The system test is very significant in the development life cycle of a telecommunication network node. Tools such as TITANSim are used to develop the test framework upon which a load test application is created. These tools need to be highly efficient and optimized to reduce the cost of the system test. This thesis project created a load test application based on the distributed scheduling architecture of TITANSim, whereby multiple users can be simulated using a single test component. This new distributed scheduling system greatly reduces the number of operating system processes involved, thus reducing the memory consumption of the load test application; hence higher loads can be easily simulated with limited hardware resources. The load test application used for system test of the HSS is based on the central scheduling architecture of TITANSim. The central scheduling architecture is a function test concept, where every user is simulated by a single test component. In the system test several thousand users are simulated by the test system. Therefore, the load application based on central scheduling architecture uses thousands of test components leading to high memory consumption in the test system. In this architecture, the scheduling of test components is centralized which results in a lot of communication overhead within the test system, as thousands of test components communicate with a master scheduling component during the test execution. On the other hand, in the distributed scheduling architecture the scheduling task is performed locally by each test component. There is no communication overhead within the test system. Therefore, the test system is highly efficient. In the distributed scheduling architecture the traffic flow of the simulated users are described using the Finite State Machines (FSMs). The FSMs are specified in the configuration files that are used by the test system at run time. Therefore, implementing traffic cases using the distributed scheduling architecture becomes simpler and faster as there is no (TTCN-3) coding/compilation. The HSS is the only node (within Ericsson) whose system test is performed using the central scheduling architecture of TITANSim. The other users (nodes) of TITANSim are using the distributed scheduling architecture for its apparent benefits. Under this circumstance, this thesis project assumes significance for the HSS. When a decision to adapt the distributed scheduling architecture is made for the system test of the HSS, the load application created in this thesis project can be used as a model, or extended for the migration of the test modules for the HSS from the central scheduling architecture to the distributed scheduling architecture. By creating this load application we have gained significant knowledge of the TITANSim framework; most importantly, the necessary modifications to the TITANSim framework required to create a distributed scheduling architecture based load application for the HSS. The load application created for this project was used to (system) test the HSS by generating load using real system test hardware. The results were analytically compared with the test results from the existing load application (which is based on the central scheduling architecture). The analysis showed that the load application based on distributed scheduling architecture is efficient, utilizes less test system resources, and capable of scaling up the load generation capacity / Systemet test är mycket betydelsefullt i utvecklingen livscykeln för ett telenät nod.Verktyg som TITANSim används för att utveckla testet ram på vilken ett belastningsprov program skapas. Dessa verktyg måste vara mycket effektiv och optimerad för att minska kostnaderna för systemet testet. Detta examensarbete skapat ett program belastningsprov bygger på distribuerad schemaläggning arkitektur TITANSim, där flera användare kan simuleras med hjälp av ett enda test komponent. Det nya distribuerade schemaläggning systemet minskar kraftigt antalet operativsystem inblandade system processer, vilket minskar minnesförbrukning av lasten testprogram, därav högre belastningar kan enkelt simuleras med begränsade hårdvara resurser. Lasten testa program som används för systemtest av HSS är baserad på den centrala schemaläggning arkitektur TITANSim. Den centrala schemaläggning arkitektur är ett funktionstest koncept, där varje användare simuleras med ett enda test komponent. I systemet testa flera tusen användare är simulerade av testsystemet.Därför använder belastningen program baserat på centrala schemaläggning arkitektur tusentals testa komponenter leder till hög minnesförbrukning i testsystemet.I denna arkitektur är schemaläggning av test komponenter centraliserad vilket resulterar i en mycket kommunikation overhead inom testsystem, som tusentals testa komponenter kommunicerar med en mästare schemaläggning komponent under testexekvering. Å andra sidan, i den distribuerade schemaläggning arkitekturen schemaläggning uppgiften utförs lokalt av varje test komponent. Det finns ingen kommunikation overhead i testsystemet. Därför är testsystemet mycket effektiv. I distribuerad