Yngre elever har generellt svårare för subtraktion än addition. Svårigheten ligger i att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att göra gynnsamma strategival och använda sig av lämpliga beräkningsmetoder. Genom ett test med uppföljande röstsvar hos elever ur en årskurs 2 undersöker vi hur de gör och vad som skiljer sig åt eleverna emellan när de räknar subtraktion. Syftet med denna studie är att genom ett deskriptivt förhållningssätt identifiera de strategier och beräkningsmetoder elever ur en svensk årskurs 2 spontant använder sig av vid huvudräkning vid subtraktion i talområdet mellan 21 och 100. Vidare analyserar vi huruvida det finns några samband mellan elevers val av strategi och beräkningsmetod samt huruvida det finns några skillnader mellan pojkars och flickors val av strategi och beräkningsmetod. Vi analyserar även om det finns något samband mellan strategival, beräkningshastighet samt korrekt svar utifrån problemets utformning och tillhörande gynnsam strategi. För att uppnå syftet med denna studie formulerar och söker vi svar på elva frågeställningar. Utifrån den kunskapsöversikt som har gjorts och i linje med syftet med denna studie ställer vi även två hypoteser. Beträffande strategival förhåller eleverna sig övervägande till direkt subtraktion. Detta mönster gäller för pojkar såväl som för flickor. Den största spridningen i val av strategi återfinns där uppgifterna är utformade för att gynna indirekt addition som strategival. Dock ska tilläggas att även dessa uppgifter till övervägande del uppvisar en användning av direkt subtraktion. Gällande beräkningsmetoder har eleverna till största del använt sig av talsortsvis beräkning. Till skillnad från strategival uppvisas en skillnad mellan pojkars och flickors val av beräkningsmetod. Pojkarna tenderar att variera sina metoder medan flickorna ofta förhåller sig till en och samma. Beträffande samband mellan strategival och beräkningshastighet utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att problemets utformning kan ha en påverkan på beräkningstiden. Dock kan inget samband identifieras mellan gynnsam strategi och tid. Beträffande samband mellan strategival och antal rätt utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att både problemets utformning och gynnsam strategi kan ha en påverkan på antal rätt.

Bakgrund: Fysisk aktivitet korrelerar med både fysiska och psykiska hälsomarkörer. Vid ökad ålder minskar den fysiska aktiviteten och färre når de gällande rekommendationerna. Skolinterventioner kan vara relevanta åtgärder för att öka ungas fysiska aktivitet då mycket av unga individers tid spenderas på skolor. Tidigare forskning indikerar att det är svårt att uppnå varaktiga effekter genom skolinterventioner. Det kan krävas långvariga interventioner för att en ökad fysisk aktivitet ska kunna bibehållas bland skoleleverna. För att interventionerna ska kunna pågå under långa perioder är det nödvändigt att de är egenimplementerade vilket innebär att samhällsaktörerna själva håller i interventionerna. Syfte: Att undersöka effekten på fysisk aktivitet hos långvariga, egenimplementerade skolinterventioner med målet att öka fysisk aktivitet hos äldre unga. Metod: En systematisk översikt och metaanalys genomfördes. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC och Web of Science granskades efter RCT-studier som avslutades med minst 6 månaders egenimplementerad intervention. Endast studier som använde objektiva mätmetoder inkluderades. Subgruppsanalyser genomfördes för att hitta samband mellan särskilt framtagna faktorer och förbättrad interventionseffekt. De utfall som undersöktes var daglig måttlig- till högintensiv fysisk aktivitet (eller ”moderate to vigorous physical activity”, MVPA) i minuter, daglig procentuell MVPA och daglig fysisk aktivitet på lätt, måttlig eller hög intensitet. Resultat: Totalt nio studier inkluderades och sju av dem visade positiva effekter. Positiva effekter noterades för alla utfall utom daglig procentuell MVPA. Bland studierna som ingick i metaanalysen fanns det en positiv effekt för daglig MVPA i minuter med 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). Subgruppsanalysen visade att föräldrainvolvering och involvering av båda könen ledde till bäst interventionseffekter. Konklusion: Denna studie visar att långvariga egenimplementerade skolinterventioner har en liten effekt på fysisk aktivitet på samtliga intensitetsnivåer. Evidensen har dock sina begränsningar och mer framtida forskning krävs. / Background: Physical activity correlates with both physical and psychological health markers. With increased age the physical activity levels decrease and less people reach the recommendations. School interventions can be relevant solutions to improve physical activity among youth since they spend a lot of time in school. Earlier research indicate that it is hard to obtain maintainable effects from school interventions. What might be needed are long-lasting interventions to maintain the improved physical activity levels among the students. For the interventions to last in the long-term it is necessary for them to be self-implemented, meaning that the social actors implement the interventions. Purpose: To investigate the effects on physical activity in long-term, self-implemented school interventions with the aim to increase physical activity among older youth. Methods: A systematic review and meta-analysis was conducted. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC and Web of Science were searched for RCT studies ending with at least 6 months of self-implemented intervention. Only studies using objective measurement methods were included. Sub-group analyses were performed to find correlations between certain composed factors and an improved intervention effect. The measures which were investigated were daily moderate to vigorous physical activity (or MVPA) in minutes, daily percentage of MVPA and daily physical activity on light, moderate or vigorous intensity. Results: A total of nine studies were included and seven of them showed positive effects. Positive effects were found for all measures except daily percentage of MVPA. Among the studies included in the meta-analysis there was a positive effect for daily MVPA in minutes with 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). The sub-group analysis showed that parental involvement and an involvement of both genders led to the best intervention effects. Conclusion: This study shows that long-term self-implemented school interventions have a small effect on physical activity in all intensities. The evidence has its limits though and more future research is needed.

