ABSTRAKTSexualitet och sexuell hälsa är ämnen viktiga för välmående och som bör lyftas fram av professionella i arbetet med människor. Genom åtta semistrukturerade intervjuer med informanter inom sexologiområdet har studien utforskat en modell, Occupational Perspective of Sexuality (OPS), för att ta reda på om den kan bidra till sexologisk praktik, och i så fall på vilket sätt. Utifrån två frågeställningar: Vad kan sexologer beskriva om sexualitet och sexuell hälsa utifrån de fyra dimensionerna i OPS: att göra sexuella handlingar, att vara en sexuell varelse, att bli en sexuell person och att tillhöra sin sexualitet? och Hur beskriver sexologer att de fäster vikt vid: göra, vara, bli och tillhöra i sitt arbete? Empirin ger en uppdelning av att tillhöra i två delar: att tillhöra sin sexualitet och att tillhöra i relationer. Den senare handlar om tillhörighet till gruppen och lyfter fram styrkan som finns i tillhörigheter, den förra handlar om individens egen sexuella identitet och formandet av den. Resultatet visar att det verkar finnas en osäkerhet och att det saknas förståelse för sexualitet som en mångfald. Resultatet bekräftar tidigare forskning om hur externa faktorer så som människors attityder eller samhällets och/eller gruppers normer kan bli begränsande faktorer för sexualitetsprocessen. Slutligen så verkar en del människors sexualitet begränsas av att reflektioner kring sitt sexuella-jag saknas, vilket verkar bidra till att känsligheten för extern påverkan ökar. Mot bakgrund av det sexologerna i studien diskuterar så kan OPS-modellen vara ett verktyg för att möjliggöra samtal kring sexualitet och sexuell hälsa. Modellen bör användas med båda perspektiven av att tillhöra samt förslagsvis tillsammans med Ex-PLISSIT, för än mer reflekterande. Tillsammans kan de ge möjlighet till en bredare syn på sexualitet, ökad självkännedom samt djupare känsla för att tillhöra sin sexualitet, på sina villkor. Nyckelord: sexualitet, sexologisk praktik, sexuell hälsa, tillhöra, identitet, normer / ABSTRACTSexuality and sexual health are important issues for well-being and ought to be highlighted by professionals in different ways when working with people. Through eight semi-structured interviews with specialists in the field of sexology, this study has explored a model, Occupational Perspective of Sexuality (OPS), to find out if it can contribute to sexual practice, and if so, in what way? Based on two questions: What can sexologists describe about sexuality and sexual health based on the four dimensions of OPS: doing sex(uality), being a sexual being, becoming a sexual being, belonging to one's sexuality? and How do sexologists describe how they attach importance to: doing, being, becoming and belonging, in their work?The empiricism divides belonging into two parts: belonging to one's sexuality and belonging to relationships. The latter is about belonging to a group and highlighting the strength existing in belonging, the former is about the individual's own sexual identity and the development of it.The outcome shows there seems to be some uncertainty and lack of understanding of sexuality as diversity. The results confirm previous research on how external factors such as people's attitudes or norms of society and/or groups can become limiting factors for the sexuality process. Finally, some people's sexuality seems to be limited by the lack of reflections on their sexual self, which seems to increase the sensitivity to external influence.In light of what the sexologists in this study are discussing, the OPS model can be a tool for enabling conversations about sexuality and sexual health. The model should be used with both perspectives of belonging, as well as, together with Ex-PLISSIT, for even more reflections. Together, they can provide a broader view of sexuality, increased self-awareness and a deeper sense of belonging to one’s sexuality, on their own terms.Keywords: sexuality, sexual practice, sexual health, belonging, identity, norms,

