Bakgrund: En stomi är en kirurgisk åtgärd där tarmen läggs upp och bildar en öppning på magen. Denna åtgärd resulterar i att elimination sker via denna öppning, och ändrar därför kroppsfunktionen. Det finns många orsaker till varför en stomi anläggs och det är inom sjuksköterskans arbetsområde att stödja patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelse av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar från två olika databaser, PubMed och CINAHL Complete användes. En granskning och analys av artiklarna utfördes utifrån Friberg. Resultat: Efter tematiseringen identifierades två huvudteman en förändrad vardag och psykisk hälsa med två underteman i varje. I resultatet framkom det att en stomi påverkade vardagen både fysiskt och psykiskt samt att personer med stomi upplevde ökat behov av stöd från vården efter stomioperationen. Slutsats: En stomi kan innebära både fysiska och psykiska konsekvenser. Avsaknad av stöd och information kan upplevas, vilket i sin tur kan påverka vardagen negativt. / Background: An ostomy is an intestinal opening placed on the abdomen through a surgical procedure. This procedure results in elimination passing through the opening and changes bodily functions. There are many reasons why a stoma is placed and it is within the field of nursing to support the patient. Aim: To describe adults’ experiences of living with a stoma Method: A literature review was performed using both qualitative and quantitative articles found on PubMed and CINAHL Complete. The articles were examined and analyzed to then form a base for the result. The control was performed with the support of Friberg. Results: When the thematization was completed, two main headings were formed; a changed everyday life and mental health. Each theme had two subheadings. In the results it appeared that the ostomy has both physical and psychological effects and that people with a stoma are in need of support from the healthcare, after the surgery.​ Conclusions: An ostomy can result in both physical and psychological consequences. An absence of support and information can be experienced and this can have a negative influence in daily life.

Bakgrund: Sexualitet spelar en betydande roll i kvinnors liv genom alla dess faser. Mastektomi är en operation som anses vara den vanligaste behandling vid bröstcancer, där bröstvävnad som innehåller tumören tas bort. Att leva utan bröst eller med ett bröst kan påverka sexlivet. Sjuksköterskans roll vid postmastektomi till kvinnor som lider av sexuell ohälsa är att erbjuda stödsamtal där kvinnorna uppmuntras och vägledas till att lära sig olika strategier för att anpassa sig. På så vis kan fortsatt sexuellt välbefinnande uppnås. Syfte: ​​Att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer.​ Metod: Vår litteraturöversikt inkluderades både kvalitativa och blandad metodforskning men stor fokus låg på kvalitativa forskning. Originalartiklarna granskades och resultaten analyserades sedan. Databaserna som används för att söka fram artiklar är CINAHl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet är indelad i fyra huvudteman: Olika upplevelser av intimitet med sin partner, förändringar i kroppsuppfattning, förlust av kvinnlighet och betydelsen av stöd. Kvinnor som förlorar bröstet efter mastektomi kämpar med sin kroppsuppfattning och känner sig mindre attraktiva och feminina. De upplever en rad av känslor som rädsla, skam och brist på självförtroende. Detta har en betydandepåverkan på deras intima och sexuella liv. Kvinnorna som genomgick bröstrekonstruktion upplever en förbättring på av sin sexuella funktion. Stöd från partner och sjukvården är avgörande för att förbättra kvinnors sexuella hälsa, dock upplever många kvinnor en bristande kommunikation och information från sjukvården. Slutsats: ​​​Det har kommit fram att kvinnorna som genomgick transition från sexuell hälsa till sexuell ohälsa efter mastektomi upplevde utmaningar och svårigheter som påverkade deras intima liv och självbild. Författarna understryker vikten av att erbjuda stöd och mer omfattande information till kvinnor angående deras sexualitet. Det har även kommit fram behovet av ytterligare forskning för att förstå olika åldersgruppers upplevelser, samt de olika kulturella faktorer som kan påverkar sexuell hälsa hos kvinnor. Kvinnors självförtroende och kroppsuppfattning har betydligt påverkats av både självstigmatisering och stigmatisering från deras omgivning. / Background: Sexuality plays a significant role in women's lives through all its phases. Mastectomy is an operation that is considered the most common treatment for breast cancer, where breast tissue containing the tumor is removed. Living without breasts or with one breast can affect sexual life. The nurse's role in postmastectomy for women suffering from sexual dysfunction is to offer support conversations where the women are encouraged and guided to learn different strategies to adapt. In this way, continued sexual well-being can be achieved. Aim: To describe women's experience of sexual health after undergoing mastectomy due to breast cancer. Method: Our literature review included both qualitative and mixed method research, but a large focus was on qualitative research. The original articles were reviewed and the results were then analyzed. The databases used to search for articles are CINAHl Complete and Pubmed. Results: ​​The results are divided into four main themes: Different experiences of intimacy with one's partner, changes in body image, loss of femininity and the importance of support. W​omen who lose their breasts after mastectomy struggle with their body image and feel less attractive and feminine. They experience a range of emotions such as fear, shame and lack of self-confidence. This has a significant impact on their intimate and sexual life. The women who underwent breast reconstruction experience an improvement in their sexual function. Support from partners and the healthcare system is crucial to improving women's sexual health, however, many women experience a lack of communication and information from the healthcare system.