Forskning om sexuell hälsa utgår ofta från ett patologiskt perspektiv och sällan belyses att sex kan vara hälsofrämjande. Sexuell nöjdhet är en hälsofrämjande aspekt och kan beskrivas som en individs kognitiva och emotionella attityd gentemot den egna sexuella aktiviteten. Erfarenheter av nära relationer och förmågan att vara närvarande i stunden kan ha betydelse för dessa attityder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan vuxenanknytning, dispositionell mindfulness (dvs tendens att vara medvetet närvarande i vardagen) och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter. Ett sekundärt syfte var att utvärdera psykometriska egenskaper hos den svenska översättningen av självskattningsformuläret Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ). Totalt 158 respondenter inkluderades i studien efter att via en digital enkät besvarat självskattningsformulären Erfarenheter av Nära Relationer (ENR), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) och SSQ. Resultatet visade att samband förekommer mellan fenomenen samt indikerar att relationen mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet medieras av dispositionell mindfulness. Resultatet tydde på att SSQ är ett reliabelt mätinstrument. Slutsatsen är att trygg anknytning och högre nivå av dispositionell mindfulness är associerat med högre nivå av sexuell nöjdhet. Lägre nivå av sexuell nöjdhet hos personer med mer anknytningsängslighet och/eller anknytningsundvikande tycks helt eller delvis kunna förklaras av att dessa individer också tenderar att vara mindre medvetet närvarande i vardagen. Resultatet bör utvärderas genom replikering och vidare studier bör undersöka andra aspekter som kan ha betydelse för sexuell nöjdhet. Huruvida mindfulness-baserade insatser skulle kunna ge positiva effekter på sexuell nöjdhet, särskilt för individer med otrygg anknytning, är en fråga för framtida forskning. / Research on sexual health is often based on a pathological perspective and rarely emphasize sex as health-promoting. Sexual satisfaction is one health-promoting aspect that can be described as an individuals’ cognitive and emotional attitudes towards their own sexual activity. Experiences of close relationships and the tendency to be mindful could be of significance to these attitudes.  This study aims to examine the relationship between adult attachment, dispositional mindfulness (i.e., tendency to be mindful in everyday life) and sexual satisfaction. A secondary aim was to evaluate the psychometric properties of the Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ) in Swedish. A total of 158 respondents were included in this study after participating in an online survey containing the self-assessment questionnaires Erfarenheter av Nära Relationer (ENR), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) and SSQ. The results showed correlations between the variables and that the relationship between adult attachment and sexual satisfaction appears to be mediated by dispositional mindfulness. The results indicate that SSQ is a reliable scale. In conclusion secure attachment and higher levels of dispositional mindfulness are associated with higher levels of sexual satisfaction. Lower sexual satisfaction among individuals with more attachment anxiety and/or avoidance could be explained by their tendency to be less mindful in everyday life. The results should be evaluated through replication and further studies ought to investigate other aspects that may be of significance for sexual satisfaction. Whether mindfulness-based interventions could have positive effects on sexual satisfaction, especially for individuals with insecure attachment, is an issue for future research.

