Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser på sin yrkesroll med hjälp av olika syn på roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lärare och två lärarstudenter har jag med hjälp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att på så sätt få en djupare förståelse. Under studiens gång har jag fokuserat på lärarnas egen föreställning. Jag har avgränsat mig till att intervjua lärare på en skola i Stockholm av flera anledningar, dels på grund av att det finns en intressant aspekt i hur lärare på just den här skolan ser på roller, dels att jag lätt kunde få tillgång till forskningsfältet. Intervjufrågorna byggde på följande tre teman; förväntningar, erfarenhet och roller. Efter dessa teman har jag kodat materialet.   För att få ytterligare förståelse i hur en individ skapar en yrkesroll har jag tittat på två studier av hur läkarstudenter formar sin yrkesroll. Dessa studier visar på att studenter under deras utbildning genomgår en professionalisering som leder till objektivering och distansering för att klara av det vardagliga arbetet i nära kontakt med människor.  De resultat jag har fått fram under studien pekar på att en individ har flera deljag, varav det jaget individen intar på en arbetsplats är ett av dem. Meningarna huruvida man som lärare spelar en roll vid undervisning går isär, de flesta menar att de snarare handlar om att vara personlig och ge av sig själv utan att dela med sig av för mycket. Det är individen själv som är lärare men de mest privata rollerna är inte de som framträder tydligast vid undervisning. Men att vissa lärare kallar det för skådespel och att andra menar att de är sig själva kan bero på hur individen har socialiserats in i samhället.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfällig anställning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv på självidentitet i ett senmodernt samhälle. Bakgrund till varför denna studie genomförts är för att tillfälliga anställningar genom bemanningsföretag är ett växande fenomen samtidigt som det finns begränsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anställning. Vi har utgått från det fenomenologiska perspektivet och använt oss av teorier om moderniteten och självidentiteten, teorier om det reflexiva självet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgått från bekvämlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anställningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfälliga, att anställda behöver få en rättvis behandling för att känna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmåner är viktiga för upplevd motivation. Majoriteten av respondenterna upplever inte att de har möjligheter till självförverkligande i samband med innehavd anställning hos bemanningsföretag samt att de har en kortsiktig målsättning med sin anställning. Det råder variation i frågan om social samhörighet bland de tillfälligt anställda men slutsatsen dras att samtliga respondenter har ett behov av erkännande och att självet påverkas negativt i denna mening.

I den föreliggande studien undersöks sociala medier och framför allt Instagrams betydelse för unga kvinnors konsumtionsvanor. Både det högmoderna samhället och samhällsmedlemmarna påverkas på flera sätt av sociala medier och smartphones. Det för med sig olika beteenden och blandade positiva samt negativa känslor. Studien lutar sig mot en teoretisk och begreppsligt ramverk med utgångspunkt i A, Giddens teori om reflexivitet och självet samt Z, Baumans teori om konsumtionssamhället, men även inslag från Heimann och Gaisers teori om smarta infödingar lyfts fram. Genom fyra dialogiska intervjuer med totalt sju kvinnor i åldrarna 19–29 år så utformades studien med stöd från den hermeneutiska metodansatsen. I studiens resultatdel lyfts det fram hur Instagram via smartphones konstanta närvaro har kommit att få stor betydelse för kvinnorna och deras konsumtionsvanor. Empirin binds samman med teorierna och tidigare forskning och i huvudtolkningen som jag valt att kalla Du håller din smartphone i handen, men håller den dig i handen? påvisas en paradox som sedan förklaras och redovisas.

ABSTRAKTElisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet.Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval. Omgivningens påverkan på elevernas prestationer har stor betydelse. Eleverna är medvetna om hur omgivningen upplever deras svårigheter och är känsliga för hur lärare och klasskamrater bemöter dem. Eleverna upplever att de är i behov av undervisning i en lugn miljö med ett långsammare tempo, tillgång till bra material som inspirerar till bättre förståelse av matematiken.