schemaläggning arkitekturen trafikflödet av simulerade användare beskrivs med Finite State Machines (FSMs). Den FSMs anges i konfigurationsfiler som används av testsystemet vid körning. Därför genomföra trafiken fall med distribuerad schemaläggning arkitektur blir enklare och snabbare eftersom det inte finns någon (TTCN-3) kodning / sammanställning. HSS är den enda nod (inom Ericsson) vars system test utförs med hjälp av den centrala schemaläggningen arkitektur TITANSim. Den andra användare (noder) i TITANSim använder distribuerad schemaläggning arkitektur för sina uppenbara fördelar. Under denna omständighet, förutsätter detta examensarbete betydelse för HSS. När ett beslut att anpassa distribuerad schemaläggning arkitektur är gjord för systemet test av HSS, kan belastningen program som skapats i detta examensarbete kan användas som en modell, eller förlängas för migration av testet moduler för HSS från den centrala schemaläggningen arkitektur för distribuerade schemaläggning arkitektur. Genom att skapa denna belastning ansökan har vi fått stor kunskap om TITANSim ramen, viktigast av allt, de nödvändiga ändringar av TITANSim ramverk som krävs för att skapa en distribuerad schemaläggning arkitektur baserad belastning ansökan för HSS. Lasten program som skapats för detta projekt har använts för att (system) testa HSS genom att generera last använda riktiga maskinvarusystem test. Resultaten analytiskt jämfört med provresultaten från den befintliga belastningen ansökan (som är baserad på den centrala schemaläggning arkitektur). Analysen visade att belastningen ansökan baseras på distribuerad schemaläggning arkitektur är effektiv, använder mindre resurser testsystem, och kan skala upp kapaciteten last generation

The profession of naprapathy came to Sweden in 1970 and has been a certified profession in Swedish health care since 2007. Given that naprapathy is relatively new in Swedish healthcare and is mainly conducted by private actors, it is of great interest to investigate what is considered an effective clinic, "more Lean", linked to the time optimization of a naprapath and more specifically the scheduling. The purpose of the study is consequently to identify the scheduling process and any shortcomings in it, as well as to report opportunities for improvement linked to the utilization rate of working hours. In order to fulfill the purpose of the study, it was considered relevant to start from theories within mainly Lean, process mapping and the Cornerstone model. The design that has been used for the study is a single case study. Within the framework of the case study, benchmarking and document collection have been carried out, as well as surveys and interviews. Collected data gave a result which meant that the case study company has a utilization rate of the time of 66 percent and waste of 34 percent. The questionnaires answered that the most common expectations that the clinic is open are Monday to Friday between 8 and 18, and the most common times that customers have the opportunity to visit the clinic were Monday to Sunday at 16-18. Based on the results given, it was established based on Lean's principles that the main shortcomings of the scheduling process are the following: Short-term thinking, demand does not control, uneven workload and non-continuous workflows. These shortcomings are best addressed based on Lean's principles by: Creating goals and vision, creating scheduling routines, conducting customer surveys and optimizing systems. / År 1970 kom naprapatin till Sverige och är sedan år 2007 ett legitimerat yrke inom svensk hälsa- och sjukvård. Med tanke på att naprapatin är förhållandevis nytt inom svensk vård och huvudsakligen bedrivs av privata aktörer är det av stort intresse att undersöka vad som är att anses som en effektiv klinik, “mer Lean”, kopplat till tidsoptimeringen av naprapaterna och mer specifikt schemaläggningen. Syftet med studien är följaktligen att identifiera schemaläggningsprocessen och eventuella brister i den, samt redovisa förbättringsmöjligheter kopplade till nyttjandegraden av arbetstid. För att uppfylla syftet med studien ansågs det relevant att utgå från teorier inom huvudsakligen Lean, processkartläggning och Hörnstensmodellen. Designen som har används för studien är en single case study. Inom ramen för fallstudien har benchmarking och dokumentinsamling genomförts samt enkäter och intervjuer. Insamlade data gav ett resultat som innebar att fallstudieföretaget har en nyttjandegrad av tiden på 66 procent och slöseri på 34 procent. Enkäterna gav svar att de vanligaste förväntningarna att kliniken har öppet är måndag till fredag mellan kl. 8 och 18, och de vanligaste tiderna som kunder har möjlighet att besöka kliniken var måndag till söndag kl. 16-18. Utifrån givna resultat konstaterades det utifrån Leans principer att de främsta bristerna med schemaläggningsprocessen är följande: Kortsiktigt tänkande, efterfrågan styr inte, ojämn arbetsbelastning och icke kontinuerliga arbetsflöden. Dessa brister åtgärdas bäst utifrån Leans principer genom att: Skapa mål och vision, skapa schemaläggningsrutiner, göra kundundersökningar och optimera system.