Forskning har visat att medan främjande arbete för sexuell hälsa bör vara inkluderat i socialt arbete finns det ett kunskapsgap om hur socialarbetare arbetar med den här frågan. Därutöver är det bevisat att kunskap om sexuell hälsa hos den yrkesverksamma generellt ger positiva resultat för målgruppen men att socionomstudenter ändå inte upplever sig vara tillräckligt rustade i dessa frågor på grund av inadekvat förberedande utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka hur socialarbetare arbetar med frågor om sexuell hälsa i kontakten med ungdomar samt hur det här arbetsområdet påverkas av strukturella förutsättningar. Informanterna för den här studien var socialarbetare från sex olika kommuner i Sverige som i sitt arbete på socialtjänsten kommer i kontakt med ungdomar. Då studien baserades på tio semistrukturerade intervjuer var studiens frågeställningar inriktade på deras erfarenheter av att arbeta med ungdomars sexuella hälsa. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys varvid sju centrala teman identifierades: Medvetenhet om sårbarhet, Socialtjänstens uppdrag, eller inte?, Arbete innanför och utanför ramarna, Dialogen som möjlig ingång, Personliga förutsättningar som styr, Eldsjälarnas driv kontra organisationens ansvar samt BBIC som stöd. Genom tematisk analys framkom det att en upplevelse av att vara bekväm, kunskap och organisatoriskt stöd spelade en viktig roll i hur socialarbetarna tog sig an arbetet kring ungdomars sexuella hälsa. Förekomsten av en etablerad relation mellan socialarbetare och klient visade sig också vara av betydelse för hur socialarbetare arbetade kring frågor om sexuell hälsa i kontakten med ungdomar. / Research has shown that while promotion towards sexual health should be included in social work, there is a lack of knowledge on how social workers attempt to work with this subject. Furthermore, research has stated that while the social worker’s knowledge about sexual health generally gives positive outcomes for the target group, social work students feel unequipped in this subject as a result of inadequate educational preparation. The aim of the study was to examine how social workers in contact with youth experience working with aspects of sexual health in regard to the dialogue with the client as well as organizational structures. The respondents in this study were social workers from six different municipalities in Sweden employed at public social service offices who in their work come in contact with youth. As the study was based on ten semi-structured interviews the main questions centered on their experiences of working with youth’s sexual health. The interviews were analyzed with thematic analysis and seven main themes were identified: Awareness of vulnerability, Social services mission, or not?, Work within and outside of the boundaries, The dialogue as a possible opening, Personal conditions that dominate, Driving spirits versus organizational responsibility and BBIC as a support. Through thematic analysis it was distinguished that experiences of being comfortable, knowledge and organizational support played a significant role in how social workers were able to carry out working with aspects of sexual health with youth. The occurrence of an established relationship between client and social worker was also found to be of importance in how social workers approach sexual health in dialogue with youth.

The purpose of this study is to investigate the consequences of young adults’ consumption of pornography and how it affects sexual health. The reason behind the study is the ongoing debate regarding pornographic effects on health. We also want to understand what meaning pornographic have regarding masculinity and how pornography creates and affects males’ view on sexuality and sex in general. In recent times, midwives and researchers within the field have warned Swedish citizens about young people’s sexual health and habits. Reports show that young people engage in hardcore sex which leads to more women having damaged abdomens. This is a new kind of behavior that researchers have not seen before, the researcher’s theory is that this type of sexual behavior is originated from pornography. According to a study made by Folkhälsomyndigheten, 41% of young adults (age 16-29) are the most frequent segment to consume pornography. Therefore, our investigation targeted this segment that is most frequently consuming pornographic. Our investigation approach is qualitative interviews. The interviews were held with ten males within the age range of 20-27 to provide insights into their relationship with and towards pornographic. We also interviewed two sexologists to get some expertise. The theoretical framework for our paper exists of Gagnon & Simon’s theory on Sexual script, Butler’s theory on Performativity, and Connell’s theory on masculinity. Our research shows that consumers of pornographic experience negative effects on their health such as shame, performance anxiety, erection problems, the complexity of the body, and expectations of sex which are incorrect. The results also showed that pornographies don’t have to be harmful, but it is important to be aware of what’s real and not. Regarding the results provided from our investigation, we want schools and parents to put more energy and emphasis on giving a more realistic view of what sexual activity is.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Att lindra lidande och att främja hälsa som är ett föränderligt mångdimensionellt fenomen ingår i sjuksköterskans ansvarsområden. Hjärtinfarkt kräver akut behandling och kan påverka vardagliga livet såväl som sex- och samlivet. Det sekundärpreventiva arbetet innefattar bland annat att stödja patient och närstående. Sjuksköterskor har svårigheter att diskutera sexuell hälsa och deras kunskap om hjärtinfarktens inverkan på sexuell hälsa är bristfällig. Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt som utfördes med en systematisk sökstrategi. En integrerad analys av 16 vetenskapliga artiklar genomfördes i syfte att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat, vidare för att finna underkategorier och kategorier för att slutligen sammanställa till ett syntetiserat resultat. I resultatet identifierades fyra kategorier; Upplevelser av sexuell funktion, Upplevelser av att samtala om sexuell hälsa, Upplevelser av information från sjukvårdspersonal och Upplevelser av nära relationer. Det framkom minskad lust och lubrikation, svårigheter att få orgasm samt erektil dysfunktion. Det framkom även oro och rädsla för att återuppta sexuella aktiviteter, vilket kunde leda till förändrade sexuella aktiviteter. Det fanns också svårigheter att samtala om sexuell hälsa med sin partner, närstående och sjukvårdspersonal. Informationen framkom som bristfällig och det fanns ökat behov av information om sexuell hälsa. Det framkom också att sexuella relationer förändrades och det fanns ett ökat behov av intimitet med icke sexuella relationer. Även den kroppsliga uppfattningen förändrades och hjärtinfarkten upplevdes påverka existensen. Slutsatsen är att den sexuella hälsan kan påverkas hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan inom hjärtsjukvård utgå från patientberättelsen och tillsammans med patienten identifiera omvårdnadsbehov samt vidta omvårdnadsåtgärder. / Person-centered care is one of the nurse’s core competencies. Alleviate suffering and promote health, which is a changeable multidimensional phenomenon, are included in the nurse’s responsibilities. Myocardial infarction requires acute treatment and it can affect daily life, as well as the sexual life. Secondary prevention includes supporting the patient and relatives. Nurses have difficulties discussing sexual health and their knowledge about the impact of myocardial infarction on sexual health is insufficient. The aim was to describe experiences of sexual health in people who have had myocardial infarction. The applied method was a literature review which was carried out with a systematic search strategy. An integrated analysis of 16 research articles was conducted in order to identify similarities and differences in the results of the articles, further to find subcategories and categories to finally compile into a synthesized result. Four categories were identified in the result; Experiences of sexual function, Experiences of discussing sexual health, Experiences of information from health care professionals and Experiences of close relationships. It emerged a decreased desire and lubrication, difficulties to have an orgasm and erectile dysfunction. There were also an anxiety and fear of resuming sexual activities, which could lead to altered sexual activities. Difficulties in discussing sexual health with a partner, relatives and health care professionals were also described. Lack of sexual counselling was found with an increased need of information of sexual health following myocardial infarction. It also emerged that sexual relationships were altered and an increased need for intimacy with non-sexual relationships was described. Also the body image altered and myocardial infarction affected the existence. The conclusion is that sexual health can be affected in people who have had myocardial infarction. With a person-centered approach and the patient narrative, the nurse in cardiac care can together with the patient identify nursing needs and take nursing interventions.

Syftet med den föreliggande systematiska litteraturgenomgången är att undersöka och analysera på vilket sätt frågor om Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) integreras i det sociala arbetets praktik i Skandinavien. Mer specifikt syftar litteraturgenomgången till att undersöka på vilket sätt begreppet SRHR används i aktuell forskning inom socialt arbete, samt vilka claims som finns rörande behovet av att integrera SRHR-relaterade frågor i socialt arbete. Litteraturgenomgången baseras på 15 vetenskapliga studier. Det sociala arbetet har historiskt berört sexualitet med ett fokus som skiftat mellan att begränsa och kontrollera sexualiteter samt att främja sexuella rättigheter. Trots det har en begränsad mängd forskning om SRHR inom området för socialt arbete utförts. Litteraturgenomgången analyseras via Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, Tina Mattssons intersektionella perspektiv om maktstrukturer samt Donileen R. Losekes teori om claims-making. För att komma åt aktuell forskning har en systematisk litteraturgenomgång med en tematisk analys av resultatet utförts, med grund i en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att det i socialt arbete råder en kunskaps- och kompetensbrist i frågor om SRHR då arbetet omfattas av diskurser, normer och värderingar. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma utsatta grupper för att bemöta behov och främja rättigheter i SRHR-frågor. SRHR är ett ämne och ett begrepp under utveckling vars utrymme successivt växer i forskningen, på socionomutbildningen och inom det sociala arbetet. / The purpose of the present systematic literature review is to examine and analyze how matters of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) are integrated into the practice of social work in Scandinavia. More specifically, the literature review aims to examine how the concept of SRHR is used in current research within social work, as well as which claims exist regarding the need to integrate SRHR-related issues in social work. The literature review is based on 15 scientific studies. Social work has historically referred to sexuality with a focus that has been shifting between limiting and controlling sexualities and promoting sexual rights. Despite this, a limited amount of research on SRHR in the field of social work has been conducted. The literature review is analyzed via Judith Butler's theory of the heterosexual matrix, Tina Mattsson’s intersectional perspective on powerstructures and Donileen R. Loseke's theory of claims-making. To access current research, a systematic literature review with a thematic analysis of the results has been conducted, based on a hermeneutic approach. The results show that in social work there is a lack of knowledge and skills in matters of SRHR as the work is covered by discourses, norms and values. It is particularly important to pay attention to vulnerable groups in order to respond to needs and promote rights in SRHR matters. SRHR is a subject and a concept under development whose space is gradually growing in research, in social work education and in social work practice.