Despite the fact that society is investing substantial resources in individuals not to relapse into crime, then relapse is still a large percentage of new crimes. Crime is something that all societies are dealing with and at all social levels. By punishing individuals they are excluded from the society. This serves as a form of social control. It has been shown that there is no solution to the problem. Punitive legal system generates stigma. Social reactions to crime are designed as an individual problem and not as a social problem. The correctional treatment is the fourth largest authority in Sweden and the main goal is to prevent relapse in crime. Despite this 41 % fall into crime again within 3 years. The study aims to examine the experiences of recidivism and to promote understanding of individual perceptions of factors that were critical to relapse into crime. A qualitative method was used because the objective was to access the subjective experiences. The study is based on six interviews with individuals who relapsed into crime. The theoretical framework is broad. This is because different theories get different conclusions. Theorists as George Herbert Mead, Charles Horton Cooley, Erving Goffman, Thomas J. Scheff, Peter L. Berger and Thomas Luckmann are relevant for the interpretative work in this study. The conclusion made is that group identity, social integration and loneliness are important to study when trying to find why individuals relapse into crime.   Keywords: crime, relapse, socialization, stigma, self, criminal self, social bonds / Trots att samhället satsar stora resurser på att individer inte ska återfalla i brott, återfaller ändå en stor andel i nya brott. Brottslighet är något man har försökt att komma tillrätta med i alla samhällen och på alla sociala nivåer som avspeglas i samhället. Genom att bestraffa individer exkluderas de från samhället. Bestraffning ska försvara de andras intressen och tjänar som en form av social kontroll. Det har visat sig att det inte löser problemet. Straffande rättssystem genererar stigma. Samhällets syn på brott är utformat som en individuell problematik och inte som ett socialt problem. Kriminalvården är Sveriges fjärde största myndighet. Det viktigaste målet är att förebygga återfall i brott. Trots detta återfaller 41 % i brott återigen inom 3 år. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av återfall i brott. Samt att skapa förståelse för individuella uppfattningar om faktorerna som är avgörande för att återfalla i brott. En kvalitativ metod har använts då önskan var att komma åt subjektiva upplevelser. Studien bygger på sex intervjuer utförda med individer som återfallit i brott. Den teoretiska referensramen är bred då olika slutsatser som teoretiker framför är relevanta för studien. Bland annat används George Herbert Meads, Charles Horton Cooleys, Erving Goffmans, Thomas J. Scheffs och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns tankesätt. Den konklusion som görs är att grupptillhörighet, integration i samhället och ensamhet är viktigt att studera vidare när man vill finna faktorer till varför en individ återfaller i brott.   Nyckelord: kriminalitet, återfall, socialisation, stämplingar, självet, kriminella självet, sociala band

