Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Studien analyserar seniorernas upplevelse i användandet av digital teknik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där urvalet bestått av seniorer som har beviljats digitalt stöd i kommunen som analyserats. Digitaliseringens utveckling går framåt och den äldre generationen behöver vara med i utvecklingen, så att seniorerna inte hamnar i utanförskap. Analysen av materialet har gjorts med kvalitativ innehållsanalys där tre huvudteman kunskap, trygghet och oro kom fram under analysprocessen. I resultatet framkommer att man har viljan att lära sig digitala verktyg och att seniorerna har fått mer kunskap i användningen av digital teknik, men seniorerna känner också en viss oro för att göra fel. Studien visar också att man upplever trygghet i att kunna hålla kontakten med sina nära och kära via digital teknik. Resultatet visar att upplevelsen i användandet av digital teknik är positiv och att fortsätta erbjuda någon form av digitalt stöd är viktigt för seniorerna är det som har framkommit i undersökningen. Stöd i digital teknik behöver erbjudas till alla som har behov oavsett ålder eller sjukdom för att man inte ska hamna utanför samhällets digitala tjänster. Digitalt stöd kan bestå av hjälp med online handel, lära sig handhavandet av mobiltelefoner samt andra digitala tjänster. Studien baseras på de seniorer som har beviljats stöd som insats, resultatet kan användas till framtida studier inom digitalisering.

The non-profit sector is part of Swedish civil society and an arena where public health work is conducted in most ways. Sports associations contribute to physical activity, teamwork, and increased quality of life. Previous surveys from the Swedish Sports Confederation show that few seniors are voluntarily involved in sports associations. The purpose of the study is to investigate what motivational factors that active seniors in sports associations experience, and how it contributes to their quality of life. For the study, a qualitative method and semi-structured interviews were used as a data collection method. The selection for the study was goal-oriented and consisted of seniors between 65 - 81 years. All were voluntarily involved in sports clubs in Västmanland. Six interviews were conducted and then analyzed with manifest content analysis. The results show that social community and physical activity carried out together have a positive impact on the well-being of seniors and are also the primary motivating factors in the context. Potential obstacles to actively getting involved in sports as a senior are lack of time, fear of not being physically active enough and lack of expertise in the area.  One conclusion is that active association life in sports has a positive impact on seniors' perceived well-being and quality of life, which in turn leads to sports associations being a suitable arena for continued health promotion and disease prevention work at population level regarding the target group. Finally, continued research in the subject can be beneficial in getting more active seniors in sports associations. Keywords: increased quality of life, motivating factors, seniors, sports associations, well-being / Föreningslivet är en del av det svenska civilsamhället och en arena där folkhälsoarbete bedrivs på flertalet sätt. Idrottsföreningar bidrar till fysisk aktivitet, lagsammanhållning och ökad livskvalitet. Tidigare undersökningar från Riksidrottsförbundet visar att det är få seniorer som är ideellt engagerade i idrottsföreningar. Studiens syfte är att undersöka vilka motivationsfaktorer som aktiva seniorer i idrottsföreningar upplever, och hur det bidrar till deras livskvalitet. För studien användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet för studien var målinriktat och bestod av seniorer mellan 65 – 81 år. Samtliga var ideellt engagerade i idrottsföreningar i Västmanlands län. Sex intervjuer genomfördes och sedan analyserades med manifest innehållsanalys.   Resultatet visar att social gemenskap och fysisk aktivitet som genomförs tillsammans har positiv inverkan på seniorers välmående och är också de största motivationsfaktorerna i sammanhanget. Potentiella hinder att aktivt engagera sig i idrottsföreningar som senior är tidsbrist, rädsla för att inte vara tillräckligt fysiskt aktiv och brist på kompetens inom området. En slutsats är att aktivt föreningsliv inom idrott har en positiv inverkan på seniorers upplevda välmående och livskvalitet, vilket i sin tur leder till att idrottsföreningar är en lämplig arena för fortsatt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på befolkningsnivå avseende målgruppen. Nyckelord: idrottsförening, motivationsfaktorer, seniorer, välmående, ökad livskvalitet