Syftet med denna studie är att upptäcka och beskriva hur intagna långtidsdömda män upplever att deras sexualitet och sexuella hälsa har påverkats av fängelsestraffet. Jag har undersökt hur dessa män upprätthåller parrelationer. Vilka förutsättningar finns för dessa personer att påbörja en ny relation samt hur upplever de att Kriminalvården arbetar med sexuella frågeställningar? För att besvara syftet med studien har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat sju personer där samtliga avtjänar ett pågående fängelsestraff. Denna masteruppsats vilar på en teoretisk grund som utgörs av Gagnon and Simons skriptteori samt Michel Foucaults analys av makt, institutioner och sexualitet. Resultaten visar på svårigheter för intagna att upprätthålla en relation samt att inleda ett nytt förhållande. Faktorer så som långa avstånd till anstalten, rådande villkor och restriktioner, ekonomiska begränsningar och fängelsestraffets längd angavs som huvudanledningar. Det framkom att Kriminalvården inte aktivt arbetar med frågor som berör sexualitet. Flera personer beskrev snarare policyn på anstalter som begränsar och kontrollerar intagnas sexualitet. Vidare beskriver informanterna hur deras rådande situation har påverkat deras sexuella lust, synen på sin egen sexualitet och maskulinitet. / The purpose of this study is to discover and describe how inmate men experience that their sexuality and sexual health has been affected by the sentence of imprisonment. I have examined how these men maintain intimate partner relationships. What conditions are there for them to start new relationships and how do they perceive the Prison and Probation Service work with sexual matters? To answer the purpose of this study, I have used a qualitative method. I have interviewed seven individuals, all serving a current prison sentence. This master thesis rests on a theoretical framework that consists of Gagnon and Simon’s script theory and Michel Foucault’s analysis of power, institutions and sexuality. The results indicate difficulties for inmates to maintain a relationship and to start a new relationship. Factors such as long distances to the prison, current terms and restrictions, financial limitations and the length of the prison sentence were cited as main reasons. It emerged that Prison and Probation Service does not actively work on issues that concerns sexuality. Several individuals rather described policies that restrict and control the inmates’ sexuality. Further, the informants described how their current situation, has affected their sexual desire, the perception of their own sexuality and masculinity.

De första 18 åren av en människas liv präglas av fysiska förändringar som bidrar till nya mentala tankeprocesser kring sex, sexualitet och relationer. Denna förändringsprocess som människan går igenom skapar en nyfunnen medvetenhet om sin egen och andras sexualitet. I en tid som definieras av förändringar på denna nivå är det inte ovanligt att privata och intima frågor dyker upp och det kan då vara skönt att ha en opartisk vuxen att prata med. Denna opartiska vuxen kan vara skolkurator.  Denna studie ämnar att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, få en ökad förståelse för hur ett urval av skolkuratorer i Sverige väljer att arbeta med frågor kring sexualitet och sexuell hälsa. Studien avser även att undersöka om samtalet kring sexualitet och sexuell hälsa bör ske i en skolmiljö och om det är relevant för skolkuratorns yrke. Resultaten visar att skolkuratorerna som deltagit i studien har olika syn på relevansen av sexualitet och sexuell hälsa för deras arbete. Det framkom finnas ett samband mellan tidigare yrkeserfarenheter och hur en skolkurator väljer att utforma sitt arbete. En annan slutsats som kom fram i denna studie var att skolkuratorernas arbetsbeskrivning inte anger några tydliga ramar kring vad som ska ingå i arbetet, vilket ger yrkesutövaren stort utrymme att forma sina egna arbetssätt. / The first 18 years of a human being's life is characterized by physical changes that contribute to new mental thought processes concerning sex, sexuality and relationships. This process of change that the human goes through creates a newfound awareness of one’s own and others’ sexuality. In a time that is defined by changes on this level, it is not uncommon for private and intimate questions to arise and it can be nice to have an impartial adult to talk to. This impartial adult can be the school counselor.  The aim of this study is to, with the help of qualitative interviews, gain an increased understanding of how a selection of school counselors in Sweden choose to work with issues surrounding sexuality and sexual health. The study also intends to investigate whether the conversation regarding sexuality and sexual health is supposed to take place in a school environment and whether it is relevant to the school counselor's profession. The results show that the school counselors who participated in the study have different views on the relevance of sexuality and sexual health to their work. There seemed to be a correlation between previous professional experiences and how a school counselor chooses to design their work. Another conclusion that was reached in this study was that the school counselors' job description does not specify any clear framework around what should be included in the work, which gives the professional a lot of room to mold their own working methods.