​​ Conclusions: ​​​It has emerged that the women who underwent a transition from sexual health to sexual ill health after mastectomy experienced challenges and difficulties that affected their intimate life and self-image. The authors emphasize the importance of offering support and more comprehensive information to women regarding their sexuality. It has also come to light the need for further research to understand the experiences of different age groups, as well as the different cultural factors that can affect sexual health in women. Women's self-confidence and body image have been significantly affected by both self-stigmatization and stigmatization from those around them.​

Bakgrund: ADHD är en förkortning för attention deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att en person ska få diagnosen ADHD behöver flera olika diagnoskriterier uppfyllas. Det första kriteriet är att personen upplever flera olika former av svårigheter med uppmärksamhet och/eller hyperaktivitet och impulsivitet, vilket skapar ett lidandeför personen i minst två olika delar av personens liv, till exempel det privata och det professionella. Personen ska även ha haft symtomen innan 12 års ålder. En del i att ha ett lidande inom det privata kan vara just inom det sexuella och relationella. Tidigare forskning visar på att kvinnor med ADHD kan uppleva en negativa påverkan på sin sexuell lust, orgasm, sexuella funktion och självkänsla utifrån sina funktionshinder. Det finns ett behov av ökad förståelse för dessa frågor, särskilt för kvinnor. Syfte: Undersöka de sexuella och relationsmässiga utmaningar som kvinnor med ADHD upplever i relation till sin diagnos, samt de strategier de använder för att hantera dessa utmaningar. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys identifierades tre huvudteman med två underteman på det första och tredje temat. Resultatet: Det tre huvudteman som identifierades var: ”Att ha en funktionsnedsättning innebär olika funktionshinder”, ”Skapandet av strategier inom det sexuella och relationella" och ”Acceptans behövs hos både personen med ADHD och närstående”. Dessa teman belyser hur respondenternas sexuella och relationella hälsa och självkänsla påverkas av deras ADHD. Särskilt framträdde ett mönster som visade en förändring av utmaningar före och efter diagnos, där acceptans och kommunikation framstår som centrala strategier. Att finna acceptans kunde ske genom mindfulness, tantrasex, terapi eller partner som också bröt mot funktionsnormer. Vidare utforskades påverkan av samhälleliga förväntningar och könsnormer på dessa utmaningar, vilket understryker behovet av anpassat stöd och förståelse inom kliniska sammanhang. Vidare forskning: Förslag på framtida forskning inkluderar longitudinella studier för att undersöka förändringar över tid och undersökningar av hur ADHD-diagnosen påverkar partners sexuella och relationsmässiga hälsa. / Background: ADHD, stands for attention deficit hyperactivity disorder and is a neuropsychiatric disability. For a person to be diagnosed with ADHD, several different diagnostic criteria must be met. The first criterion is that the person experiences various forms of difficulties with attention and/or hyperactivity and impulsivity, which cause suffering for the individual in at least two different areas of their life, such as personal and professional settings. The individual must also have had symptoms before the age of 12. One aspect of suffering in personal life can be within sexual and relational domains. Previous research indicates that women with ADHD may experience negative impact on sexual desire, orgasm, sexual function, and self-esteem due to their disabilities. There is a need for increased understanding of these issues, especially for women. Aim: To investigate the sexual and relational challenges that women with ADHD experience in relation to their diagnosis, as well as the strategies they use to manage these challenges. Method: Through semi-structured interviews and thematic analysis, three main themes with two sub-themes on the first and third theme were identified. Results: The three main themes identified were: "Having a disability entails different impairments," "Creating strategies within the sexual and relational context," and "Acceptance is needed by both the individual with ADHD and their close ones." These themes highlight how respondents' sexual and relational health and self-esteem are affected by their ADHD. Particularly prominent was a pattern showing a change in challenges before and after diagnosis, where acceptance and communication emerge as central strategies. Acceptance could be achieved through mindfulness, tantric sex, therapy, or having a partner who also deviates from functional norms. Furthermore, the impact of societal expectations and gender norms on these challenges was explored, emphasizing the need for tailored support and understanding within clinical contexts. Further research: Suggestions for future research include longitudinal studies to examine changes over time and investigations into how the ADHD diagnosis affects partners' sexual and relational health.

