The present study deals with the usage of the school library for upper secondary school students. Is it a place for working or studying? The questions are:•What do the students say they use their school library for?•Are there any differences between students in theoretical programs and students in practical programs with regard to their use of the school library?•What are the features of the ideal library from a students’ point of view? My study represents a user’s perspective. The investigation is both quantitative and qualitative. Eighty-two inquiries from four different classes, representing two theoretical and two practical programs were carried out. For the qualitative investigations four informants were selected, one from each class. Andersson and Skot-Hansen’s model for a public library has been used for the purpose of examining if the school library has the same complex employment as a public library. Gidden’s structuring theories were applied when observations of how resources, rules, time and the room affect students’ use of their school library. The result shows that the school library has a complex role but varies for various students. The social role is very important. We can see that the majority of the pupils said that the library is the best meeting place at school. Questions at issue then would be whether the school library should be silent or not. The cultural role may be represented by “book talks”, author visits, exhibitions and above all reading of fiction. Swotting and finding facts for school works will be the knowledge role. We can even find the informative role through seeking of information on the computers. There were differences between the use by students from the different programs. The theoretical classes used the school library more than the practical ones and the computers are used mostly for school works by the practical classes but most for leisure-time activities by the theoretic classes. The school library is both a place of work and a meeting place.

This thesis examines the perception and use of the school library for students at an Upper Secondary School. The school has a high frequent of immigrant students, and the students interviewed all have an immigrant background. The intention was to find out how the students used the school library and what perception they have of the school library. The method used was semi-structured interviews with eight students, both males and females, who studies different educational programs. The instrument of theory was that from Elisabeth Tallaksen Rafste’s theoretical framework. She has developed a concept about users and non-users of the school library, how the space of the school library is used and the actual use of the school library as a place for studies and a place for leisure. The study shows that the school library is a place that the students use for getting practical things done for their schoolwork. Most of the information seeking is done in the classroom as a result of the fact that the school provides all students with their own portable computers. Therefore the teachers assist the students a lot in their information seeking process. Another reason that the students don’t use the library as a place to find information as much, might be the fact that the staff of the library is not educated librarians. The school library is found to be a front region, a place with strong rules, under the control of the staff of the library.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg). 1670 kunde man rymma Hvitfeldtskabiblioteket i 8 bokhyllor. Under 1800-talet växte boksamlingen från 2.300 volymertill 18.758 volymer. Lasåret 1963-64 fanns över 35.000 volymer.Utlåningen var troligen relativt begränsad under 1600- och 1700-talen, ökade under1 800-talet, och växte betydligt under 1900-talet. Ett särskilt lärjungebibliotek tillkom1896.Skillnaden mellan Hvitfeldtska och det 1925 inrättade Burgården (nära 10.000 volymer)uppmärksammas. Mot det lärdomstyngda Hvitfeldtska stod Burgårdens mer elevanpassademed mer ungdomslitteratur, generösare öppethållande m m. På båda skolornafanns föreningar och tidningar som tillvaratog elevernas litterära intressen.

No description available.

<p>Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.</p><p>Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.</p>

No description available.

The purpose with this essay is to study how children in the fifth grade experience reading in three different reading cultures; library, home and in school. The children’s experiences from reading are compared to expectations from library and school. Data, to this study, is collected through qualitative interviews in two focus groups and analyzed by using an idea analysis. The INSU-model, Information Needs, Seeking and Use, and Aidan Chambers reading circle in combination with a triangle of the three reading cultures are used as a theoretical framework. The analysis shows that children are using reading for different purposes in different reading cultures. Children use reading in the school library and at home in a way it was attended to be used in the public library, to get experience. Reading in school is primarily used to learn, as an example to solve tasks and improve reading skills. The study also shows that children don’t use the public library, but if they have a school library available they will use it. One conclusion from this study is that the children don’t use the school library for educational purposes, as intended by the School inspection. Children uses reading in the school library to learn, but not for academic use, they read books that they are personal interested in outside school hours, such as books about horses and pottering. Also the children mostly read fictions from the school library and rarely non-fiction books. Another conclusion is that reading at home has become a social meeting place rather than the library or the school. At home the children tend to use more different social media, as an example Skype, and reading together with family members and friends as compared to the library or school. At home and in school reading are used to gain knowledge, in school to solve tasks and at home to get more information of personal interest. Regardless if the children are reading at home or in school they prefer to read fiction, although the purpose of reading varies. At home they read to enjoy the book while in school reading is primarily to improve the reading skill.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen.

Forskning visar att svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Vilken roll kan samverkan mellan läraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant fråga som är väldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vår studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för elevernas läsutveckling i dagens skolor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lärare i svenska som undervisar på grundskolan. Våra frågeställningar behandlar hur läraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen. Resultatet av denna studie är baserad på 8 intervjuer som gjorts med lärare i svenska i två grundskolor där vi haft det sociokulturella perspektivet på lärande som vår teoretiska utgångspunkt. Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lärarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och läslust, att det saknas tillgång till datorer och internetsökning på skolbiblioteken samt lärarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien. Utifrån detta är det viktigt att ett samarbete utvecklas mellan läraren och skolbibliotekarien, för att på så sätt stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet av undervisning och lärande i skolan.