Studiens syfte är att undersöka hur personer med ätstörning upplever att sjukdomen påverkar sexualiteten samt undersöka vilka erfarenheter de har av samtal om sexuell hälsa och välbefinnande inom ätstörningsvården. Tidigare forskning har visat på sambandet mellan kroppsuppfattning, kroppsmissnöje, kroppsskam och ätstörningar och även sett samband mellan dessa och sexuella dysfunktioner. Forskningen avseende ätstörningar och sexuella svårigheter är något bristfällig, även om det på senare år kommit studier som lyfter ämnet, och i dessa har man sett att individer som har ätstörningar också rapporterar högre vad gäller sexuella svårigheter. Större delen av de studier som gjorts är kvantitativa och i en internationell kontext. Många med ätstörningar kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och tidigare forskning har visat att samtal om sexualitet inom en vårdkontext generellt sett är otillräckligt. Studien har en fenomenologisk ansats men även socialkonstruktivistisk och genomförts med en kvalitativ metod bestående av elva halvstrukturerade intervjuer och materialet har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys. Resultaten har analyserats med hjälp av begreppen livsvärld, spegeljag, stigma, skam och skamkompassen för att förstå och visa på samband i kommande analys. Resultatanalysen bygger på de fyra teman: Livsvärlden - en inblick, I-världen-varo med en ätstörning, En hemlös värld samt Vägen mot en tillfredsställande sexualitet - finns den och på vem ligger ansvaret? Resultaten visar att en ätstörning har en biopsykosocial påverkan på sexualiteten och har för många blivit ett hinder vad gäller utlevnad av denna. Resultaten visar även på ett uttryckt behov av sexologiska och relationella samtal inom hälso- och sjukvården för att närma sig en tillfredsställande sexualitet med allt vad det innebär. / The aim of the study is to investigate adults' experiences of how an eating disorder affects their sexuality and to investigate what experiences they have of conversations about sexual health and well-being within eating disorder healthcare services. Previous research has shown the connection between body image, body dissatisfaction, body shame and eating disorders and also seen a correlation between these and sexual dysfunctions. The research regarding eating disorders and sexual difficulties is somewhat lacking, although in recent years there have been studies that highlight the subject, and in these it has been stated that individuals who have an eating disorder also report higher levels of sexual difficulties. Most of existing studies that have been done are quantitative and in an international context. Many people with eating disorders come into contact with healthcare systems and previous research has shown that talking about sexuality within a healthcare context is generally insufficient. This study has a phenomenological but also social constructivist approach. It was conducted with a qualitative method consisting of eleven semi-structured interviews and has been analyzed through a reflexive thematic analysis. The results have been analyzed using the concepts of lifeworld, mirror self, stigma, shame and the compass of shame to understand and show connections in future analysis. The result analysis is based on the four themes: The world of life - an insight, Being-in-the-world with an eating disorder, A homeless world and The road to a satisfying sexuality - does it exist and who is responsible? The results show that an eating disorder has a biopsychosocial impact on sexuality and has for many become an obstacle in terms of experiencing it. The results also show an explicit need for sexological and relational conversations within the healthcare system in order to approach a satisfactory sexuality with all that it entails.

