This thesis addresses a set of transformations in the symbolic construction of America, as reflected by a number of films released during what is commonly referred to as the post 9/11 period. Following a rich debate in the field of American literary studies, the study investigates the self-image of the nation as projected by four representative films of the decade. Throughout the chapters, the central hypothesis of the thesis is that the cultural symbology of the nation, its symbolic map, continues to act as a territorialising force within the diegetic universes of the texts. In so doing, the meta-narrative of America stands in opposition to a deterritorialising tendency that - as a body of recent critical scholarship attests - inform the post 9/11 context, a tendency borne out of a new, shared awareness of historical violence within the national community. As it displaces codified social boundaries, and established links between individual and communities, such deterritorialising rhetoric threaten the symbolic coherence of the world. The conflict between long-standing symbologies of the nation and the impact of a new cultural milieu thus emerges in the cinema as a representational impasse, whose different textual outcomes are addressed in the main chapters of this thesis. In order to investigate the interplay of different symbolic maps, the present study focuses on four spatial signifiers - the house, the village, the city and the land - and derives its methodological tools from a body of scholarship largely comprised within the so-called 'spatial turn'. The terms of this theoretical engagement are specified in the first part the thesis, while the conclusion expands on the direction of the research, and connects the study to other related disciplinary discourses, both in Film studies and American studies.

Jusqu’aux évènements du 11 septembre 2001, le discours produit et véhiculé par les médias saoudiens est resté figé dans un archaïsme complet, et ce tant sur le plan de la construction que celui de la transmission. Dépourvu de toute objectivité et d’inventivité, ce discours s’est distingué par son aversion pour les véritables questions sociales,politiques et culturelles qui taraudent la société saoudienne depuis que le pays est devenu le premier producteur mondial du pétrole et le premier importateur – dans la région du Golfe Arabo-persique - des produits manufacturés.Le présent travail tente de donner une lecture de l’évolution du discours des médias saoudiens après les évènements de 11 septembre 2001. Un corpus de 113 articles choisis, publiés par la presse locale, a fait l’objet d’une analyse approfondie visant à suivre cette évolution et en cerner les contours. L’examen de ce corpus nous a permis d’identifier l’émergence, au sein de la société saoudienne, de deux courants de pensée. Le premier courant est qualifié de libéral et est représenté par de nombreux intellectuels influents qui œuvrent pour plus de réformes et d’ouverture de la culture saoudienne sur l’étranger. Quant au courant opposé, il est incarné par les défenseurs d’une ligne traditionnelle qui estiment que l’ouverture sur l’Occident constituerait une menace sur l’identité et la culture saoudiennes. / Until the events of September 11, 2001, the discourse conveyed by the Saudi media has remained confined in a complete archaism, both on the level of construction and transmission. Devoid of any objectivity and creativity, this discourse has been characterized by its aversion for the real social, political and cultural issues that havepreoccupied the Saudi society since this country became the first oil producer in the world and the first importer-in the Arab Persian Gulf- of manufactured products.This work attempts to provide a reading of the evolution of the Saudi media discourse after the events of September 11, 2001. A corpus of 113 selected articles published by the local press has been given a thorough analysis to follow this evolution and identify its contours. The examination of this corpus has allowed us to identify the emergence, within the Saudi society, of two modes of thinking. The first one is qualified as liberal andis represented by many influential intellectuals working for more reforms and for the opening of the Saudi culture to the outside. As for the opposite mode of thinking, it is embodied by the defenders of a traditional line who estimate that the opening to the West would constitute a threat to the Saudi identity and culture.

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.</p><p>De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.</p>

<p>Det här arbetet fokuserar på den profana och religiösa människans omedvetna arketypiska arv som vi fått genom myterna, och vidare på hur detta påverkar oss i särskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.</p><p>I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de är uppbyggda och vad de innehåller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, där harmoni måste råda på det jordiska planet såväl som på det gudomliga. I denna del tar jag också upp tidens betydelse och hur både den profana och religiösa tiden är av cyklisk natur där nyåret och återupprepning av högtider är av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen.</p><p>I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevånarna själva och omvärlden, som en stad med grandios arkitektur som själv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, välgång och tillväxt. Jag beskriver också tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mänskligt strävande åt det gudomliga, i världens navel, den absoluta mittpunkten. Samt hur förstörelsen av denna symbol kom att påverka människor och beslut så starkt. Här jämför jag även George W Bush och Usama bin Laden, där president Bush blev den goda representanten och Usama bin Laden tillskrevs det onda. ”Kriget mot terrorismen” blev den formella beteckningen på det kommande efterspelet, alltså kriget som bekämpar de onda krafterna i världen.</p><p>Jag tar i arbetet även upp hur Ground Zero, platsen där tornen en gång stod, snabbt förvandlades till ett minnesmärke dit människor årligen vallfärdar för att återskapa den mytiska tiden. Den planerade återuppbyggnaden är idag igång och det nya tornet skall heta ”frihetstornet” och bli det högsta tornet i världen.</p><p>I diskussions- och analysdelen flätar jag samman myterna med attacken och jämför främst de forntida myterna ”Inannamyten” samt ”Myten om Isis och Osiris”. Och jag kommer här åter in på vilken stor betydelse de gamla myterna har för människor än idag och hur dessa påverkar vårt synsätt och vårt handlande på ett omedvetet plan. Jag ifrågasätter vidare kriget mot Afghanistan och Irak som föddes ur attacken, och om även detta får sin motivation från de mytologiska berättelserna, där den harmoniska tillvaron i myten endast kan bildas genom den gudomliga kampen mellan gott och ont. Till arbetet medföljer även en bilagedel över några olika myter från förr fram till idag.</p>

