Denna fallstudie studerar ett mindre tillväxtbolag med en nulägesanalys och deras möjligheter till förbättring. I en tillväxtfas är det svårt att följa med i struktur och rutiner, genom att undersöka möjligheter att stabilisera och förankra sin tillväxt har företagets försörjningskedja analyserats. Genom undersökning av teoretiska metoder och metodik har vi fastställt lösningar som är applicerbara på detta företag. Syftet är att visa en bild på hur materialplanering och styrning skall utvecklas för att hjälpa företag att fastställa hållbara rutiner och arbetssätt. En kvalitativ fallstudie har genomförts och en nulägesanalys sammanställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och empiriska data i form av statistik. Intervjuerna genomfördes med tre ansvariga personer från företaget i fallstudien. För att identifiera var tillväxtföretaget har möjligheter att utvecklas bör grundläggande processer identifieras och utvärderas. Att kritiskt utvärdera de processer som har utvecklings och förbättringsmöjligheter kan hjälpa företaget att med enkla metodappliceringar förbättra sin verksamhet. I studien har det identifierats potentiella förbättringar som medför kortare planeringshorisont, kortare total ledtid från order till leverans och introducering av ett färdigvarulager. Genom noggrann planering kan kapaciteten i maskinen Profil A nyttjas till en optimal nivå. Dessa förbättringar ger struktur, kontroll och skapar en plattform för stabilare och fortsatt tillväxt. / This case study studies a small growth company with a current situation analysis and their opportunities for improvement. In a growth phase, it is difficult to keep up with structure and routines, by examining opportunities to stabilize and anchor its growth, the company's supply chain has been analyzed. By examining theoretical methods and methodology, we have established solutions that are applicable to this company. The purpose is to show a picture of how materialplanning and management should be developed to help companies establish sustainable routines and working methods. A qualitative case study has been carried out and a current situation analysis has been compiled with the help of semi-structured interviews and empirical data in the form of statistics. The interviews were conducted with three responsible people from the company in the case study. To identify where the growth company has opportunities to develop, fundamental processes should be identified and evaluated. Critically evaluating the processes that have development and improvement opportunities can help the company to improve its operations with simple method applications. The study has identified potential improvements that lead to a shorter planning horizon, a shorter total lead time from order to delivery and the introduction of a finished goods inventory. Through careful planning, the capacity of the Profil A machine can be utilized to an optimal level. These improvements provide structure, control and create a platform for more stable and continued growth.