Bakgrund: Humant Papillomvirus (HPV) orsakar livmoderhalscancer. Årligen drabbas 800 kvinnor och 300 män av HPV-relaterad cancer i Sverige. Både pojkar och flickor får HPV- vaccin enligt nationella vaccinationsprogrammet. Vaccin tillsammans med gynekologisk cellprovtagning kan utrota HPV-orsakad cancer. Tidigare forskning visade att kunskapsläget kring HPV varierade globalt. Syfte: Att undersöka unga kvinnors kunskap om HPV och inställning till prevention och gynekologisk cellprovtagning i Sverige.Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med webbenkät. Undersökt grupp var kvinnor i åldrarna 23-29 år i Sverige. Totalt 160 enkäter analyserades. Resultat: Resultatet visade goda kunskaper hos unga kvinnor avseende smittväg, prevention och att HPV orsakar livmoderhalscancer. Kunskaperna var sämre avseende HPV och könssjukdomar, att HPV kan orsaka annan cancer samt att HPV kan drabba män. Mer än hälften av deltagarna var vaccinerade mot HPV. Samtliga hade en positiv inställning till gynekologisk cellprovtagning och visste att det utförs för att upptäcka cellförändringar. Majoriteten av deltagarna hade gått på gynekologisk cellprovtagning.Slutsats: Kunskapen var generellt god hos deltagarna. Det fanns en positiv inställning till gynekologisk cellprovtagning. I utbildningsgrupperna kunde enstaka större skillnader i kunskap ses men generellt var skillnaderna små. Information om HPV kan tillgängliggöras i väntrummen på barnmorskemottagningar och ungdomsmottagningar samt i kallelsen till gynekologisk cellprovtagning. / Background: Human Papillomavirus (HPV) causes cervical cancer. Approximately 800 women and 300 men are diagnosed with HPV-related cancer annually in Sweden. Both boys and girls receive the HPV-vaccine according to the national program. Vaccines and pap tests can together exterminate all cancers caused by HPV. Research showed that knowledge about HPV is varying globally. Method: Quantitative cross-sectional study with web based surveys. The target group consisted of women aged 23-29 in Sweden. A total of 160 surveys were analyzed.Aim: To examine knowledge about HPV and attitudes towards prevention and pap testing amongst young Swedish women. Results: Young women had gratifying knowledge about the route of infection, prevention and that HPV causes cervical cancer. There was less knowledge about HPV and STIs, that HPV causes other sorts of cancers and that HPV can affect men. More than half of the participants were vaccinated. All participants had a positive attitude towards pap testing and knew that it is performed to locate pre cancerous cervical lesions. The majority of the participants had undergone a pap test. Conclusion: The knowledge was overall good in the participants. There was an entirely positive attitude towards pap testing. Only a few significant differences in knowledge were found affected by level of education, generally the differences were only slight. Information about HPV can be made available in the waiting rooms in midwife and youth clinics, and in the pap test summoning letter.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Efter en genomgången hjärtinfarkt kan den sexuella hälsan, som definieras som ett psykiskt, socialt och mentalt välbefinnande, påverkas på flera sätt. Syfte: Att beskriva hur patienter erfar sin sexuella hälsa efter en genomgången hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt som innefattar 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman;bristande sexuell rådgivning, osäkerhet över kroppens förmåga, förändrad sexuell aktivitet och förändrad harmoni i kärleksrelationen. Slutsats: För att öka eller bibehålla den sexuella hälsan hos patienten efter en hjärtinfarkt är det viktigt att sjuksköterskan ska kunna samtala och ge råd om den sexuella hälsan till patienterna, vilket är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. / Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases in Sweden. After arecent heart attack, sexual health, which is defined as mental, social and mental well-being, can be affected in several ways. Aim: To describe how patients experience their sexual health after arecent heart attack. Method: A literature review that includes 11 scientific articles. Results:From the analysis four themes were identified; lack of sexual counseling, uncertainty about the body's ability, altered sexual activity and altered harmony in the love relationship. Conclusion: In order to increase or maintain the sexual health of the patient after a heart attack, it is important that the nurse should be able to talk and advise about the sexual health to the patients, which is one of the nurse's areas of responsibility.