This dissertation examines the different depictions of ‘immigrants’ and the ways in which migration, ethnicity and racism have been handled by Swedish HIV/AIDS policy since the early 1980s. The dissertation consists of five separate articles and an introductory chapter that outlines the discourse-theoretical approach used in the subsequent articles. The introduction also provides a contextual framework by summarizing recent research on, and sketching a background to, HIV/AIDS policy development in Sweden. The dissertation argues that, although the policy discourse early on established that inducing safer sex practices among the Swedish population was the only viable solution to the pandemic, the discourse is nonetheless permeated by notions of unsafe identities. The dissertation also stresses the importance of scrutinizing HIV/AIDS policy in light of broader political developments, and argues that an increasing focus on migrants in HIV/AIDS policy should not be seen as a simple reflection of the global epidemiological development, but should rather be understood in relation to the general political and economic phenomenon of welfare state retrenchment. Applying postcolonial feminist theories, the dissertation reveals how the policy discourse is permeated by conceptions of migrant cultures as not susceptible to change but steeped in tradition and primordiality, alongside racialized fantasies about Africa as the ‘dark continent’ and the source of disease. It also discusses how both masculinity and femininity, as well as heterosexuality and homosexuality, feature in the policy discourse as demarcations between Western and non-Western subjects – between whites and blacks and between Swedes and non-Swedes – and identifies the challenges that such knowledge implies for feminist HIV/AIDS research and policy. / Denna studie undersöker hur frågor om migration, etnicitet och rasism hanteras i svensk hiv/aids-policy från 1980-talet fram till idag. Avhandlingen består av fem artiklar och ett introduktionskapitel som presenterar tidigare forskning och det diskursteoretiska ramverket som studien utgår från. Introduktionen innehåller även en presentation av hur svensk hiv/aids-policy utvecklats genom åren. Avhandlingen visar att trots att policydiskursen tidigt lyfte fram att säkrare sexuella praktiker är av avgörande betydelse i kampen mot hiv/aids, så vilar diskursen ändå på en föreställning om säkra och osäkra identiteter. Avhandlingen poängterar också vikten av att studera hiv/aids policy i relation till en samtida politisk och ekonomisk utveckling och ställer sig kritiskt till att förklara ett ökat fokus på invandring i policydiskursen enbart med hänvisning till den globala epidemiologiska utvecklingen. Det empiriska materialet består av policydokument och sexualupplysnings-material. Analysen av materialet visar att policydiskursen vilar på föreställningar om statiska ‘invandrarkulturer’ och rasifierade fantasier om Afrika och sjukdomens ursprung. Studien visar också hur såväl maskulinitet och femininitet, som heterosexualitet och homosexualitet, fungerar som markörer mellan västerländska och icke-västerländska subjekt – mellan vita och svarta och mellan svenskar och icke-svenskar – och diskuterar vad detta innebär för feministisk hiv/aids-forskning.

