Syftet med studien var att beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Studien var av kvalitativ karaktär där datainsamling genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 22 till 33 års ålder (M=26,25, SD=4,97). Intervjuguiden strukturerades utifrån självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) och tidigare studier inom området, exempelvis Williams m.fl. (2012). Datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och presenterades utifrån tre teman, kompetens, samhörighet och autonomi. Resultatet visade att deltagarna upplevde att aspekter inom kompetens, exempelvis utvecklingsmöjligheter och samhörighet hade störst positiv inverkan på kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå. Inom autonomi var det frivillighet och möjligheten att välja när och var de ville spela som upplevdes vara viktigast för kvinnorna för att fortsätta spela golf. Vidare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning inom området och självbestämmandeteorins motivationskontinuum. Därefter följs det upp med implikationer och slutsatser samt förslag för fortsatt forskning, där det rekommenderas att göra djupare studier kring kvinnors fortsatta golfspel. Det som studien önskar tillföra är mer förståelse för vad kvinnor upplever som viktigt i sitt fortsatta golfspel, vilket ligger i linje med Svenska golfförbundet och PGA of Swedens arbete för att inkludera fler kvinnor i golfen. / The purpose of this study was to examine young female golf player’s experiences of continued golfing as a lower-level athlete based on the self-determination theory and the basic psychological needs. The study was based on a qualitative method where data collection was implemented by eight semi-structured interviews with women aged 22 to 33 years old (M=26.25, SD=4.97). The interview-guide was based on the self-determination theory (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) and previous studies in the field, for example Williams et al. (2012). The data was analysed based on a qualitative content analysis and presented by three themes, competence, belonging and autonomy. The results showed that the participants experienced aspects within competence, for example the opportunity for development and belonging had the greatest positive impact on the women’s experiences of playing golf as a lower-level athlete. In autonomy, it was the free will and the opportunity to choose whenever and wherever they wanted to play that was considered most important for women’s continued golfing. Furthermore, the results were discussed in relation to previous research in the field and the motivational continuum of the self-determination theory. Implications and conclusions along with suggestions for continued research were followed up where recommendations on deeper studies on women’s continued golfing were presented.  The study wishes to give more understanding of what women have experienced as important in their continued golfing, which corresponds with what the Swedish Golf Association and the PGA of Sweden are working with to include more women in golf.

Das Forschungsanliegen der vorliegenden Arbeit war es, sich mit der Herausforderung digitalisierter Wissensarbeit mit Social Software für die Organisation von Unternehmen und in diesem Rahmen insbesondere mit der Bedeutung für die Arbeitsmotivation auseinanderzusetzen. Hierzu wurde der Zusammenhang zwischen der Nutzung von Social Software in Unternehmen, damit zusammenhängender Organisationsmerkmale und der Arbeitsmotivation von Wissensarbeitern untersucht.:Kapitel 1: Einleitung 1 1.1 Die Digitalisierung der Arbeitswelt: Social Software, Wissensarbeit und die Organisation menschlichen Handelns in Unternehmen 1 1.2 Problemstellung, Gegenstand der Untersuchung und Forschungsthese 3 1.3 Zielsetzungen der Arbeit 6 1.4 Forschungsansatz, wissenschaftstheoretische Einordnung und methodisches Vorgehen 7 1.5 Theoretischer Referenzrahmen für die Gliederung der Arbeit 9 Kapitel 2: Begriffliche Grundlagen und theoretischer Bezugsrahmen 13 2.1 Ein Verständnis von Organisation 13 2.2. Perspektive Wissensarbeit 42 2.3. Perspektive Digitalisierung 51 2.4 Fazit: Ableitung forschungsleitender Fragen für die theoretische und empirische Analyse 62 Kapitel 3: Theoriebasierte Exploration und Stärkung erster Annahmen mittels Experteninterviews 65 3.1 Komponenten des (qualitativen) Forschungsdesigns 65 3.2 Aufbau und Durchführung der explorativen Studie 70 3.3 Dateninterpretation: Auswertung des Interviewmaterials 73 3.4 Validierung der Interpretationsergebnisse 85 Kapitel 4: Digitalisierte Wissensarbeit mit Social Software und vernetzte Organisation 86 4.1 Nutzwerte digitalisierter Wissensarbeit mit Social Software 86 4.2 