<p>Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker.</p><p>Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.</p>

Serving as an unfortunate benchmark for the twenty-first century, 9/11 has completely altered society’s perceptions of personal safety, security and social identity, along with provoking intense emotional reactions. One outlet for these resulting emotions has been through art and literature. Five years have since passed and contemporary authors are still struggling to accurately represent that tragic day and its consequent impression. This paper provides an analysis of how the events of 9/11 have been incorporated into adult fiction. Variations of themes related to psychology, interpersonal relationships, political and social perspectives, and heroism were found to be used most frequently among authors.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning. Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer. Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna. De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.

Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker. Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.

Det här arbetet fokuserar på den profana och religiösa människans omedvetna arketypiska arv som vi fått genom myterna, och vidare på hur detta påverkar oss i särskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001. I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de är uppbyggda och vad de innehåller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, där harmoni måste råda på det jordiska planet såväl som på det gudomliga. I denna del tar jag också upp tidens betydelse och hur både den profana och religiösa tiden är av cyklisk natur där nyåret och återupprepning av högtider är av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen. I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevånarna själva och omvärlden, som en stad med grandios arkitektur som själv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, välgång och tillväxt. Jag beskriver också tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mänskligt strävande åt det gudomliga, i världens navel, den absoluta mittpunkten. Samt hur förstörelsen av denna symbol kom att påverka människor och beslut så starkt. Här jämför jag även George W Bush och Usama bin Laden, där president Bush blev den goda representanten och Usama bin Laden tillskrevs det onda. ”Kriget mot terrorismen” blev den formella beteckningen på det kommande efterspelet, alltså kriget som bekämpar de onda krafterna i världen. Jag tar i arbetet även upp hur Ground Zero, platsen där tornen en gång stod, snabbt förvandlades till ett minnesmärke dit människor årligen vallfärdar för att återskapa den mytiska tiden. Den planerade återuppbyggnaden är idag igång och det nya tornet skall heta ”frihetstornet” och bli det högsta tornet i världen. I diskussions- och analysdelen flätar jag samman myterna med attacken och jämför främst de forntida myterna ”Inannamyten” samt ”Myten om Isis och Osiris”. Och jag kommer här åter in på vilken stor betydelse de gamla myterna har för människor än idag och hur dessa påverkar vårt synsätt och vårt handlande på ett omedvetet plan. Jag ifrågasätter vidare kriget mot Afghanistan och Irak som föddes ur attacken, och om även detta får sin motivation från de mytologiska berättelserna, där den harmoniska tillvaron i myten endast kan bildas genom den gudomliga kampen mellan gott och ont. Till arbetet medföljer även en bilagedel över några olika myter från förr fram till idag.

Mit der Unterzeichnung des Vertrages von Amsterdam verpflichteten sich die Mitgliedstaaten der EU zur Errichtung eines Raumes der Freiheit, der Sicherheit und des Rechts (RFSR). Der Schutz persönlicher Freiheitsrechte, die Wahrung der Rechtsstaatlichkeit und die Gewährung (innerer) Sicherheit wurden zu einem zentralen Integrationsziel der Union erklärt und im zunehmenden Maße „europäisiert“. Die Herausforderungen des internationalen Terrorismus stellen zum einen eine der bedeutendsten Motivationen, zum anderen aber auch eine der größten Bewährungsproben für den RFSR dar. Mit Blick auf die aktuellen Entwicklungen und Debatten im weltweiten Kampf gegen den Terrorismus stellt sich die Frage, ob es der EU gelingt, die Integration im Bereich der inneren Sicherheit weiter voranzutreiben, oder ob auch sie an dem immer wieder erklärten Spannungsverhältnis von Sicherheit und Freiheit scheitert. Diese Problemstellung wird mit Hilfe einer ausführlichen Analyse der europäischen Antiterrorismusmaßnahmen seit dem 11. September 2001 aus menschenrechtlicher und rechtsstaatlicher Sicht erörtert.