Bakgrund: Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige ochvanligaste cancerrelaterade dödsorsaken. Personer med prostatacancer påverkas i sinsexuella hälsa på ett multifaktoriellt sätt av cancerbehandlingen och dess biverkningar.Motiv: Boende i glesbygden kan ha olika förutsättningar till jämlik vård.Glesbygdsperspektivet är inte väl utforskat när det gäller sexuell hälsa vidprostatacancer utan fokus ligger på behandlingsutfallet och dess biverkningar.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med prostatacancerboende på Gotland respektive i Norrbotten skattar sin sexuella hälsa med hjälp av ettfrågeformulär som är specifikt för prostatacancer.Metod: En deskriptiv, komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats genomfördesdär totalt 30 konsekutivt inkluderade patienter från Norrbotten och Gotland besvaradeprostatacancerspecifika enkäten EORTC QLQ-PR25.Resultat: Områdena urinvägssymtom, hormonbehandlingsrelaterade symtom ochsexuell aktivitet visade högre andel förekomst av besvär. Respondenterna skattade lågtintresse för sex och stor påverkan på manlighet. Gotland hade sämre utfall i de flestaanalyserade delområden och frågor; särskilt stor skillnad finns i användning avinkontinensskydd, sexuell aktivitet och sexuell funktion.Konklusion: Sexuell hälsa är för prostatacancerpatienter en problematik som är mernyanserad än erektil funktion, exempelvis i respondentgruppen spelade variabler somintresse för sex och upplevelse av manlighet stor roll. Tillgång till vård är viktig förpatienterna och gruppens skattningsresultat hade kunnat vara annorlunda omboenderegionerna hade gett bättre förutsättningar. Studien antyder också att det finnsen skillnad mellan Norrbotten och Gotland, vilket kan bero på bakomliggande variablerkopplade till regionerna, exempelvis att Gotland har en betydligt högre incidens avprostatacancer och en högre andel äldre än Norrbotten. Gotland har en lägretätortsgrad och nästan lika lång körsträcka per bil och år som Norrbotten som är 31gånger större till yta, men fynden är ändå överraskande.Svaret till fynden kan inte förklaras i denna studie men framtida forskning som belyserglesbygdperspektivet rekommenderas. / Background: Prostate cancer is currently the most common form of cancer inSweden and the most common cancer-related cause of death. Individuals withprostate cancer are affected in their sexual health in a multifactorial way by thecancer treatment and its side effects.Motive: Residents in sparsely populated areas may have different conditions forequal care. The sparsely populates area perspective is not well explored when itcomes to sexual health in prostate cancer, with the focus being on the treatmentoutcome and its side effects.Aim: The purpose of this study was to investigate how people with prostate cancerliving on Gotland and Norrbotten rate their sexual health using a questionnairespecific to prostate cancer.Methods: A descriptive, comparative questionnaire study with a quantitativeapproach was conducted where a total of 30 consecutively included patients fromNorrbotten and Gotland answered the prostate cancer-specific questionnaire EORTCQLQ-PR25.Results: The areas urinary tract symptoms, hormone treatment-related symptomsand sexual activity showed a higher prevalence of complaints. The respondentsestimated a low interest in sex and a high impact on masculinity. Gotland had worseoutcomes in most analyzed sub-areas and questions; a particularly large difference isfound in the use of incontinence aid, sexual activity and sexual function.Conclusion: Sexual health is for prostate cancer patients a problem that is morenuanced than erectile function, for example in the respondent group variables such asinterest in sex and experience of masculinity played a significant role. Access to careis important for patients, and the group's estimation results could have been differentif the residential regions had provided better conditions. The study also suggests thatthere is a difference between Norrbotten and Gotland, which may be due tounderlying variables related to the regions, for example that Gotland has asignificantly higher incidence of prostate cancer and a higher proportion of elderlypeople than Norrbotten. Gotland has a lower density of urban areas and almost thesame mileage per car per year as Norrbotten, which is 31 times larger in surface area,but the findings are still surprising.Those findings cannot be explained in this study, but future research that highlightsthe sparsely populated perspective is recommended.

Background: Cervical cancer is a global health problem, by year 2020 around 600,000 women were suffering from cervical cancer. The contagious infection Human Papillomavirus causes the majority of cervical cancers worldwide. The impact of cervical cancer on women contributes to changes in their social and sexual relations in which women finds themselves.  Aim: The aim was to describe women's experiences of living with cervical cancer. Method:The method used in this study was literature-based. Friberg's five-step model was used to analyze the selected scientific articles used for the result. Results: Based on the analysis work, three themes emerged: the intimate relationship, being affected by cervical cancer and a second chance. Seven subthemes were compiled in coding: the experience of changed sexuality and femininity, to feel loneliness in the disease, to find support in the environment, to feel bad about what is to be cured, a constant worry, see life with new eyes, find comfort in religion and faith, there is a future. Conclusion: Women's lives after suffering from cervical cancer changed drastically and affected their health.