Vernetzte Organisation: digitalisierte Wissensarbeit und Organisation 111 Kapitel 5: Die Selbstbestimmungstheorie als Theorie der Arbeitsmotivation von Wissensarbeitern 137 5.1 Wissen, Bedürfnisse und der organisationale Kontext 138 5.2 Zentrale Theorie: Die Selbstbestimmungstheorie als Theorie der Arbeitsmotivation 144 5.3 Ausgewählte Konzepte der Selbstbestimmungstheorie 148 5.4 FAZIT: Eignung der Selbstbestimmungstheorie für den Untersuchungsgegenstand 161 Kapitel 6: Entwicklung eines Modells zur Erklärung selbstbestimmter Motivation von Wissensarbeitern durch die Nutzungspraktiken von Social Software und inhärenter Merkmale vernetzter Organisation 163 6.1 Erweiterte Forschungsfrage 163 6.2 Hypothesenentwicklung 164 6.3 Involvierte latente Konstrukte und das Hypothesensystem 184 Kapitel 7: Untersuchungsdesign und Datenerhebung 189 7.1 Forschungsmethodik 190 7.2 Operationalisierung der Variablen 198 7.3 Stichprobe und Datenerhebung 210 Kapitel 8: Ergebnisse der empirischen Untersuchung 218 8.1 Datenaufbereitung 218 8.2 Beschreibung der Stichprobe 221 8.3 Datenanalyse: Modellparameter und Gütekriterien des PLS-Pfadmodells 226 8.4 Fazit: Evaluation des Gesamtmodells 251 Kapitel 9: Theoretische Diskussion 262 9.1 Zentrale Erkenntnisse: Vernetzte Organisation und Arbeitsmotivation 263 9.2 Theoretische Implikationen 275 9.3 Limitationen und Anknüpfungspunkte für zukünftige Forschung 281 9.4 Implikationen für die Praxis 285 Kapitel 10: Fazit 288 Kapitel 11: Appendix 293 11.1 Experteninterviews (Studie 1) 293 11.2 Kausalanalyse im Strukturmodell (Studie 2) 303

This licentiate thesis deals with some influencing factors to develop mathematicalabilities among mathematical gifted adolescents. Krutetskii’s structureof the mathematical abilities and Mönks’ triadic model of giftedness isused as a theoretical framework.The thesis consists of two articles with different aims. The first aim is toinvestigate to what extent the students had participated in various mathematicalactivities during their years in school and what impact the students attachto these activities. The second aim was to examine some aspects of the importanceof motivation for the mathematically gifted adolescents.To answer the research questions data was collected with a questionnaireand an interview study of a total of 27 finalists in a national mathematicalcompetition for students in Swedish upper secondary schools.Generally the students were positive about the activities they had participatedin. Specifically acceleration in the subject and mathematical competitionsstand out as particularly significant activities according to the students.The study shows the significance of mathematical activities providing aframework to relate to, which will make the progression more visible for thestudents. Such activities could be mathematical competition problem solvingor acceleration in the subject.The results of the study indicates that intrinsic motivation together withextrinsic motivation with integrated or identified regulation are the most importanttypes of motivation. All students in the study had both intrinsic motivationand some type of extrinsic motivation. / Denna licentiatuppsats handlar om påverkansfaktorer som bidrar till att utvecklamatematiska förmågor hos matematiskt begåvade ungdomar. Somövergripande teoretiskt ramverk för studien används Krutetskiis struktur av dematematiska förmågorna samt Mönks begåvningsmodell.Uppsatsen består av två artiklar med olika syften. Den första artikeln syftartill att undersöka i vilken utsträckning studiens ungdomar har deltagit i olikamatematiska aktiviteter under sina år i skolan och vilken betydelse de tillmäterdessa aktiviteter. Den andra artikelns syfte är att undersöka några aspekter avmotivationens betydelse hos de matematiskt begåvade ungdomarna.För att besvara frågeställningarna samlades data in med en enkät- och intervjustudiemed totalt 27 finalister i Skolornas matematiktävling.Generellt uttalade sig eleverna positivt om de verksamheter som de hadedeltagit i under skoltiden. Speciellt framkom acceleration i ämnet och matematiktävlingarsom särskilt betydelsefulla. Studien indikerar betydelsen av attde matematiska verksamheterna ger en ram att relatera till, vilket gör utvecklingenmer synlig för eleverna. Sådana aktiviteter kan vara problemlösninginom tävlingsmatematik eller acceleration i ämnet.Resultaten av den andra studien visar att inre motivation tillsammans medyttre motivation med integrerad eller identifierad kontroll är de viktigaste formernaav motivation hos studiens deltagare. I studien framkommer också attingen av deltagarna endast hade inre motivation för ämnet. Tvärtom hadesamtliga deltagare både inre motivation och autonom yttre motivation.