In this paper we have examined why seniors do not use e-business to the same extent as other age groups. Seniors belong to the age group that, according to statistics from Statistics Sweden (SCB) in 2011, utilizes e-business the least in relation to the number who use the internet. To understand how seniors reason and perceive the possibility to shop on the internet, we have conducted four interviews with people from 65 years and older. We have let the respondents answer questions regarding utility aspects, e-business interfaces, general shopping habits, risks, and whether or not they usually shop online. We also found out how seniors reason when they sell products and services. The results of our study show that seniors must see a benefit in using an e-business, that lack of knowledge can make them opposed to it and that they are characterized by a certain reluctance and aversion towards learning how e-business works. In this study we have used Technology Acceptance and Adoption Model (STAM) by Renaud and van Biljon (2008), to see what constitutes the seniors accepting or rejecting a technology. The model is focused on seniors and technology but not on e-business so we developed our own model, Senior E-Business Adoption & Acceptance Model (SEAM), focusing on seniors and e-business. / I den här uppsatsen har vi valt att ta reda på varör seniorer inte nyttjar möjligheten att handla via e-handel i samma utsträckning som övriga åldersgrupper. Seniorer tillhör den ålderskategori som, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) år 2011, handlar via e-handel minst i förhållande till antalet som använder internet. För att förstå hur seniorerna resonerar och upplever möjligheten att handla via internet har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med personer från 65 år och uppåt. Vi har låtit intervjupersonerna besvara ett antal frågor gällande nyttoaspekt, e-handelsgränssnitt, generella shoppingvanor, risker och huruvida de själva brukar handla via internet. Vi har också tagit reda på hur seniorerna resonerar gällande att sälja produkter och tjänster. Resultatet av vår undersökning visar att seniorer måste se en nytta i att använda en e-handel, att okunskap kan göra dem negativt inställda och att de präglas av en viss ovilja och olust att lära sig hur e-handel fungerar. I studien har vi utgått från Technology Acceptance and Adoption Model (STAM) av Renaud och van Biljon (2008), för att se vad som leder fram till att seniorerna accepterar eller förkastar teknik. Modellen fokuserar på seniorer och teknik men inte på e-handel så vi valde att vidareutveckla den och skapade Senior E-business Adoption & Acceptance Model (SEAM) med inriktning på både seniorer och e-handel.

Denna uppsats har syftat till att göra en kartläggning över hur personer över 55 år använder digitala kanaler inför resor samt deras åsikter kring denna användning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fått ett producentperspektiv som kan relateras till kartläggningen av åldersgruppen. För att genomföra detta har en kvantitativ enkätundersökning legat till grund. Denna enkät har distribuerats via olika digitala kanaler på internet. Dessa olika kanaler har haft som gemensam nämnare att de varit riktade mot reseintresserade personer vilket gjort att svaren förmodligen blivit mer relevanta för studien. Vidare har det även genomförts en intervju med Kulturresor Europa för att få en insikt i hur de arbetar mot åldersgruppen i deras dagliga arbete. En litteraturstudie har även blivit gjord för att skapa en teoretisk referensram för studien. Denna referensram är uppdelad i två delar varav den första innehåller teorier om marknadsföring. Här presenteras bland annat teorier kring relationsmarknadsföring och sociala medier som ett verktyg för detta. Den andra delen har fokus på målgruppen och presenterar teorier och statistik kring svenskar och äldre på internet, seniorer som turister och olika kategoriseringar av turister och teknikanvändare. En analys kring hur dessa teorier kan kopplas till kartläggningen av åldersgruppen och Kulturresor Europas arbetssätt har sedan gjorts för att svara på studiens syfte. I arbetet med denna uppsats har det tydliggjorts att denna åldersgrupp använder sig av internet i hög grad och på sociala medier är det framförallt på Facebook som de återfinns. De är överlag trygga med att boka och söka information om resor på internet men de tar gärna hjälp av en familjemedlem eller vän vid själva bokningen. En viss tendens till att målgruppen använder sociala medier i större utsträckning som ett kommunikationsverktyg än vad som tidigare forskning visat har även identifierats. Utöver detta verkar det som att målgruppen i vissa anseenden anser sig resa mer självständigt än vad de kanske gör. Denna information kan användas av Kulturresor Europa för att erbjuda mer flexibla alternativ på paketresan som ger känslan av ett mer självständigt val. För vidare forskning rekommenderas bland annat en mer djupgående studie med en kvalitativ ansats för att få reda på varför målgruppen tänker och agerar så som den gör. / The purpose of this essay has been to examine how people over the age of 55 use digital channels before travelling and their opinions of doing so. By a case study of Kulturresor Europa the essay has