Enligt tidigare forskning kan migration skapa en sexuell utsatthet till följd av att normer och sammanhang ändras. Syftet med denna studie är därför att identifiera och problematisera de värdenormer som konstrueras i nyanlända unga mäns tal om maskuliniteter i relation till sex- och samlevnad. Det teoretiska ramverket utgår från hegemonisk teori om maskuliniteter och hur subjektet positionerar sig i relation till andra. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes av nyanlända unga män i åldern 18 år. Materialet analyserades med hjälp av diskursanalys. Baserat på de nyanlända unga männens berättelser identifieras två skilda diskurser: en patriarkal diskurs och en jämställdhets diskurs. / According to previous research, when it comes to sexuality, migration can create a risk for refugees as a result of changing norms and contexts. Therefore the purpose of the study is to identify and problematize the construction of those values and norms made visible in the way newly arrived young men talk about masculinities, in relation to sex and cohabitation. The theoretical framework is based on a hegemonic theory of masculinities and an understanding about how one as a subject position itself in relation to others. Six interviews using a semi-structured design were made with newly arrived young men at the age of 18. The interviews were analyzed using discourse as analytical method. The result identifies two different discourses. A patriarchal discourse and one equality discourse.

No description available.

Bakgrund: Det finns många olika tillstånd som kan leda till att en person får en tarmstomi, och detta kan påverka en persons syn på den egna kroppen. En persons kroppsuppfattning är starkt kopplad till sexualiteten som är en viktig del i människors liv. Stomioperationer kan även ge fysiska skador som medför problem i opererade människors sexualliv. Patienter med stomi finns i alla vårdinriktningar, och det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att kunna bemöta dem. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med enterostomi upplever sin sexualitet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades, varav fem var kvalitativa, nio kvantitativa och en använde mixad metod. Artiklarna söktes fram genom kombinationer av olika sökord i databaserna CINAHL Complete och Pubmed med ett tidsspann på år 2008-2017. Resultat: I resultatet kunde fyra huvudteman och sex underteman identifieras. De huvudteman som hittades var En förändrad kropp, Fysisk sexuell funktion, Ett förändrat sexliv och Stöd från omgivningen. Resultatet visade på att många patienter upplever problem med sin sexualitet relaterat till stomin, både fysiska problem och hinder som följd av patientens egna tankar om sin stomi. Ett ökat behov av stöd och information kunde också identifieras hos patienterna, både från en eventuell partner, men även från sjukvårdens sida. Diskussion: Resultatet diskuteras med utgångspunkt i Parse's teori om humanbecoming. I diskussionen tas upp teman kring hur stöd och information från vården saknas av patienterna. Även bristen på forskning kring kvinnors sexuella upplevelser med stomi i jämförelse med den forskning som finns kring män diskuteras. / Background: There are many reasons as to why a person receives a bowel ostomy, and this can affect the person’s view of their own body. A person's perception of the body is strongly linked to sexuality that is an important part of people's lives. Stoma surgery can also cause physical damage that causes problems in the sex life of the operated person. Patients with stoma will appear in all care settings, and it is therefore important for all nurses to be able to treat them. Aim: The aim was to illustrate how patients with an ostomy experience their sexuality Method: The method was a literature review where 15 scientific articles were reviewed, five of which were qualitative, nine quantitative and one used mixed method. The articles were identified through combinations of different keywords in the databases CINAHL Complete and Pubmed with a time span of the years 2008-2017. Results: In the results four main themes and six sub themes could be identified. The main themes were A Changed Body, Physical Sexual Function, A Changed Sex Life and Support from the Surroundings. The results showed that many patients experience problems with their sexuality related to their stoma, both physical problems and obstacles as a result of the patient's own thoughts about one's stoma. An increased need for support and information was also identified by the patients, both from an eventual partner and from the healthcare. Discussion: The result is discussed based on Parse's theory of humanbecoming. The discussion addresses topics about the lack of support and information for patients from the healthcare. The lack of research into women's sexual experiences with a stoma in comparison to the research that exists around men is also discussed.