The Planning And Scheduling (PLAS) module of ICE (Intelligent Control Environment) is responsible for planning and scheduling a large fleet of vehicles. This process involves the creation of tasks to be executed by the vehicles. Using this information, PLAS decides which vehicles should execute which tasks, which are modelled as constraint satisfaction problems. Solving the constraint satisfaction problems is slow. To improve efficiency, a number of different techniques exist. One of these is arc consistency, that entails taking a constraint satisfaction problem and evaluating its variables pairwise by applying the constraints among them. Using arc consistency, we can discern the candidate solutions to constraint satisfaction problems faster than doing a pure search. In addition, arc consistency allows us to detect and act early on inconsistencies in constraint satisfaction problems. The work in this master thesis includes the implementation of a constraint solver for symbolic constraints, containing the arc consistency algorithm AC3. Furthermore, it encompasses the implementation of a constraint satisfaction problem generator, based on the Erdős-Rényi graph model, inspired by the quasigroup completion problem with holes, that allows the evaluation of the constraint solver on large-sized problems. Using the constraint satisfaction problem generator, a set of experiments were performed to evaluate the constraint solver. Furthermore, a set of complementary scenarios using manually created constraint satisfaction problems were performed to augment the experiments. The results show that the performance scales up well. / Schemaläggningsmodulen PLAS som är en del av ICE (Intelligent Control Environment) är ansvarig för planering och schemaläggning av stora mängder fordonsflottor. Denna process involverar skapandet av uppgifter som behöver utföras av fordonen. Utifrån denna information bestämmer PLAS vilka fordon som ska utföra vilka uppgifter, vilket är modellerat som villkorsuppfyllelseproblem. Att lösa villkorsuppfyllelseproblem är långsamt. För att förbättra prestandan, så finns det en mängd olika tekniker. En av dessa är bågkonsekvens, vilket involverar att betrakta ett villkorsuppfyllelseproblem och utvärdera dess variabler parvis genom att tillämpa villkoren mellan dem. Med hjälp av bågkonsekvens kan vi utröna kandidatlösningar för villkorsuppfyllelseproblemen snabbare, jämfört med ren sökning. Vidare, bågkonsenvens möjliggör upptäckande och bearbetning av inkonsekvenser i villkorsuppfyllelseproblem. Arbetet i denna masteruppsats omfattar genomförandet av en villkorslösare för symboliska villkor, innehållandes bågkonsekvensalgoritmen AC3. Vidare, så innefattar det genomförandet av en villkorsuppfyllelseproblemgenerator, baserad på grafmodellen Erdős-Rényi, inspirerad av kvasigruppkompletteringsproblem med hål, villket möjliggör utvärdering av villkorslösaren på stora problem. Med hjälp av villkorsuppfyllelseproblemgeneratorn så utfördes en mängd experiment för att utvärdera villkorslösaren. Vidare så kompletterades experimenten av en mängd scenarion utförda på manuellt skapade villkorsuppfyllelseproblem. Resultaten visar att prestandan skalar upp bra.

Edge computing has emerged as a paradigm to support the growing demand for real-time processing of data generated at the edge of the network. As the devices at the edge are constrained, one of the challenges in the area is how to schedule workloads. The scheduling problem is difficult to tackle due to the multitude of sources from which variables originate, diverse algorithms and execution methods, and tasks involving information dissemination and action execution. This project aims to explore the problem and implement a system that simplifies the construction of a scheduler for the edge computing to reduce the cognitive load on developers that work on the area and focus their attention on their expertise area. To construct the solution, a literature review is conducted, a set of functional and non functional requirements are proposed, an implementation using a Kubernetes operator and Python application is performed, and an evaluation and validation of the solution against the requirements and an use case and test case are performed. The results demonstrate that the system generates customized instances capable of receiving any number of inputs, outsources the execution of the logic and interacts with different outputs. This allows developers to rapidly deploy instances for their own needs, focusing on their domain of expertise. / Edge computing har framträtt som ett paradigm för att stödja den växande efterfrågan på realtidsbehandling av data som genereras vid nätverkets kant. Eftersom enheterna vid kanten är begränsade utgör en av utmaningarna inom området hur arbetsbelastningar ska schemaläggas. Schemaläggningsproblemet är svårt att hantera på grund av den mångfald av källor varifrån variabler härstammar, varierande algoritmer och utförandemetoder samt uppgifter som involverar informationsförmedling och utförande av åtgärder. Detta projekt syftar till att utforska problemet och implementera ett system som förenklar konstruktionen av en schemaläggare för kantberäkning för att minska den kognitiva belastningen på utvecklare som arbetar inom området och fokusera deras uppmärksamhet på deras expertområde. För att konstruera lösningen genomförs en litteraturgenomgång, en uppsättning funktionella och ickefunktionella krav föreslås, en implementation med hjälp av en Kubernetesoperatör och en Python-applikation utförs, och en utvärdering och validering av lösningen gentemot kraven, inklusive både användnings- och testfall, genomförs. Resultaten visar att systemet genererar anpassade instanser som kan ta emot vilket antal inmatningar som helst, outsourcar utförandet av logiken och interagerar med olika utgångar. Detta gör det möjligt för utvecklare att snabbt distribuera instanser för sina egna behov och fokusera på sitt expertområde.