been getting a producer perspective in this matter, which gave the opportunity to analyze how they work in comparison to the examination of the age group. The base of this essay has been a quantitative survey, which has been distributed through a number of digital channels on the Internet. These different channels have had certain characteristics in which they’re all directed to people with travelling as an interest and therefore supposedly are legitimate for the purpose of this essay. Further on an interview has been done with Kulturresor Europa. The purpose of the interview was to get an insight of how they work with this age group on a daily basis. Also there has been made a literature study to create a theoretical frame of reference for this essay. This frame of reference is divided up into two parts in which the first one contains mainly of marketing related theories’. In this section you’ll get presented with theories’ of relationship marketing and social media as a tool in this matter. The second part is focused on the target group and is presenting theories’ and statistics about Swedes and the elderly on the Internet, seniors as tourists and different categorizations of technology users. An analysis of how these theories’ could be compared against the examination of the age group and how Kulturresor Europa’s work with them have later been done with the intention of answering the essays purpose. Working with this essay it has clarified that this age group has a high Internet usage with Facebook being the social media in which most of them can be found. They are generally confident about booking and searching information about travel in the Internet but they still would like to have a family member or a friend present during the actual booking. A certain tendency from this target group showing that their social media usage as a communication tool is increasing has been showing compared to previous research. In addition it seems that the target group in some aspects thinks of themselves as travelling more independently than what they might actually do. This information could be used by Kulturresor Europa to offer more flexible alternatives on travel packages, which will add a feeling of making an independent choice. Further research recommendations among other things are a more profound study with a qualitative approach to find out why the target group thinks and acts the way they do.

The older generation now have plenty of time for daily use of their computers. (1) Nordicom´s Mediabarometer from March 2014 shows that among daily users of the Internet, the age group 65-79 look for more information and digital companionship. On the average day in 2014 they spend 101 minutes on the Net, to be compared with 69 minutes in 2011, an increase of 68 %. Statistics available on the web in 2011 showed the 2009 figures relating to the interest of older adults in using (2) Facebook. Only 4 % of the Swedish users were in the interest group 65 plus, and there was no maximum age. The study intends to find out how potential Facebook users over 65 on sociala media perceive and use Facebook. • How, in wich way, does the older generation use Facebook? • With whom and why? • How use they their social interaction? • Covers Facebook user´s daily needs for information and communication on social media? To have my questions about Facebook answered, I had a questionnare compiled and laid it out on the Web, hoping for replies from potential users. SeniorNet in Sweden is an association of about 50 clubs across the country with 8 500 members. Through contact with SeniorNet in Stockholm area, who mediated my link to their area members, I received answers to my questions. The link to the questionnarie was available for about a month. Of the 90 induviduals who responded, 60 already used Facebook and 30 were not interested in using Facebook. Of the respondents most were woman; 58 woman (64 %) and 32 men (36 %) between 65 and 90. The most frequent use was watching on pictures and status resports of children and grandchildren, and also chatting with old friends and the family. Being able to get quick information about close relatives abroad in the event of natural disasters and not having to worry about them was very important. Being able to follow development of family members with pictures and status reports for those who were living abroad was also important. Availability and having quick answers from Facebook users was the most positive aspect, according to the study. / Den äldre generationen har nu gott om tid att använda datorn dagligen. [1] Nordicoms mediebarometer från mars 2014 visar att åldersgruppen 65-79 år söker mer information och digital gemenskap på nätet dagligen bland dem som använder internet. Användartiden på internet har ökat från 69 minuter 2011, till 101 minuter en genomsnittlig dag 2014, en ökning med 68 %. Statistik som fanns på webben 2011 visade 2009 års siffror, när det gällde äldre vuxnas intresse att använda [2] Facebook. Endast 4 % av Sveriges