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerrelaterade dödsorsakerna i utvecklingsländer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus som kan, vid bestående infektioner, orsaka livmoderhalscancer. I Sveriges infördes år 2010 ett vaccin till flickor som skydd mot de typer av HPV som orsakar livmoderhalscancer med 70%. I Sverige erbjuds kvinnor mellan 23 till 50 år cellprov vart tredje år, vilket minskar risken att utveckla livmoderhalscancer med 90 %. Majoriteten av kvinnorna deltar dock inte i de erbjudna cellprovskontrollerna. Eftersom HPV är ett sexuellt överförbart virus kan det hos vissa vara stigmatiserat och leda till en känsla av skam. Människans syn på den sexuella hälsan och kroppen präglas av människans kulturella bakgrund och erfarenheter vilket påverkar människans värderingar och val. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av HPV-förebyggande åtgärder. Metod: Denna studie baserades på en litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar som samlades in via noggrann analys och som ligger till grund för resultatet. Dessa artiklar bestod av vetenskapliga originalartiklar som samlades in från tre olika databaser. Analysen redovisades med två huvudteman och ett undertema. Resultat: Resultat framkom i två teman; Cellprov och HPV-vaccin. Under Cellprov tillfogades ett undertema; Självtest. Resultatet visade att kvinnors erfarenheter influerades av deras kulturella bakgrund och det i sig påverkade deras attityder mot preventiva åtgärder. Det visade sig även att den kulturella bakgrunden och mödrars erfarenhet av livmoderhalscancer påverkade mödrars attityd gentemot vaccin för sina döttrar. Deltagandet av cellprovstagning påverkades av kvinnors tidigare erfarenheter och skam/skuldkänslor gällande cellprov. Kvinnors erfarenhet av självtest var positivt då det ökade integriteten och därmed minskade känslan av skam. Diskussion: Kvinnors attityd till cellprov och HPV-vaccin präglades av kunskapsbrist och kulturell påverkan. Kvinnors önskan av en mer individanpassad information både språkligt och skriftligt ansågs som ett positivt och välbehövt inslag i vården. Mer vikt bör läggas på att öka deltagandet och kunskapen hos kvinnor genom att anpassa informationen som ges ut till individen. Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad är ett hjälpfullt stöd för sjuksköterskor att anpassa vården utifrån individens kulturella bakgrund. Det gäller både den information som lämnas och omvårdnaden av patienter. / Background: Cervical cancer is one of the most common cancer-related causes of death in developing countries. Human papillomavirus (HPV) is a sexually transmitted virus that, in case of permanent infections, causes cervical cancer. In Sweden, a vaccine for girls was introduced in 2010 to protect against the types of HPV causing 70% of cervical cancer. In Sweden, women between 23 and 50 years of age are offered cell samples every three years, which reduces the risk of developing cervical cancer by 90%. However, the majority of women do not participate in the offered cell sample checks. Because HPV is a sexually transmitted virus, it may in some cases be stigmatized and lead to a sense of shame. Human views of sexual health and the body is characterized by human cultural background and experiences, which affects human values and choices. Aim: The purpose was to highlight women's experiences of HPV prevention. Method: This study was based on a literature review of eleven scientific articles collected through careful analysis and is the basis for the outcome. These articles consisted of scientific original articles as they were collected from three different databases. The analysis was presented with two main themes and one sub theme. Results: Results emerged in two themes; Cell sample and HPV vaccine. Self-test was added as a subtheme under Cell sample. The results showed that women's experiences were influenced by their cultural background and in turn influenced their attitudes toward preventive measures. It also turned out that the cultural background and mothers' experience of cervical cancer affected mothers' attitude towards vaccines for their daughters. The participation of cell sampling was influenced by the women's previous experiences and shame/guilty feelings regarding cell samples. Women's self-test experience was positive as it increased integrity and thus reduced the sense of shame. Discussion: Women’s attitude towards Cell sample and HPV vaccine were characterized by lack of knowledge and cultural impact. Women's desire for more personalized information was considered a positive and well-needed feature in health care. More emphasis should be placed on increasing the participation and knowledge of women by adapting the information given to the individual. Madeleine Leininger's theory of transcultural care can help nurses to adapt their care based on the individual's cultural background. This applies to both the information provided and the care of patients.