Thesis (M. A. (English Studies)) -- University of Limpopo, 2021 / This study aimed to explore contextual factors affecting first entering students' motivation to learn English at the University of Limpopo (UL). It has utilised a qualitative approach and also adopted an exploratory design to explore the contextual factors, which affect students' motivation to learn the English language. Questionnaires and interviews were used to collect data from a selected sample of respondents. Moreover, Thematic Content Analysis (TCA) was employed to analyse and thematise the collected data in line with the objectives of the study, which are aligned with the literature review in the study. The following themes were generated: students' motivations to learn the English language, the students' approaches to learning the English language, the role of context in relation to students' motivation to learn English, the lecture hall control and climate, the effect of lecture hall control and climate on students' motivation, and the lecturers' perceptions about motivation to learn. In addition, the study found that first entering students' motivation to learn the English language was influenced by contextual factors such as lecture hall setting, lecturers' teaching approaches as well as the perceptions of friends and classmates. Therefore, the study recommended that the UL Department of Languages, the lecturers, as well as the Academic Development Centre (ADC) should come up with possible strategies to suggest contextual factors that could motivate the UL first entering students to learn English. Key concepts: Motivation, contextual factors, English L2, first entering students, Self Determination Theory

I denna uppsats undersöks om motivationen att arbeta på matematiklektionerna kan ökas genom kooperativt lärande. Undersökningen har genomförts med hjälp av aktionsforskning i en niondeklass under höstterminen 2018. Resultatet av undersökningen visar att de kooperativa metoderna upplevdes som positiva både för elevernas lärande och för klassens sociala situation. Formen på övningar som Speed dating och Bygg en triangel verkade inkluderande för osäkra elever, samtidigt som det matematiska innehållet i övningarna var utmanande för samtliga. Under försöksperioden gjordes det observationer i klassen och efter försöksperioden användes enkäter och intervjuer för utvärdering. Resultaten diskuteras i ljuset av bland annat Self determination theory. Uppsatsens slutsats är att elevernas motivation har ökat genom att kooperativa metoder använts under matematiklektionerna.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 föredrar att använda för att öka motivationen hos eleverna samt att öka förståelsen för hur lärare arbetar med dessa metoder i de lägre årskurserna. De teoretiska utgångspunkterna har varit en lärandeteori, Pragmatismen, samt två motivationsteorier som är Teori om förväntningar och värden och Medbestämmandeteorin. Datainsamling har skett dels genom en kvantitativ enkätundersökning dels genom kvalitativa intervjuer. Enkätsvaren redovisas och analyseras genom stapeldiagram med tillhörande kommentarer. Tematisk analys har använts för att analysera det insamlade intervjumaterialet. Resultatet av studien visar att lärare till stor del använder sig av flera metoder för läsinlärning men Bornholmsmodellen och ASL-att skriva sig till läsning förfaller vara mer frekvent använda. De arbetar på ett varierat sätt där de individanpassar undervisningen i syfte att motivera sina elever. De arbetar också med att få sina elever att känna trygghet för att kunna utveckla motivation. Lärarna väljer metod främst utifrån elevernas kunskapsnivå och intressen men kan också påverkas i sina val av yttre faktorer som personaltillgång. / The purpose of this study is to investigate which reading learning methods teachers in preschool class and grades 1-3 prefer to use to increase the motivation of students and to increase understanding of how teachers work with these methods in the lower grades. The theoretical starting points have been a learning theory and two motivational theories. Data collection has taken place partly through a quantitative survey and partly through qualitative interviews. Thematic analysis has been used to analyse the collected interview material. The survey results are reported and analysed through bar graphs. The results of the study show that teachers usually use several methods for learning to read and that they work in a varied way where they adjust the teaching to the individual to motivate their students. They also work to make their students feel secure to develop motivation. The teachers choose the method primarily based on the students' level of knowledge and interests but can also be influenced in their choices by external factors such as staff availability.