I den här studien undersöks schemaläggningsprocesser i gymnasieskolan. Schemaläggning i skolan är en komplex verksamhet som har stor påverkan på lärares arbetsvillkor och elevers förutsättningar för lärande. Därför är det av stor betydelse att schemaläggningen håller hög kvalitet. Till följd av skolreformer på 1990-talet decentraliserades beslutsfattandet över schemaläggningen. Decentraliseringen ställer stora krav på enskilda skolors ansvarstagande, vilket innebär att lokala förutsättningar får stor betydelse för schemaläggningens resultat. Det är därför av intresse att undersöka vilka faktorer som främjar skolors schemaläggning. Syftet med studien är att undersöka vilka villkor som behöver uppfyllas för attschemaläggningsprocessen i en gymnasieskola ska vara effektiv. Effektiva schemaläggningsprocesser definieras med utgångspunkt från tidigare schemaläggningsforskning. Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie där två komparativt utvalda gymnasieskolor undersökts och jämförts. Intervju användes som datainsamlingsmetod och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Faktorer som påverkar och begränsar schemaläggningsprocesserna kunde på så sätt identifieras. Med utgångspunkt ifrån en jämförelse av resultaten från de båda fallen föreslogs fyra villkor som möjliggör effektiva schemaläggningsprocesser i gymnasieskolan. Två av dessa villkor behandlar hur schemaläggarens arbete bör struktureras: Schemaläggaren bör använda strategier för att hantera begränsande faktorer i schemaläggningen och schemaläggningsarbetet bör fokuseras på dess kärnuppdrag. De övriga två behandlar de strukturella förutsättningarna för schemaläggning: Skolan behöver ha stabilt elevunderlag och undervisningsgrupperna på skolan bör vara utformade på ett sätt som stödjer schemaläggningen. / In this study, timetabling processes in Swedish upper secondary schools were examined. School timetabling is a complex activity, with a great impact on working conditions for teachers and pupils’ learning conditions. Hence, it is of great importance that the timetabling is of high quality. As a result of the Swedish educational reforms in the 1990’s, timetabling decision-making was decentralized. This places great demands on responsibility of individual schools, which implies that local conditions are of great significance for the outcomes of timetabling. It is therefore of interest to examine the factors that promote school timetabling. The purpose of this study is to investigate the conditions that need to be fulfilled to ensure the efficacy of the timetabling process in an upper secondary school. Effective timetabling processes are defined based on previous research on school timetabling. The study has been conducted as a multiple case study, in which two comparatively chosen upper secondary schools were examined and compared. Interviews were used for data collection and data were analyzed using qualitative content analysis. In this way, factors that influence and constrain the timetabling processes could be identified. Based on a comparison of the results from both cases, four conditions were suggested that render timetabling processes effective. Two of the conditions deal with work structure of timetablers: Timetablers should apply strategies to handle timetabling constraints and the timetabling should be focused on its main task. The other two conditions deal with structural features necessary for effective timetabling: The school needs a stable pupil population and the class composition should be organized in a way that supports timetabling.