Abstrakt Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Det handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, sexuell dysfunktion eller svaghet, det krävs ett respektfullt och positivt synsätt till sexualitet och relationer. Sexualitet är en av de grundläggande aspekter i människans liv som omfattar könsidentitet, sexuell läggning, sex, intimitet, roller och reproduktion. Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande och medelåldern för klimakteriet är 51 år. Det innebär att kvinnans reproduktiva år upphör och det sker hormonella förändringar som kan ge symtom som; värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet relaterad till störd nattsömn. Vid klimakteriet kan en del kvinnor vara oroliga för att förlora sin sexualitet och kvinnlighet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv och en induktiv ansats användes för att analysera data. Sju kvalitativa vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sex slutkategorier presenteras: Upplevelsen av kvinnlighet påverkas, Sexuell dysfunktion leder till känslomässig lidande, Samlag upplevs som en skyldighet, Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande, Ett ökat sexuellt intresse och Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande. Slutsats: Att möta kvinnor under klimakteriet kräver att man har en helhetssyn. Som sjuksköterska är det viktigt att man har kunskap om olika kulturer, transkulturell omvårdnad, förändringar som kan leda till sårbarheter samt att införa patientutbildning om förändringarna som sker under klimakteriet för att på bästa sätt främja kvinnans emotionella, fysiska och sexuella välbefinnande.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke orsakar stort lidande och ger i många fall sexuell dysfunktion och nedsatt tillfredsställelse över sin sexualitet och hälsa. Sexuell hälsa är ett grundläggande mänskligt behov som ofta missas i kontakten med vården och i rehabiliteringen efter stroke. Syfte: Syftet var att belysa hur sexualitet och intimitet påverkas efter stroke utifrån ett patientperspektiv. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med en systematisk databassökning med både kvalitativ och kvantitativ ansats i databaserna PubMed och CINAHL. Elva artiklar inkluderades varav sex kvantitativa och fem kvalitativa. Resultat: Sexualiteten påverkades på många plan efter stroke rörande fysiska komplikationer, nedsättningar sexualfunktioner och genitalia, förändrad identitet & autonomi, emotionell instabilitet, rädslor, libido, psykiskt mående och kommunikationsförmåga. Deltagarna uttryckte behov av mer stöd från vården. Slutsats: Stroke orsakar ett vitt spektrum av komplikationer som påverkar sexualitet och intimitet både via psykiska och fysiska faktorer. Det finns behov av ett holistiskt synsätt som inkluderar många perspektiv kring en patient. Vården har ej kunnat stötta patienter tillräckligt gällande sexuell dysfunktion samtidigt som patienter har haft svårt att tala öppet om sin problematik. Det ger krav på vården avseende bemötande och kunskap om stroke och sexualitet. Det finns även ett behov av mer forskning och en större kartläggning av sexualitet och stroke. Ett större underlag av kvantitativa studier på kvinnor, ett större underlag av kvalitativa studier på män samt forskning om infertilitet, reproduktion och fysiskt åldrande relaterat till stroke. / ABSTRACT Background: Sexual health is defined as a basic human need, though often a missed perspective within contact with health professionals and rehabilitation after stroke. Stroke causes great suffering and often result in sexual dysfunction and impaired satisfaction regarding sexual health. Aim: This study was aimed to enlighten sexual difficulties and changes of intimacy that arise after stroke through the perspective of the patient. Method: A literary overview was carried out with a qualitative and quantitative approach to a systematic database search made in PubMed and CINAHL. Eleven articles were enrolled in the study, of which six quantitative and five qualitative. Findings: Sexuality was affected in many levels. Dysfunction might arise by physical complications, decline in sexual function and genitalia, changes of identity & autonomy, emotion instabilities, fear of stroke relapse, libido, mental health status and communication hinders. Participants did not experience enough support from the healthcare system. Conclusion: Stroke causes a wide range of complications that affect sexuality and intimacy via mental factors aswell as physical ones. There is a need for a holistic approach that includes many perspectives around a patient. Care has not been able to support patients adequately regarding sexual dysfunction, while patients have had difficulty speaking openly about their problems. It provides demands on the healthcare system regarding treatment and knowledge of stroke and sexuality. There is also a need for more research and a greater mapping of sexuality and stroke. More of quantitative studies in women, qualitative studies in men and research on infertility, reproduction and physical aging related to stroke.