Den här typen av cancer är en fulcancer, det är svårt att vänja sig vid. En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av sexualitet och sexuell funktion efter kirurgi i ändtarmen. Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2020. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor som behandlats för ändtarmscancer upplever sexualiteten och den sexuella funktion genom att belysa frågor om den fysiska kroppen, interna processer som tankar och känslor samt yttre faktorer som sammanhang. Ambitionen med studien är att bidra med kunskap till professionella som möter cancerpatienter. Empirin i studien innefattar 7 semistrukturerade intervjuer som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom var; kroppen, hjärnan och kontexten, tankar om normalitet och upplevelsen av en avvikande kropp, den sexuella personligheten, sex i ett sammanhang; distinktionen mellan lust och incitament, strategier för att hantera utmaningar samt tankar om bemötande inom vården. Studien visar på att individuella variationer som grundas på kvinnornas kognitiva scheman påverkar hur sexuellt relevanta handlingar tolkas och vilka beteenden som följer, vilket är viktigt att beakta efter cancerbehandling. I materialet sågs ett samband mellan negativa tankeprocesser samt upplevda sexuella problem. Genomgående hos flera av informanterna fanns en rädsla för att bli dömd, av partner och av andra människor i allmänhet. Att få cancer i ändtarmen tolkades som stigmatiserande, genom att förlora en funktion som tidigare har kunnat styras mer diskret, upplevde flera av kvinnorna att det hämmade deras liv. Professionellt bemötande var betydelsefullt för den sexuella rehabiliteringen och för att hitta strategier som fungerar efter avslutad behandling. / This kind of cancer is the ugly kind, it’s difficult to get used to. A qualitative study of women’s experiences of sexuality and sexual function after rectal surgery. Master Thesis in Sexology, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of the study was to investigate how women who have been treated for colorectal cancer experience sexuality and sexual function with focus on questions considering the physical body, internal processes such as thoughts and feelings, and external factors such as context. The ambition of the study is to contribute knowledge to professionals in healthcare who meet cancer patients in general. The empirical data in the study includes 7 semi-structured interviews that have been analysed through qualitative content analysis. The themes that emerged were; body, brain and the context, thoughts about normality and the experience of an abnormal body, the sexual personality, sex in a context; the distinction between desire and incentives, strategies for dealing with challenges and perspectives on healthcare. The study shows that individual variations based on women's cognitive schemas influence how sexually relevant stimuli are interpreted and affects the behaviours that follow, which is important to consider after cancer treatment. The study shows a connection between negative thoughts and perceived sexual problems. The informants presented a fear of being judged, by partners and in general. Cancer in the rectum was interpreted as stigmatizing by losing a function that previously could be discreetly controlled, several of the women felt that they were inhibited in their lives. Professional help was important for sexual rehabilitation and finding positive sexual strategies.

Background: More than 13 million women worldwide have been forced to flee their home countries. Women with a refugee background have higher rates of ill health compared to the general population, with an increased risk for sexually transmitted diseases, sexual violence, and perinatal morbidity, contributing to a diminished sexual and reproductive health. Aim: To identify the self-experienced barriers that prevent sexual and reproductive health and wellbeing in women with a refugee background. Method: A general literature review using a qualitative content analysis on 17 original articles according to the 9 steps described by Polit and Beck. Results: Three main categories were found: Barriers to knowledge, Limited agency, and Barriers to care. Women experienced barriers due to shame, misconceptions, lack of knowledge regarding sexuality and reproduction, and limited sexual and reproducitve agency. Several factors contributed to barriers within a health care setting, and in access to health care. Conclusion: Barriers to sexual and reproductive health can cause suffering. Which barriers prevent women from acheiving sexual and reproductive health over times is highly individual. Nurses need to be knowledgeable about which barriers patients could be affected by in order to provide them with person-centered care, strengthen their empowerment, and improve their health. / Bakgrund: Över 13 miljoner kvinnor i världen är på flykt från sina hemländer. Kvinnor med flyktingbakgrund har sämre hälsa än övriga befolkningen. De löper ökad risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar, sexuellt våld samt ohälsa i samband med graviditet, vilka är bidragande faktorer till en försämrad sexuell och reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet med studien var att identifiera självupplevda barriärer till en god sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor med flyktingbakgrund. Metod: Allmän litteraturöversikt där 17 originalartiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien följer Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Kunskapsbarriärer, Begränsat livsutrymme och Vårdbarriärer. Kvinnor upplevde olika barriärer som grundades i skam, missuppfattningar, bristande kunskaper om sex och reproduktion samt begränsat utrymme till sexuell och reproduktiv agens. Flera faktorer bidrog till hinder i vårdmöten och tillgången till vård. Slutsats: Barriärer till sexuell och reproduktiv hälsa kan orsaka lidande. Vilka barriärer som hindrar kvinnor med flyktingbakgrund att uppnå en god sexuell och reproduktiv hälsa över tid kommer vara högst individuellt. Sjuksköterskor behöver känna till vilka typer av barriärer de upplever för att på ett personcentrerat sätt stärka dem till ökad egenmakt och förbättrad hälsa.