Background: Optimal scheduling is a common practice in various industries, facili-tating efficient workflow management. Accelerating the generation of schedules while maintaining their optimality could encourage broader adoption of this approach inindustry settings. Previous work has aimed to estimate the makespan for the JobShop Scheduling Problem, showing promising results. Objectives: Given the increasing demand for AI and Machine Learning (ML) solutions across industries, this research aims to explore the integration of ML techniquesinto optimal scheduling processes. Specifically, the goal is to develop a faster scheduling solution without compromising the optimality of the generated schedules. The proposed approach combines the effectiveness and speed of ML with the optimal results obtained from mathematical scheduling models. Methods: This thesis focuses on the Job Shop Scheduling (JSS) Problem, where a mathematical scheduler is tasked with minimizing the makespan of a set of jobs while following a predefined set of rules. An initial investigation is performed to establish if there is potential in providing the scheduler with its optimal makespan to decrease the scheduling time. To generalize the application of the concept, the study investigates the potential efficiency acceleration achieved by providing the scheduler with a Machine Learning estimated makespan. This involves training a Neural Network(NN) to estimate the optimal makespan of job sets, which is then utilized to speedup the scheduling process. Results: The preliminary investigation demonstrates that providing the scheduler with the optimal makespan results in an average speed-up of schedule generationby 24%. The results of the scheduling time with the NN estimated makespan is on the other hand not as well performing. Despite achieving a level of accuracy in estimating the makespan, the resulting speed-up in the scheduler’s performance falls short. For the scheduler to benefit from being provided an estimated makespan it is therefore theorized to require a close-to-perfect estimation of the makespan, which was not achieved with the trained NN model. The trained NN reached an average accuracy of 95.75%. Conclusions: The study concludes that while ML models can accurately estimate makespan, the observed speed-up in scheduling performance is not as significant as anticipated. The correlation between well-estimated makespan and speed-up appearsto be inconsistent, indicating potential limitations in the current approach. Further investigation into the search algorithm employed by the scheduling tool Gurobi mayprovide insights into optimizing the scheduling process more effectively. In summary, while the integration of ML techniques shows promise in accelerating scheduling processes, a higher accuracy of the ML model would be required. Additional researchis needed to refine the approach and potentially bring a faster optimal scheduling solution into the future. / Bakgrund: Optimal schemaläggning är en vanlig implemetation inom flera olika branscher och underlättar hantering och effektiviserar arbetsflöden. Att påskynda genereringen av scheman samtidigt som den optimala aspekten av schemaläggning inte går till spillo, skulle kunna främja en bredare användning av optimal schemaläggning för fler brancher. Tidigare undersökningar har gjorts för att estimera "makespan" för Job Shop problemet inom schemaläggning och har visat lovande resultat. Syfte: Med den ökande efterfrågan på AI- och maskininlärnings lösningar inom olika branscher syftar denna forskning till att utforska integrationen av ML-tekniker i den optimala schemaläggningsprocessen. Målet är att utveckla en snabbare schemaläggningslösning utan att kompromissa med det genererade schemats optimalitet. Det föreslagna tillvägagångssättet kombinerar ML’s effektivitet och hastighet med de optimala resultaten som den matematiska schemaläggningsmodellen erbjuder. Metod: Forskningen fokuserar på problemet med schemaläggning för jobbshoppen(JSSP), där en matematisk schemaläggare har i uppgift att minimera makespan fören uppsättning jobb med hänsyn till ett par fördefinierade regler. En initial under-sökning görs, vilket visar att det finns potential i att tillhandahålla schemaläggarendess optimala makespan för att minska schemaläggningstiden. För att generalisera tillämpningen undersöker studien den potentiella accelerationen som uppnås genomatt tillhandahålla schemaläggaren ett maskininlärt uppskattat makespan. Detta medför att träna ett neuralt nätverk för att uppskatta det optimala makespanet för en mängd jobbuppsättningar, som sedan används för att påskynda schemaläggningsprocessen. Resultat: Den preliminära undersökningen visar att schemaläggaren resulterar i igenomsnittlig hastighetsökning av schemagenereringen med cirka 24% när den får tillgång till det optimala makespanet för de givna jobben. Resultaten av schemaläggningstiden med det neurala nätverkets uppskattade makespan är dock lägre än förväntat. Trots att en viss noggrannhetsnivå uppnås vid estimeringen av makespanet, når den resulterande hastighetsökningen i schemaläggarens prestanda inte upp tillförväntningarna. För att schemaläggaren ska dra nytta av att tillhandahålla ett uppskattad makespan krävs en nära perfekt uppskattning av makespan, vilket inte uppnåddes med det tränade neurala nätverket. Slutsatser: Studien drar slutsatsen att även om ML-modeller kan uppskatta makespan någorlunda noggrant, är den observerade hastighetsökningen i schemaläggningen inte lika betydande som förväntat. Korrelationen mellan väl uppskattad makespan och hastighetsökning verkar vara inkonsekvent, vilket indikerar potentiella begränsningar i det nuvarande tillvägagångssättet. Vidare undersökning av sökalgoritmen som används av schemaläggningsverktyget Gurobi kan ge insikter för att optimera schemaläggningsprocessen mer effektivt. Sammanfattningsvis visar integrationen av ML-tekniker lovande resultat för att accelerera schemaläggningsprocesser, men en bättre estimering av makespan skulle krävas. Ytterligare forskning behövs för att förbättra tillvägagångssättet och potentiellt introducera en snabbare optimal schemaläggningslösning för framtiden.

