teorier inom huvudsakligen Lean, processkartläggning och Hörnstensmodellen. Designen som har används för studien är en single case study. Inom ramen för fallstudien har benchmarking och dokumentinsamling genomförts samt enkäter och intervjuer. Insamlade data gav ett resultat som innebar att fallstudieföretaget har en nyttjandegrad av tiden på 66 procent och slöseri på 34 procent. Enkäterna gav svar att de vanligaste förväntningarna att kliniken har öppet är måndag till fredag mellan kl. 8 och 18, och de vanligaste tiderna som kunder har möjlighet att besöka kliniken var måndag till söndag kl. 16-18. Utifrån givna resultat konstaterades det utifrån Leans principer att de främsta bristerna med schemaläggningsprocessen är följande: Kortsiktigt tänkande, efterfrågan styr inte, ojämn arbetsbelastning och icke kontinuerliga arbetsflöden. Dessa brister åtgärdas bäst utifrån Leans principer genom att: Skapa mål och vision, skapa schemaläggningsrutiner, göra kundundersökningar och optimera system.