användare fanns med i intressegruppen 65 plus och det fanns inte någon maximiålder. Avsikten med studien är att få veta hur de som är potentiella användare av Facebook på sociala medier och är 65 plus uppfattar och använder Facebook. • Hur, på vilket vis använder den äldre generationen Facebook? • Med vem, vilka och varför? • Hur använder de sin sociala interaktion? • Täcker Facebook användarnas dagliga behov om information och kommunikation på sociala medier? För att få svar på mina frågor om Facebook lät jag sammanställa en enkät och lade ut den på webben för att få svar från potentiella användare. SeniorNet i Sverige har en sammanslutning av ett 50-tal klubbar i hela landet med 8 500 medlemmar. Genom kontakter med SeniorNet i Stockholms-området, som förmedlade min länk till sina medlemmar i deras områden fick jag svar på mina frågor. Länken med frågeformuläret fanns tillgängligt på webben i ungefär en månad. Av de 90 respondenterna jag fick respons från var 60 redan Facebookanvändare och 30 respondenter hade inte något som helst intresse av att använda Facebook. Det var mest kvinnliga användare 58 kvinnor (64 %) och 32 män (36 %) mellan 65-90 år, som svarade på enkäten. Mest frekvent var att titta på barn och barnbarns bilder och statusrapporter, men även att chatta med gamla vänner och inom familjerna. Att kunna få en snabb information av nära anhöriga utomlands i händelse av naturkatastrofer och att slippa oroa sig för dem var viktigt. Även att kunna följa utvecklingen av anhöriga med bilder och statusrapporter för dem som var bosatta utomlands. Tillgängligheten och att få snabba svar från användare på Facebook var den mest positiva aspekten enligt studien.

Introduktion: Rekommendation av fysisk distansering på grund av Covid-19 har förutom begränsning av socialt umgänge med familj och vänner även inneburit att kommunala mötesplatser och träffpunkter har stoppat sina aktiviteter för seniorer. Denna förändring har för många äldre medfört en avsaknad av sociala sammanhang och ökad ensamhet. Att försöka uppmuntra äldre till en fortsatt social delaktighet med hjälp av informations-och kommunikationsteknik (IKT) ses därmed som en viktig del i det hälsofrämjande arbetet gentemot målgruppen äldre. Syfte: Studien syftade till att få en ökad förståelse för hur olika kommunala mötesplatser upplevde och arbetade med att främja social delaktighet digitalt bland målgruppen seniorerunder Corona Covid 19 pandemin. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Tio yrkesverksamma personer deltog vilka representerade 7 kommunala mötesplatser för seniorer i Skåne. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av mötesplatserna hade förändrat sin verksamhet och erbjöd istället aktiviteter av olika slag genom IKT. De flesta av kommunerna erbjöd även IT-supportstöd under pandemin. De äldre upplevdes dock som svåra att nå och rekrytering till digital aktivitet ansågs som låg. Slutsats: Av studien framgick att mötesplatserna bör arbeta för att stärka de äldres digitala kompetens och motivation för främjande av social delaktighet digitalt. De yrkesverksamma behöver också stimuleras i det digitala utvecklingsarbetet och erhålla kontinuerlig kompetensutveckling. Verksamheterna bör införa en digital strategi för utvecklingens fortlevnad även efter att de fysiska mötesplatserna öppnat upp. / Introduction; Covid-19 has, in addition to restricting social contact with family and friends, also meant that municipal meeting places have stopped their activities for seniors. For many older people, this change has led to a lack of social context and increased loneliness. Trying to encourage the elderly to continue social participation with the help of information and communication technology (ICT) is thus seen as an important part of the health promotion work. Aim; The study aimed to gain an increased understanding of how different municipal meeting places experienced and worked to promote social participation digitally among the target group of seniors during the Corona Covid 19 pandemic. Methods; The study was conducted through a qualitative interview study with a semi-structured interview guide. Ten professionals participated, represented 7 municipal meeting places for seniors in Skåne. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results; The majority of the meeting places had changed their operations and instead offered activities of various kinds through ICT. Most of the municipalities also offered IT support during the pandemic. However, the elderly were perceived as difficult to reach and recruitment to digital activity was considered low. Conclusions; The meeting places should work to strengthen the elderly's digital competence and motivation for promoting social participation digitally. The professionals also need to be stimulated in the digital development work and receive continuous competence development. The workplaces should introduce a digital strategy for the survival of development even after the physical meeting places have opened up.