Syfte – Syftet med studien är att identifiera förbättringsförslag relaterade till produktionsplanering för att bidra till leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet i producerande företag. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Vilka faktorer är kritiska inom produktionsplanering?2. Hur säkerställs att produktionsplanering bidrar till leveranssäkerhet respektive kostnadseffektivitet?3. Hur kan leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet balanseras? Metod – En förstudie genomfördes för att definiera problemområdet och formulera ett syfte med undersökningen. Därefter utfördes en fallstudie och litteratursökning för att samla in empiri och teori. Fallstudien genomfördes på ett massproducerande MTO-företag och bestod av intervjuer samt dokumentstudier. Litteraturstudien skapade ett teoretiskt ramverk kring produktionsplanering, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. Slutligen analyserades empirin och teorin för att generera förbättringsförslag. Resultat – I studien identifierades kritiska faktorer i teorin och empirin med koppling till produktionsplanering. Analysen visade att massproducerande MTO-företag bör säkerställa kvalitet och leveranssäkerhet innan flexibilitet och till sist kostnadseffektivitet. För att hantera de här faktorerna presenterades förbättringsförslag vilka kan påverka företags leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. Teoretiskt och Empiriskt bidrag – Studiens teoretiska bidrag består av ett underlag för hur kritiska faktorer inom massproducerande MTO-företags produktionsplanering kan hanteras. Studien bidrar med förståelse för produktionsplaneringens inverkan på ett företags leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. Det empiriska bidraget utgörs av förbättringsförslag inom produktionsplaneringen för massproducerande MTO-företag. Begränsningar – Studien är en fallstudie med enfallsdesign vilket begränsar generaliserbarheten. Resultat kan endast generaliseras till andra massproducerande MTOföretag och till viss del MTS-företag. Trovärdigheten i studien har stärkts genom många intervjurespondenter samt genom dokumentstudier. / Purpose – The purpose with the study is to identify improvements within production plans to ensure that they contribute to delivery dependability and cost efficiency in manufacturing companies. To be able to answer the purpose three research questions have been formulated. 1. What factors are critical within production planning? 2. How to ensure that production plans contribute to delivery dependability respective cost efficiency? 3. How can delivery dependability and cost efficiency be balanced? Method – A pilot study was conducted in order to define the problem area and formulate a purpose for the study. Then a case study and a literature review were performed to provide empirical and theoretical data. The case study was conducted at a manufacturing company with a mass production and a MTO strategy. The data was collected through interviews and document studies. The literature study created a theoretical framework regarding production planning, delivery dependability and cost efficiency. Finally, the empirical and theoretical data were analysed to generate improvements. Findings – In the study critical factors were identified within production planning. The analysis indicated that manufacturing companies with a mass production and a MTO strategy should ensure quality and delivery dependability before flexibility and at last, cost efficiency. To manage these factors improvements were presented that can improve delivery dependability and cost efficiency at a company. Implications – The theoretical contribution consists of a support system how to handle critical factors within a manufacturing company with a mass production and a MTO strategy. The study contributes with an insight on how the production planning effects delivery dependability and cost efficiency in a company. The empirical contribution consists of improvements within production planning for manufacturing companies with a mass production and a MTO strategy. Limitations – The study is a single case study which delimitate the generalizability. The result of the study can only be generalized to other companies with a mass production and a MTO strategy and partially to companies with a mass production and a MTS strategy. The reliability of the study has been strengthened through several interview respondents together with document studies.