Stress and heavy workloads are commonplace for those who work within Swedish healthcare; the issue is exacerbated further by the current shortage of qualified personnel. Therein arises a need for tools to help lessen the burden on the personnel. This report presents a prototype of a web application made for daily staff scheduling, tailored to the needs of the pediatric surgery department at Uppsala University Hospital. The aim of the project was to deliver a more flexible digital solution of daily staff coordination at the department. Two fundamentals of the application were that it should be easy to use and display informationclearly with few misunderstandings. The resulting prototype met the usability requirement, other than a few specific usability issues, and improved upon the readability of the contents displayed in comparison to the previous system. To further improve the system, work could be done to increase the efficiency with which tasks can be performed. / Stress och tunga arbetsbördor hör till vardagen för den som jobbar inom svensk sjukvård, och problemet förvärras ytterligare av den rådande bristen på kvalificerad personal. Däri uppstår ett behov av verktyg som lätter på personalens belastning. Denna rapport presenterar en prototyp av en webbapplikation för dygnsmässig schemaläggning av personal, anpassad för barnoperationsavdelningen vid Uppsala akademiska sjukhus. Målet med projektet var att leverera en flexiblare digital lösning för avdelningens samordning av personal. Två fundamentala egenskaper hos applikationen var att den skulle vara enkel att använda samt visa upp informationen tydligt och med få missförstånd. Den resulterande prototypen uppfyllde kraven på användbarhet, med undantag för ett antal specifika problem, och förbättrade läsbarheten i jämförelse med det tidigare systemet. Det finns dock viss möjlighet för förbättring vad gäller effektiviteten uppgifter kan genomföras med.

Detta arbete är utfört hos Hellgrens Lastvagnsservice i Skellefteå. Företaget tillverkar mest flisvagnar och påbyggnationer för flisbilar. Produkterna är relativt komplexa och består av många olika delmoment och produkter. I detta arbete kommer fokus ligga på en specifik kundorder vid skapande av en resursplanering. Uppgiften bestod i att utifrån en befintlig tillverkningsorder plocka ut ett antal delprodukter och utifrån dessa analysera de produktionsresurser, framförallt timmar, som krävs för varje delmoment. Detta skedde genom att analysera nuläget, genom intervjuer med personal samt ta fram en nuvarande produktionsplanering om hur arbetet utförs idag. Målet med projektet var att ta fram ett förslag till en resursplanering som företaget sedan kan tillämpa på andra ordrar. Idag använder företaget ingen resursplanering utan allt går via produktionsansvarige. De har tidigare haft en resursplanering men som inte är använd sedan 2016. På grund av att de inte har någon tydlig resursplanering leder detta ofta till att arbetarna är helt beroende av produktionsansvarig, samt att dem inte har någon koll alls när de olika delmomenten för ett bygge ska vara klart. Detta ledde ofta till ökad arbetsbelastning och långa övertider när personalen inte hunnit klart ett delmoment innan nästa operation efterfrågade denna del. Under arbetets gång identifierades problemområden inom produktionsplanering, resursbehov och arbetsbelastning. Utifrån problemområdena och via intervjuer med personalen skapades en kravspecifikation över vad resursplaneringen bör förbättra och visualisera, dess områden var, tydlig bild över vem som gör vad, hur lång tid momenten tar, jämnare arbetsbelastning, möjlighet att påbörja slutmonteringen så tidigt som möjligt samt att ha inget eller så litet mellanlager som möjligt. De framtagna kraven viktades utifrån egna åsikter samt från intervjuerna med tillverkningspersonalen, för att bestämma vilka krav som är viktigast att planeringen uppfyller. Genom en kreativ process skapades tre olika koncept, ett koncept som fokuserade på att visualisera de olika delmomenten i bygget med hur många arbetare som behövdes vid varje operation. Det andra konceptet låg största fokusen på att få ett så litet mellanlager som möjligt. Det sista konceptet byggde på att fördela arbetsbelastningen mellan arbetarna så lika som möjligt för att minska övertid för personalen. Utifrån utvärderingen hamnade koncept 2 minskat mellanlager och koncept 3 jämnare arbetsbelastning väldigt nära varandra. Detta ledde till att ett koncept inte kunde väljas enbart utifrån viktningen. Valet av slutgiltiga konceptet skedde då genom att gå tillbaka till intervjuerna med personalen och nulägesanalysen från företaget, för att se vad som verkade vara det största problemet.  Det som flest arbetare efterfrågade var en tydlig planering där dem kunde se vad som skulle göras och när allt skulle vara klara, detta för att inte vara beroende av produktionsansvarig, samt att de enklare kan se om de hinner klart i tid. Koncept 2 minskat mellanlager uppfyllde inte kravet av jämnare arbetsbelastning lika bra som koncept 3 jämnare arbetsbelastning gjorde. Men vid koncept 2 minskat mellanlager bildades nästan inget mellanlager alls. Eftersom alla i personalen efterfrågade någon typ av planering som visa vem som skulle göra vad och när det skulle vara klart, bedömde jag kravet jämnare arbetsbelastning som viktigare än kravet att inget eller ett litet mellanlager skapas.  