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Behandlingen medför olika konsekvenser som påverkar kvinnors liv och välbefinnande som kan leda till kvinnors sexuella hälsa, sexualitet samt relation till sig själv och sin partner blir påverkad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes som innehåller fyra kvalitativa, fem kvantitativa och två vetenskapliga artiklar med mixad metod. Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras i sex temaområden som beskriver upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor med bröstcancer: Förändrad sexuell hälsa, Psykologiska konsekvenser, Kvinnans relation till sig själv och sin kropp, Relationer med partner, Kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal och Fördomar kring bröstcancerbehandling. Diskussion: Diskussionen inkluderar en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Vidare i resultatdiskussion diskuteras resultatets fynd utifrån Katie Erikssons teori om lidande samt andra studier och egna reflektioner. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in the world. Breast cancer treatment has various consequences that can affect women’s lives and well-being, which can influence women’s sexual health, sexuality and relationship with themselves and their partners. Aim: The aim of this study was to describe experiences of sexual health among women in relation to breast cancer. Method: A literature review was conducted containing four qualitative, five quantitative and two scientific articles with mixed method. The articles were analyzed and reviewed according to Friberg’s method. Results: The results are presented in six thematic areas that describe experiences of sexual health among women with breast cancer: Altered sexual health, Psychological consequences, The woman’s relationship with herself and her body, Relationships with partner, Communication with healthcare providers and Prejudices regarding breast cancer treatment. Discussion: The discussion includes a method discussion and a discussion of results. The method discussion discusses strength and weaknesses, implemented procedures and quality review of results articles. Further in the results discussion the finding’s are discussed based on Katie Eriksson’s theory of suffering as well as other studies and writer’s own reflections.

Bakgrund: Sexuell hälsa innebär bland annat ett fysiskt, emotionellt, mentalt tillstånd och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. Attityder till äldres sexuella hälsa har förändrats och de äldre tillåts njuta av sin sexualitet. Positiva och negativa aspekter gällande äldre människors sexuella hälsa pekar på att skillnader finns mellan män och kvinnor. Syfte: Att undersöka hur distriktssköterskor uppfattar att samtala om sexuell hälsa med äldre människor på vårdcentral. Metod: Metoden i denna studie är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Data samlades genom individuella intervjuer med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade sju beskrivningskategorier: Det är ett känsligt ämne att samtala om, Det är inte en rutin att samtala om sexuell hälsa, Att ha en förutfattad mening i mötet med de äldre, Det är ett relevant ämne att samtala om, Brist på kunskap i ämnet, Att samtala med män och kvinnor skiljer sig åt och Dessa samtal är mer relevanta vid läkarbesök. Efter resultatet presenteras ett utfallsrum. Konklusion: Slutsatsen är att sexuell hälsa är ett känsligt ämne att samtala om. Det behövs fler rutiner för distriktssköterskor på vårdcentral och möjlighet till utbildning för att utöka kunskapen inom detta ämne. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality. Attitudes towards elderly’s sexual health have changed, and elder are allowed take pleasure in their sexuality. Positive and negative aspects concerning elderly people’s sexual health suggests that there are differences between men and women. Purpose: To investigate how district nurses perceive their dialogues about sexual health with elderlies. Method: The method in this study is of qualitative character through a phenomenographical approach. Data was collected during individual interviews with open-ended questions. Result: The results revealed seven categories of description; It is a sensitive topic to discuss, It is not of routine to talk about sexual health, Preconceptions when meeting elderlies, It is a relevant subject to talk about, Insufficient knowledge regarding the subject, Dialogues with men and women differ and these dialogues are more relevant during visits to physicians. After the result, an outcome space is presented. Conclusion: The conclusion labels sexual health as a sensitive speech topic. There is a need for additional routines for district nurses at health centers along with the possibility to extend the knowledge in this field.