Malmö vill enligt sitt eget miljöprogram vara “Sveriges klimatsmartaste stad”. Alla livsmedel som köps in av kommunen ska vara ekologiska, och klimatgasutsläppen från maten ha minskat med 40% före utgången av 2020. Det ekologiska målet ser ut att kunna nås, men klimatgasutsläppen har endast gått ner med 15% i skrivande stund. Staden driver nu en ny satsning för att klara målsättningen. Denna undersökning granskar det förfarande som Malmö stads miljöförvaltning tagit fram och sätter det i relation till forskning om klimatkommunikation och beteendeförändring. Det är vanligt att utvärderingar av utbildningar fokuserar på deltagarnas attityd till utbildningen, istället för de beteendeförändringar som utbildningen uppmanar till. Genom gruppintervjuer med utbildare och projektdeltagare, samt innehållsanalys av utbildningsmaterialet söker undersökningen svar på frågan: leder miljöförvaltningens utbildning till ett förändrat beteende hos utbildningens målgrupp? Även om vi utifrån respondenterna kan konstatera att få konkreta förändringar hittills har skett i verksamheterna, har vi kunnat identifiera hinder, förbättringsåtgärder och kartlägga hur deltagarna på olika sätt förhåller sig till utbildningarna och till målet. Vi konstaterar att metoden för hur satsningen ska bedrivas inte använder sig av ett teoretiskt ramverk eller är konsekvent förankrad i vetenskap. Vi konstaterar att kommunen har en stark position för att verkliggöra miljövänligt beteende hos sina anställda, men att kommunen underutnyttjar potentialen. Konsekvenser och möjligheter diskuteras. / Malmö, according to its own environmental program, wants to be "Sweden's most climate friendly city". All food purchased from the municipality should be organic and the greenhouse gas emissions should decreased by 40% by the end of 2020. The ecological target seems to be achievable, but climate emissions have only fallen by 15% at the time of writing. The city is now running a new venture to meet the goals. This study examines the procedure developed by Malmö City Environmental Management in relation to research on climate communication and behavioral change.It is common for evaluations of education to focus on the attitudes of the participants, rather than the behavioral changes that the education encourages. Through group interviews with educators and project participants, as well as content analysis of the educational material, the survey seeks to answer the question: Does the management of the environmental administration lead to a change in behavior in the education target group?Even though, according to the respondents, few changes have taken place so far, we have been able to identify obstacles, improvement measures and map how the participants relate to the education and the goal in different ways. We note thatthe method of conducting the venture does not use a theoretical framework or is consistently rooted in science. We note that the municipality has a strong position to realize environmentally friendly behavior among its employees, but that the municipality underuses the potential. Consequences and opportunities is discussed.

Bakgrund: Det är vanligt att personer upplever svårighet i att motivera sig till att genomföra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Det är även vanligt att personer som genomfört en beteendeförändring faller tillbaka i sina gamla rutiner inom sex månader. Interventioner som motiverar och stöttar personer till en långvarig beteendeförändring är därför av stor vikt i syfte att förbättra ohälsosamma levnadsvanor och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Den digitala tjänsten Hälsocoach online har utvecklats i syfte att stötta, coacha och motivera personer som vill göra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Interventioner som stödjer användarens självbestämmande har visats kunna bidra till främjande av mer långvariga livsstilsförändringar. Syfte: Studie syfte var att belysa klienternas upplevelse av motivationsstöd för livsstilsförändring i den digitala tjänsten Hälsocoach online ur ett självbestämmande perspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ metod och baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med klienter som använt sig av Hälsocoach online. Intervjuerna analyserades abduktivt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet lyfts de delar med Hälsocoach online som klienterna upplevde hade en påverkan på deras motivation till att utföra en livsstilsförändring. Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till beteendeförändring, men även de delar med tjänsten som upplevdes hämmande av motivationen lyftes fram av klienterna. Analysen av intervjuerna resulterade i fem huvudkategorier: Känsla av delaktighet, Personanpassad coaching, Relationen till hälsocoachen, Stöd i omgivningen samt Kommunikationsfaktorer. Resultatet som framkom kunde kopplas till självbestämmandeteorin olika delar, där en tydlig koppling kunde ses mellan tillfredsställelse av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet och en lyckad livsstilsförändring. Konklusion: Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till att utföra en beteendeförändring och skulle därmed kunna ses som en användbar digital tjänst vid hälsopromotivt arbete. De faktorer som lyftes av klienterna som betydelsefulla för motivation till beteendeförändring kunde kopplas till de grundläggande behoven inom självbestämmandeteorin. Studien visar därmed att hälsocoacher, genom stärkande av de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet, kan stödja klienterna till ett ökat självbestämmande. Genom ökat självbestämmande kan en stärkt motivation nås vilket kan leda till en mer lyckad och mer långsiktig beteendeförändring, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad livsstil och hälsa hos klienterna. / Background: It is common for people to experience difficulty motivating themselves to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. It is also common for people who have implemented a behavior change to fall back into their old habits within six months. Interventions that motivate and support people to long-term behavioral change are therefore of great importance in order to improve unhealthy living habits and thereby improve the health of the population. The digital service Hälsocoach online has been developed with the aim of supporting, coaching and motivating people who want to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. Interventions that support the user ́s self-determination have shown to contribute to promotion of more long-term lifestyle changes. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the clients ́ experience of motivational support for lifestyle change in the digital service Hälsocoach online from a self-determined perspective. Method: The study is of a qualitative method and is based on seven semi-structured interviews with clients who have used Hälsocoach online. The interviews were abductively analyzed with qualitative content analysis. Results: In the result, the parts of Hälsocoach online that the clients experienced had an impact on their motivation to make a lifestyle change are highlighted. The use of Hälsocoach online was in many cases seen as a positive support in strengthened motivation for behavior change, but even those parts of the service that were not experienced as strengthened for the motivation were highlighted by the clients. The analysis of the interviews resulted in five main categories: Sense of participation, Personalized coaching, Relationship with the health coach, Support in the environment and Communication factors. The results that emerged could be linked to the different parts of the self-determination theory, where a clear connection could be seen between satisfaction of the basic needs of autonomy, competence and relatedness and a successful lifestyle change. Conclusion: In many cases, the use of Hälsocoach online was seen as a positive support for strengthened motivation to perform a behavior change and could thus be seen as a useful digital service in health promotion work. The factors highlighted by clients as important for motivation for behavior change could be linked to the basic needs of self-determination theory. The study thus shows that health coaches, by strengthening the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness, can support the clients to an increased self-determination and thereby a stronger motivation for a successful and more long-term behavior change, which in turn can contribute to an improved lifestyle and health of the clients. The increased understanding of the various psychological needs in the motivation process can create the right conditions to being able to offer even more effective and better solutions for promoting healthy behaviors over time.

La socialisation organisationnelle est un long processus à travers lequel les nouveaux venus apprennent tout ce qui concerne la nouvelle organisation dont ils deviendront membres. Les thèmes abordés concernaient : le nouveau travail, l’expérience de la socialisation et les éléments de motivation. Cette étude introduit la satisfaction du besoin psychologique comme résultat proximal de la socialisation organisationnelle, comme suggéré dans l’étude 1. Le soutien social organisationnel, c’est-à-dire le rôle des agents de socialisation, a été ajouté aux tactiques organisationnelles de socialisation comme variable indépendante. Afin de renforcer les résultats et pour prendre en compte les effets externes, deux variables modératrices (le capital psychologique et la proactivité du nouveau venu) ont été introduites. Une relation positive a été trouvée entre les tactiques organisationnelles de socialisation et la satisfaction des besoins psychologiques, ce qui fait de cette dernière un résultat proximal de la socialisation. La performance au travail et l’implication affective sont positivement influencées par les tactiques organisationnelles de socialisation et le soutien social des agents de socialisation. Il a été établi que capital psychologique des nouveaux venus renforce les relations entre les tactiques organisationnelles de socialisation, le soutien social des agents de socialisation (variables indépendantes) et la satisfaction des besoins psychologiques ; également, la proactivité des nouveaux venus renforce les relations entre la satisfaction des besoins psychologiques et les variables dépendantes à savoir la performance au travail et l’implication affective. / Organizational socialization is a dynamic process by which newcomers learn and adjust to attitudes and behaviors needed to assume their new organizational roles. Nowadays managing newcomers becomes a challenge for organizations as they demand more from their organization, and push organizations to invest time and resources for their adjustment. The present study introduces psychological needs satisfaction in the scope of organizational socialization research. 34 newcomers were interviewed about their new job, socialization experience and required motivational elements by using the critical incident technique. The results showed that newcomers’ psychological needs fulfillment was helping the success of the organizational socialization process. Subsequently, a quantitative study was conducted to test the theoretical model. A positive relationship was found between organizational socialization tactics and psychological need satisfaction proving it as a proximal outcome of socialization. Distal outcomes i.e. job performance and affective commitment were also positively influenced by organizational socialization tactics and organizational social support from socialization agents. Further, it was found that newcomers’ psychological capital (moderating variable at T1) strengthened the relationship between socialization resources (i.e. organizational socialization tactics and organizational social support) and newcomer’s psychological needs satisfaction; and that newcomers’ proactivity (moderating variable at T2) strengthened the relationship between psychological needs satisfaction and job outcomes, i.e. performance and affective commitment.