Det slutgiltiga konceptet blir därför koncept 3 då den uppfyller detta krav bäst. Företaget bör använda sig av koncept 3 Jämnare arbetsbelastning som en mall för att lägga upp en planering för andra byggen. Detta koncept ger arbetarna en möjlighet att själva planera sitt arbete bättre och kan själv hålla reda på vad som ska göras och slipper vara helt beroende av produktionsansvarig. / This project has been performed at Hellgrens Lastvagnsservice in Skellefteå. The company manufactures most wood chip trucks and bodyworks for wood chips trucks. The products are relatively complex and consist of many different parts and products. In this work, the focus will be on a specific customer order when creating a resource plan. The task consisted of selecting several sub-products based on an existing production order and analyzing the production resources, especially the hours required for each component. This was done by analyzing the current situation, through interviews with staff, and looking into the current production plan on how the work is performed today. The aim of the project was to make a proposal for a resource planning that the company then can apply to other customers orders. Today, the company doesn’t use a resource planning. Everything goes through the production managers. They have previously had a resource planning, but it has not been used since 2016. Because of that they do not have a resource planning, the workers are completely dependent on the production manager and that they have no idea at all when the various parts of one project should be finished. This often led to increased workload and long overtime when the staff hadn’t completed a sub-product before the next operation requests it. During this work, problem areas were identified in production planning, resource needs and workload. From the problem areas and through interviews with staff, a requirement specification was created about what resource planning should improve and visualize. Clear picture of who does what, how long the different moments take, even workloads between workers, the ability to start the final assembly as early as possible and to have no or as little inventory as possible is examples of some requirement they had. The requirements were weighted against, own opinion and from the interviews with the manufacturing staff, to determine which requirements are most important for the resource planning to meet. Through a creative process, three different concepts were created, a concept that focused on visualizing the various parts of the project with the number of workers needed in each operation. The second concept was the focus on getting as little inventory as possible. The last concept was based on allocating workload between workers as much as possible to reduce overtime for staff. Based on the evaluation, concept 2 “minskat mellanlager” and concept 3 “jämnare arbetsbelastning” both got almost the same score. As a result, a concept could not be chosen solely based on weight of the requirement specification.  To choose of the final concept I returned to the interviews with the staff and the current state analysis done on the company earlier in this project, to see what appeared to be the biggest problem. What most workers demanded was a clear plan where they could see what would be done and when everything would be done, not depend on production managers and something they could easily see if they were on time with their work. Concept 2 “minskat mellanlager “didn’t meet the requirement of even workload for the staff as good as concept 3 “jämnare arbetsbelastning” did. But at concept 2, “minskat mellanlager “, almost no inventory was formed at all. Because everyone in the staff requested  some kind of plan to show who would do what and when it should be ready, I considered the requirement evener workload more important than the requirement that nothing or a small inventory be created. Consequently, the definitive concept becomes concept 3 as it meets this requirement best. The company should use concept 3 “jämnare arbetsbelastning” as a template for setting up a planning for other projects. This concept gives the workers an opportunity to plan their work better and can keep track of what to do and they do not have to depend on the production manager.

Titel: Planeringsmetoder i processindustrin: En fallstudie för AAK AB Författare: Mirlinda Brahimi och William JonassonHandledare: Peter BerlingExaminator: Helena Forslund  Bakgrund: I dagsläget har AAK svårigheter att finna tillräcklig kapacitet för att kunna möta sina kunders ordrar i vissa fall. Det förekommer att de full belastar sin produktionskapacitet och då de måste tacka nej till vissa kunders beställningsordrar. Studien grundar sig i att undersöka och skapa mer förståelse för cyklisk planering eller schemaläggning, då det finns ett behov av att finna sätt att samproducera och gruppera produkter i planeringen. Olika metoder granskas för att upptäcka en lämplig eller förbättrad planeringsmetod som kan skapa produktionsfokus i cykler som vidare bidrar till att minska kapacitetsproblemen och öka produktionseffektiviteten.  Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och fördjupa sig i planeringsmiljön på AAK för att förbättra deras produktionsplanering i verksamheten. Det görs främst genom att förenkla och placera AAK:s planeringsmiljö i vilken miljötyp företaget tillhör samt dess förutsättningar som förekommer i miljön. Utifrån miljötypen så identifieras olika planeringsmetoder för att ta reda om dess tillämpbarhet kan realiseras på praktiken och faktiskt stabilisera planeringsmiljöns komplexitet på företaget såväl som det ska leda till en ökad fabriksproduktion.Metod: Studiens metod består av en kvalitativ studie, men också en kvantitativ då det görs beräkningar av olika modeller för det dataunderlag som erhållits för AAK:s kartongtappning. Den teoretiska referensramen skapades främst genom sökning av litterära källor och vetenskapliga artiklar. Studiens empiriska data har insamlats genom ostrukturerade- och semistrukturerade intervjuer av olika personer i studiens fallföretag. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att AAK:s miljötyp liknar en repetitiv masstillverkning. Powers-of-two beräkningar visade på goda resultat för kartongtappningen, men skulle kunna anpassas utifrån ett Product Wheel för att ta vara på båda metodernas fördelar. Mycket tyder på liknande resultat för andra processindustrier, då miljötypen är vanlig inom processindustrin.