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 män per år av prostatacancer och av dessa är det cirka 3000 som genomgår en radikal prostatektomi. Vanliga komplikationer som uppstår efter operationen är erektil dysfunktion och urininkontinens. Detta kan medföra att livskvalitet påverkas och ett lidande kan uppstå. Sjuksköterskan har en betydande roll för att främja livskvaliteten och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av sexuell hälsa och urininkontinens efter en radikal prostatektomi. Metod: En analys av narrativer med kvalitativ ansats av fyra självbiografier. Resultat: Resultatet består av fem teman: Känsla av att mista kontroll, känsla av sexuell uppgivenhet, att våga vara öppen om sina känslor, när lusten äventyras och att känna hoppfullhet. Det är tydligt att den sexuella hälsan och urininkontinens är det som påverkar männens livskvalitet mest efter operationen. De känner en rädsla för att förbli impotenta och inkontinenta. Slutsats: Det framkommer att män inte pratar om den sexuella hälsan och urininkontinens vilket leder till att de kan känna sig ensamma med sina problem. Genom att öka medvetenheten kring området kan det främja männens livskvalitet och lindra lidande. Via denna studie har författarna förhoppningen om att hälso- och vårdpersonal ska få en djupare förståelse för hur det är att leva med dessa komplikationer och hur de på bästa sätt ska bli bemötta vid kontakt med vården. Samt att information är en viktig aspekt att beakta. / Background: In Sweden, there are about 10 000 men per year who suffer from prostate cancer and of these, about 3000 of them undergo radical prostatectomy. Common complications that occur after surgery are erectile dysfunction and urinary incontinence, affecting the quality of life and suffering can occur. The nurse has a significant role to play in promoting quality of life and relieving suffering. Purpose: This study aimed to describe how men experience their sexual health and urinary incontinence after radical prostatectomy. Method: An analysis of narratives with a qualitative approach of four autobiographies. Results: The results consist of five themes: Feelings of losing control, feeling of sexual resignation, to dare to be open about feelings, when lust and erection fail and feeling hopefulness. Sexual health and urinary incontinence affects men’s quality of life after the surgery. They have a feeling of fear that they will remain impotent and incontinent for therest of their lives. Conclusion: It turns out that men do not talk about sexual health and urinary incontinence, leading to feelings of lonliness with their problems. By raising awareness around the area, it can promote men’s quality of life and alleviate suffering. Through this study, the authors hope that health care professionals will gain a deeper understanding of what it is like to live with these complications and how they will best be dealt with in contact with healthcare. Furthermore, that information is an important aspect to consider.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en av flera delar som ingår i begreppet hälsa. Den sexuella hälsan är komplex och kan påverkas exempelvis av sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandlingar. Sexuell hälsa ses som en del av individens identitet och genom sitt arbete med personcentrerad vård ansvarar sjuksköterskan för att främja hälsa och därför bör även den sexuella hälsan prioriteras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Till resultatet inkluderades 14 artiklar, artiklarna kvalitets granskades och analyserades enligt Friberg. Resultat: Efter granskning av artiklarna hittades tre kategorier och sex subkategorier. Dessa var “sjuksköterskans upplevda osäkerhet” med subkategorier “tidigare erfarenheter och kunskapsbrist” och “attityder”. Nästa kategori var “patientrelationen påverkade arbetet” med subkategorier “patientens identitet” och “den etablerade relationen”. Sista kategorin “organisationen hade en inverkan” med subkategorier “arbetsmiljön” och “bristande rutiner”. Slutsatser: Sjuksköterskan känner osäkerhet kring arbetet med sexuell hälsa. Utbildning och kunskapsbrist var faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete. Andra faktorer som påverkade var patientens kön och ålder. Sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa var viktigt men att de ansåg det oklart vems ansvarsområde det var. / Background: Sexual health is one of several parts that are included in the concept of health. Sexual health is complex and can be affected, for example, by medical conditions and drug treatments. Sexual health is seen as part of the individual's identity and through her work with person-centered care, the nurse is responsible for promoting health and therefore sexual health should also be prioritized.