Flygbranschen besitter stora innovativa kunskaper och är dessutom en väsentlig bransch för framtidens tekniska utveckling. För att flygbolagen ska kunna bedriva sin verksamhet finns det tre huvudaspekter som måste planeras och övervakas för att uppnå en operativ effektivitet. De tre aspekterna är: flygbesättning, flygplan och passagerare. Den näst största kostnaden för majoriteten av flygbolagen är besättningen, därför är planering av effektiva och robusta scheman en viktig del för lönsamheten hos flygbolaget. Ett gynnsamt schema för flygbesättningen ska minimera kostnaden för personalen och samtidigt vara robust. Scandinavian Airlines (SAS) är ett skandinaviskt flygbolag som i nuläget använder sig av optimeringsverktyget Crew management system (CMS) för att schemalägga flygbesättningen på samtliga flygningar. Crew Planning-avdelningen är den övergripande avdelningen där all schemaläggning av flygbesättningen sker. Inom Crew Planning finns avdelningen Crew Optimization som skapar månatliga scheman för 5000 piloter och Cabin Crew som varje månad bemannar över 24 000 flygningar. Syftet med examensarbetet är att framställa en metodik för att jämföra flera nyckeltal samtidigt. Nyckeltalen utvärderar schemats prestanda och ger schemaläggaren en inblick i dess styrkor och svagheter. SAS intresserar sig av att veta vart trade-off punkterna ligger för dessa nyckeltal inklusive att finna punkten som är optimal. Punkten som anses vara optimal har en parameterinställning där samtliga nyckeltal har ett så förmånligt värde som möjligt. Resultatet av jämförelsen ska förevisa om modellen är optimalt inställd utefter dessa preferenser. I studien inkluderas en regressionsanalys och en nyckeltalsanalys som studerar de utvalda nyckeltalen Duty days som innefattar produktionsdagar, Absolute Fatigue Risk som innebär risken för utmattning och Aircraft changes som mäter antal flygplansbyten. För att möjliggöra analysen har parametrarna Fatigue penalty och Aircraft changes penalty valts ut för att studera effekten på de olika nyckeltalen när inställningen på parametrarna förändras. Varje nyckeltal är sammankopplat med en parameter i CMS. Schemaläggning är en komplex uppgift att genomföra då robusta scheman inte alltid är de mest kostnadseffektiva. Vad som då uppstår mellan de olika faktorerna är trade-off punkter. Trade-off punkt är den punkt där båda nyckeltalen har ett så gynnsamt värde som möjligt innan ett av nyckeltal börjar påverkas negativt av de andra nyckeltalets positiva utveckling. För att jämföra de tre nyckeltalen samtidigt har olika körningar i optimeringsverktyget CMS genomförts med olika inställningar på de utvalda parametrarna. Utdata från nyckeltalen har standardiserats och sedan tillämpades Pythagoras sats för att lokalisera den optimala punkten. Det rekommenderas att SAS framställer ett nyckeltal för robusthet och undersöker möjligheten att mäta nyckeltalen i en form av en kostnad.

<p>Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.</p>

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.

<p>Ethernet är den standard som används nästan överallt för nätverk i hemmen, på kontor och i industrier. Varken Ethernet eller switchat Ethernet är gjorda för att hantera realtidskommunikation då tiden det tar att skicka ett meddelande inte alltid sker inom en förutsägbar tid.</p><p>I denna rapport presenteras ett protokoll som tillåter feltolerant dynamisk schemaläggning av kanaler över ett switchat Ethernet. Protokollet är en vidareutveckling av tidigare arbete (ThrottleNet) som gjorts inom området där realtidstrafik ska garanteras över ett switchat Ethernet. Till skillnad från tidigare arbete använder sig detta protokoll av kritikaliteter för att explicit visa skillnaden mellan de kanaler som får tas bort och de kanaler som inte får tas bort. Kanalerna schemaläggs vid kortvariga överbelastningar för att optimera användningen av tillgängliga resurser baserat på hur värdefulla och kritiska kanalerna är för systemet.</p>

Forskning visar att genom flexibel arbetstid kan arbetsledare behålla kompetenser. Flexibel arbetstid kan skapa engagemang och bra arbetsförhållanden i verksamheter utifrån medarbetarens enskilda behov och organisationens krav på bemanning. Resultatet visar att genom teorin om KASAM kan arbetsledare skapa en attraktiv arbetsplats och behålla kompetenser trots det strama ekonomiska kravet från organisationen. Syftet med studien var att studera hur goda villkor för lärande kan skapas i flexibel arbetstid. Studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med arbetsledare inom vård och omsorg från tre städer i Sverige och utgick från en intervjuguide. Redovisningen av resultatet delades först in i två teman utifrån organisationsperspektivet och individperspektivet. Därefter analyserades resultatet utifrån teorin om KASAM i tre delar. Arbetsledare menar att genom kommunikation, motivation och delaktighet kan goda villkor för lärande skapas i flexibel arbetstid. Resultatet visar att det är en komplex uppgift för arbetsledare att behålla kompetenser för att skapa en bra arbetsmiljö.