Syftet med denna studie var att undersöka de individuella skillnaderna i hur personlighet påverkar identitetsutvecklingen. ”Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O)” förkortas till HEXACO och används för att definiera personlighet. ”Dimensions of Identity Development Scale” förkortas till DIDS och används för att definiera identitetsutveckling. Studien har samlat data genom fysiska enkäter från 261 svenska högskolestudenter i åldrarna 19-45. Enkäten bestod av färdigställda empiriska instrument för personlighet och identitetsutveckling. Personlighetsdomänerna som testades var ärlighet-ödmjukhet, extraversion, känslosamhet, målmedvetenhet, välvillighet och öppenhet. Identitetsfacetterna som testades var åtagande, identifiering med ställningstagande, utforskande på bredden, utforskande på djupet och grubblande utforskande. Studiens frågeställningar var hur HEXACO påverkar DIDS och hur denna studies resultat kommer att skilja sig från den tidigare forskningens resultat. Resultatet visade exempelvis att hög grad av ärlighet-ödmjukhet påverkar utforskandet negativt, vilket indikerar att personer som tenderar att undvika att manipulera andra och är ointresserade av lyx i mindre grad är utforskande i sin identitetsutveckling. I jämförelsen med den tidigare forskningen har denna studies resultat funnit alternativa personlighets påverkan på identitetsutvecklingen som tidigare forskning inte uppvisar. Exempelvis att hög grad av målmedvetenhet påverkar grubblande utforskande negativt, vilket indikerar att målmedvetna personer har en bra grund för en reflekterade självuppmärksamhet i sitt utforskande av identitetsutveckling. / The purpose of this study was to analyze how individual differences in personality affects identity development. Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O) is short for HEXACO, and it is used to define personality. Dimension of Identity Development Scale is short for DIDS, and it is used to define identity development. This study has gathered data by collecting questionnaires from 261 Swedish college students in the ages of 19-45. The questionnaire that was used consisted of established definitions for personality and identity development. The personality domains that were analyzed were Honesty-humility, Emotionality, Extraversion, Agreeableness versus Anger, Conscientiousness, and Openess to Experience. The identity facets that was analyzed were Commitment making, Exploration in breadth, Ruminative exploration, Identification with commitment, and Exploration in depth. The questions posed by this study were how HEXACO will affect DIDS, and how the results will compare to previous research. The results showed, for example, that high a degree of Honesty-humility affects exploration negatively. This indicates that people who tend to avoid manipulating others and is not interested in luxuries is less explorative in his or her identity development. In comparing with results with previous research, this study has found new ways in which personality can affect identity development. One example is that a high degree of Conscientiousness affects Ruminative exploration negatively, which indicates that Conscientious people have a good basis for a reflective self to emerge in his or her identity development exploration.

<p>Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga <em>Pojken och trollen eller äventyret</em>, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas.</p><p> </p><p>Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.</p><p>   </p><p>Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt. Barnet kan då projicera sina emotioner på dessa projektionsobjekt, vilket i sin tur leder till att barnet lättare kan sortera i sin inre värld. Analysen visar även att sagans arketypiska symboler kan hjälpa barnet att stärka sin egen Jagutveckling. </p>

Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller äventyret, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas.   Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.     Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt. Barnet kan då projicera sina emotioner på dessa projektionsobjekt, vilket i sin tur leder till att barnet lättare kan sortera i sin inre värld. Analysen visar även att sagans arketypiska symboler kan hjälpa barnet att stärka sin egen Jagutveckling.

Stressade medarbetare kostar pengar, sänker produktivitet och bidrar till ohälsa. Genom perspektivtagande kan vi ändra förhållningssätt till vårt psykologiska innehåll. ”Självet-som-kontext” ingår i ”psykologisk flexibilitet” och innebär att ta perspektiv till sitt psykologiska innehåll. ”Prosocialt hjälpbeteende” är att ta ett nytt perspektiv till andra. Vår studie undersöker om interventioner i självet-som-kontext och prosocialt hjälpbeteende har effekt på psykologisk flexibilitet i arbetslivet, självupplevd stress samt självet-som-kontext. Även sambandet mellan beroendevariablerna undersöktes. Vi använde en mixad AB-design med intervention. Resultatet visade på minskad självupplevd stress (p=.005) utan effekt av interventionerna (p=.771). Vi fann skillnad mellan interventionerna på psykologisk flexibilitet i arbetslivet (p=.037), men förändringen var inte signifikant (p=.597) Effektstorleken för samtliga skillnader var låg (η2p = .1). Samtliga beroendevariabler korrelerar signifikant (p=&lt;.001).

Chattande har på kort tid blivit en mycket vanlig sysselsättning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förståelsen för chattkulturen, genom att åskådliggöra hur chattare ser på, och själva använder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkät, utifrån vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning är påverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare är det att den anses vara lögn. Ungefär hälften av osanningarna som används anses av den egna personen vara lögner, men bland sådana osanningar som inte används är andelen lögner större, enligt vad chattarna själva menar är lögner. Deltagarna använder alltså osanningar som de själva ser som lögner, även om de ofta låter bli att använda rena lögner. Det är också så att det aktiva självet ändras när man chattar. Detta är inte konstigt, då aktiva självet är kontextberoende. De flesta av deltagarna i undersökningen kunde själva känna att de ändras på chatten, vilket tyder på att den verkliga skillnaden är stor.