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of working with the patient's sexual health.Method: Literature overview with qualitative design and inductive approach. The results included 14 articles, the quality articles were reviewed and analyzed according to Friberg.Result: After reviewing the articles, three categories and six subcategories were found. These were "the nurse's perceived insecurities" with subcategories "previous experiences and lack of knowledge" and "attitudes". The next category was “patient relationship affected work” with subcategories “patient identity” and “established relationship”. The last category “the organization had an impact” with the subcategories “work environment” and “lack of routines”.Conclusions: The nurse feels insecure about the work with sexual health. Education and lack of knowledge were factors that influenced the nurse's work. Other factors that affected were the patient's gender and age. The nurses considered that sexual health was important, but that they considered it unclear whose area of ​​responsibility it was.

Det västerländska samhället genomsyras av ålderistiska föreställningar som påverkar hur äldre bemöts inom den psykoterapeutiska vården. Ett tydligt exempel på när starka åldersnormer kommer i bruk är i relation till äldres sexualitet och intima relationer. Syftet med den här studien är att ge en översiktlig bild av hur sexualitetsrelaterade frågor behandlats i tidigare forskning kring reminiscensmetoder med äldre. Resultatet tolkas utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med inspiration av Foucault. Materialet visar att forskningen inom området främst intresserar sig för sexuella minoritetsgruppers erfarenheter. Vidare lyfts utvecklandet av resilienta egenskaper hos målgruppen och vikten av att ta ålderkohorters särskilda erfarenheter i beaktande. Utöver detta diskuteras värdet av att professionella anammar ett kritiskt förhållningssätt till sin egen roll. För att undvika att äldre individers livsberättelser tolkas baserat på oreflekterade normativa uppfattningar efterlyses det i materialet mer forskning och kunskap på området. En central paradox som materialet visar är risken för att stereotypa föreställningar om ålderdom och äldres sexualitet reproduceras genom att problematiken åskådliggörs. Slutsatsen är dock att det är nödvändigt att bygga vidare på denna forskning för att ge professionella verktyg till att börja ifrågasätta vissa idéer som är knutna till åldersnormer - hos klienter såväl som hos sig själva. / Ageist assumptions pervade the Western society of today and affect the way older people are treated in psychotherapeutic care. One clear example of when powerful age-related norms come into play is in regard to sexuality and the intimate relationships of older people. The purpose of this study is to provide an overview of how sexuality-related issues have been addressed in previous research on reminiscence methods with older people. The results are interpreted from a social constructivist perspective, inspired by the ideas of Foucault. The material shows that research in this field mainly explores the experiences of sexual minority groups. The study also illustrates the development of resilient characteristics in the target group and the importance of taking specific experience of different age cohorts into account. In addition, the value of professionals adopting a critical approach to their own role is discussed. In order to avoid older people's life stories being interpreted based on unchallenged normative perceptions, the material calls for more research and knowledge in the field. A central paradox that the material illustrates is the risk that stereotypical notions of old age and sexuality of older people are reproduced by illuminating the problem. The conclusion is, however, that it is necessary to build on this research to provide professionals with adequate tools, so that they learn to question certain ideas that are linked to age-related norms - those of clients as well as their own views.