Ethernet är den standard som används nästan överallt för nätverk i hemmen, på kontor och i industrier. Varken Ethernet eller switchat Ethernet är gjorda för att hantera realtidskommunikation då tiden det tar att skicka ett meddelande inte alltid sker inom en förutsägbar tid. I denna rapport presenteras ett protokoll som tillåter feltolerant dynamisk schemaläggning av kanaler över ett switchat Ethernet. Protokollet är en vidareutveckling av tidigare arbete (ThrottleNet) som gjorts inom området där realtidstrafik ska garanteras över ett switchat Ethernet. Till skillnad från tidigare arbete använder sig detta protokoll av kritikaliteter för att explicit visa skillnaden mellan de kanaler som får tas bort och de kanaler som inte får tas bort. Kanalerna schemaläggs vid kortvariga överbelastningar för att optimera användningen av tillgängliga resurser baserat på hur värdefulla och kritiska kanalerna är för systemet.

Hälsoscheman är ett relativt nytt fenomen, som hade sitt startskott 2016 i form av ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner och Kommunal kallat Heltidsresan. Syftet med projektet var att stärka välfärdens kompetens och instifta heltid som norm. En betydande del av Heltidsresans utformning utgörs av forskning från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Heltidsresan har i sin tur lett till att flera kommuner valt att ta efter riktlinjerna och rekommendationerna som projektet utmynnat i, vilket har banat vägen för konflikter och motstånd från arbetstagarhåll. Studien syftar därför till att undersöka vilka motiv från arbetsgivarhåll som har legat till grund för införandet av hälsoscheman i Sveriges kommuner. Även hur hälsoschemats reformering av arbetsvillkor har påverkat enskilda arbetstagare är i fokus, samt hur schemaläggning kan användas som ett organisatoriskt verktyg från arbetsgivarhåll. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med arbetstagare och personer som har varit med och implementerat hälsoscheman inom vård och omsorg. En fenomenologisk metodansats används för att undersöka fenomenet genom arbetstagare och arbetsgivares uppfattningar, samt erfarenheter kring förändringsprocessen som hälsoschemat har bidragit till. Resultatet analyseras med teorier från Michel Foucault med fokus på detaljstyrning och bio-politik, men även institutionellt och nyinstitutionellt perspektiv appliceras. Studien belyser att det finns fler bakomliggande faktorer som kan förstås som motiv till att implementera hälsoscheman och de förändringarna det innebär. Det tydliggörs även hur arbetstagarna som intervjuats upplever hur schemaförändringarna har påverkat dem i ett negativt avseende, både i arbetslivet och privatlivet / Health Schedules are a relatively new phenomenon, which had its onset during 2016 as a collaboration between Sveriges Kommuner &amp; Regioner and Kommunal called ’’The Full Time Journey’’. The main purpose of the project was intended to reinforce the welfare sectors proficiency, as well as stating full time work as a norm. The Full Time Journey has eventually led to several municipalities following the examples based on the guidelines and recommendations stated by the project. This has eventually given rise to disagreement and conflicts, and resistance from employees. The study aims to investigate which potential motives and intentions from the employer side might have contributed to the introduction of health scheduling in the various municipalities of Sweden. This also includes how the transformation of working conditions has affected individual employees, but also targeting how scheduling might be used as an organizational tool by employers. The study was conducted using interviews with employees and individuals who have been involved throughout the implementation of Health Schedules within the Healthcare Industry. A phenomenological methodological viewpoint is used to investigate the phenomenon through the perceptions of employees and employers, in addition to experiences attributed regarding the transformation process, induced by the Health Schedule. The results are analyzed using theories from Michel Foucault with a particular focus relating to management and biopolitics, but also institutional and neo-institutional perspectives are applied. The study highlights that there are several underlying factors that can be understood as motives for implementing health schemes and the changes it entails. It is also clarified how the employees interviewed experience how the schedule changes have affected them in a negative respect, both in working life and private life.