Studien genomfördes på industriföretaget Gränges Finspång AB som är en producent av valsade aluminiumprodukter för värmeväxlare vilka används som komponenter främst inom bilindustrin och värme, ventilation och luftkonditionering. Aluminium är en miljöeffektiv råvara tack vare materialets naturliga egenskaper samt dess återanvändbarhet vilket har lett till att allt fler företag vill ta vara på dessa egenskaper vid tillverkning av klimatsmarta produkter. För Gränges Finspång AB har materialets aktualitet på marknaden inneburit en ökad efterfrågan på företagets produkter vilket i sin tur har satt ökad press på företagets produktionseffektivitet. Den produktionsprocess som studerades på företaget var en uppsättning maskiner – även kallade kallvalsverk – vilka kan liknas med en funktionell verkstad. Syftet med studien var att, med hjälp av optimeringsmetoder, ta fram en modell som kan användas som beslutsunderlag för sekvensering av produkter i företagets kallvalsverk. Utifrån intervjuer, granskning av interna dokument och en kvantitativ dataanalys genomfördes en kartläggning av Gränges Finspång AB:s hela produktionsflöde såväl som de processer unika för kallvalsprocessen. För sekvensering av företagets produkter tillämpades en linjär heltalsmodell vilken anger optimum för maximalt 14 produkter. Studien bekräftar att företagets kallvalsning är ett komplext produktionssystem ur ett schemaläggningsperspektiv. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Scheduling problem and shift design problems are well known NP-hard problems within the optimization area. Often time, the two problems are studied individually. In this thesis however, we are looking at the combination of both problems. More specifically, the aim of this thesis is to suggest an optimal scheduling policy given that there are no predefined shifts to begin with. The duration of a shift, along with the start and end time may vary. Thus we have proposed to split the problem into two sub-problems: weekly scheduling problem and daily scheduling problem. As there are no exact solution methods that are feasible, two meta-heuristics method has been employed to solve the sub-problems: Simulated Annealing (SA) and Genetic Algorithm (GA). We have provided proofs of concepts for both methods as well as explored the scalability. This is especially important as the number of employee is expected to grow significantly throughout the year. The results obtained has shown to be promising and can be built upon for further capabilities. / Schemaläggning och skiftdesignsproblem är välkända och välstuderade NP-svåra beslutsproblem inom optimeringsområdet. Oftast så studeras dessa problem enskilt, men i detta arbete så studeras en kombination av båda problemen. Mer specifikt är målet med detta arbete att föreslå ett förnuftigt handlingsätt till att skapa ett veckoschema där skift inte är predefinierade för alla veckor. Starttiden, sluttiden och varaktigheten av ett skift kan förändras från vecka till vecka. Därför har problemet delats upp till två delar: Veckoschemaläggnings- och dagsschemaläggningsproblem. Trots uppdelningen så är båda delproblem för komplexa för att lösas exakt. Därför har två metaheuristiska metoder använts som lösningsmetoder: Simulerad Glödgning och Genetisk Algoritm. I detta arbete bevisas båda lösningsmetoderna till att vara bra nog, och dessutom studeras även skalbarheten av modellen. Detta senare är särskilt viktigt eftersom antal anställda som ska schemaläggas förväntas att öka genomåren. De erhållna resultaten har visat sig vara lovande och bevisligen så kan modellen expanderas med er villkor