Möjligheter till att resa och förflytta sig mellan nationella gränser i världen blir allt fler. Svenskar som köper bostad i Costa del Sol söker efter ett varmare klimat, billigare levnadskostnader och spenderar upp till flera månader åt gången i Spanien. Tidigare forskning visar att problematik kopplad till uppfattning av sin egen identitet förekommer när individer kontinuerligt reser mellan hem i olika länder, vilket delvis också är beroende av det bemötande man får som svensk utomlands. Den här studien syftar till att undersöka hur svenskars identitet påverkas av att äga en bostad i Spanien. Genom intervjuer med åtta seniorer undersöktes fenomenet identitet, kopplat till att äga bostad utomlands. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och jämfördes med tidigare forskning. Social identitetsteori och platsidentitet är två viktiga faktorer och teorier inom denna undersökning. De verkar som centrala utgångspunkter vid diskussion, inom studier av människors upplevda identitet. Resultaten för denna studie visar att svenskar generellt inte identifierar sig som lokalbor i Costa del Sol. Samtidigt känner flera en stark platstillhörighet och anser sin bostad i Spanien vara lika mycket “hemma” som den bostad de äger i Sverige. Samtliga respondenter uppger att de främst bemöts av vänlighet från lokalbor i Spanien, men nämner även tillfällen där de upplevt en viss främlingsfientlighet mot internationella fritidshusägare i Spanien som grupp. För vidare forskning föreslår författarna en undersökning med yngre generations fritidshusägare i Spanien, men även en djupare kvalitativ studie av sambandet mellan platstillhörighet och känslan av att känna sig hemma, bland svenska bostadsägare utomlands. Vidare föreslås studier av andra destinationer i Spanien samt hur juridiska faktorer påverkar val av Spanien som land för att köpa fritidsbostad. / Opportunities to travel and move between the national borders in the world are increasing. Swedes who buy second-homes in Costa del Sol are looking for a better climate, cheaper living costs and spend up to several months at a time in Spain. Previous research shows that problems linked to defining one’s own identity occur when individuals continuously travel between homes in different countries, which is also partly dependent on the treatment that they receive as Swedes abroad. This study aims to investigate how Swedish individuals’ identity is affected by owning a second-home in Spain. Through interviews with eight seniors, the phenomenon of identity, linked to owning a home abroad, was investigated. The empirical material was analyzed using thematic analysis and compared with previous research. Social identity theory and place identity are two important factors and theories that are used in this study. They stand as crucial premises when discussing the studies of people's perceived identity. The results of this study show that Swedes generally do not identify themselves as locals in Costa del Sol. Simultaneously, many feel a strong sense of belonging and consider their home in Spain to be as much "at home" as the home they reside in Sweden. As for perception by the local inhabitants, all respondents state that they are mainly met with kindness, although a few occasions are mentioned when they have experienced particular xenophobia against international second-home owners in Spain as a community. For further research, the authors propose a study of younger generation second-home owners, as well as a deeper qualitative study of the connection between place affiliation and the feeling of “feeling at home” among Swedish homeowners abroad. Furthermore, studies of other destinations in Spain would be of interest, together with jurisprudence in Spain as a factor for choosing Spain as a second-home country.