<p>Larmrapporterna om barns övervikt blir allt fler, det har blivit ett stort hälsoproblem i såväl Sverige som i resten av västvärlden. Ett sätt att få barn, både överviktiga och icke överviktiga, att bli mer aktiva är att engagera dem på lektionerna i idrott och hälsa i skolan. Syftet med denna studie var att ta reda på om det sker något förebyggande arbete för de eleverna med övervikt, på idrottslektionerna. Data samlades in genom att skicka ut enkäter till rektorer, på grundskolor i Skåne, med uppmaning att de skulle vidarebefordra enkäten till idrottslärarna i år 3 och år 5. Sammanlagt deltog 57 idrottslärare i studien. Resultatet visade att 43 respondenter anpassar sina lektioner i ämnet idrott och hälsa så att elever med övervikt kan vara med i samma utsträckning som övriga elever. 28 svarar att de försöker motverka övervikt bland sina elever. Utifrån vad resultatet visade engagerar sig de flesta lärarna i elevernas övervikt, vilket är bra. Men det kan bli bättre!</p> / <p>The reports about overweight among children are increasing by day and it has developed into a large health problem in Sweden as well as in the rest of the western world. One way to inspire children to be more physically active is to stimulate them at the physical education classes in school. The aim of this study was to find out if the physical education teachers are working actively to prevent weight gain in overweight children. Data was collected through a questionnaire sent to headmasters at primary schools in Skåne, Sweden. The respondents were physical education teachers working with children in grade three and five. A total of 57 teachers participated in the study. The result was that 43 respondents adapt their lessons to make overweight children as involved as not overweight children. 28 teachers reported that they actively try to prevent overweight. The result shows that most of these teachers are committed to preventing overweight among children.</p>

Larmrapporterna om barns övervikt blir allt fler, det har blivit ett stort hälsoproblem i såväl Sverige som i resten av västvärlden. Ett sätt att få barn, både överviktiga och icke överviktiga, att bli mer aktiva är att engagera dem på lektionerna i idrott och hälsa i skolan. Syftet med denna studie var att ta reda på om det sker något förebyggande arbete för de eleverna med övervikt, på idrottslektionerna. Data samlades in genom att skicka ut enkäter till rektorer, på grundskolor i Skåne, med uppmaning att de skulle vidarebefordra enkäten till idrottslärarna i år 3 och år 5. Sammanlagt deltog 57 idrottslärare i studien. Resultatet visade att 43 respondenter anpassar sina lektioner i ämnet idrott och hälsa så att elever med övervikt kan vara med i samma utsträckning som övriga elever. 28 svarar att de försöker motverka övervikt bland sina elever. Utifrån vad resultatet visade engagerar sig de flesta lärarna i elevernas övervikt, vilket är bra. Men det kan bli bättre! / The reports about overweight among children are increasing by day and it has developed into a large health problem in Sweden as well as in the rest of the western world. One way to inspire children to be more physically active is to stimulate them at the physical education classes in school. The aim of this study was to find out if the physical education teachers are working actively to prevent weight gain in overweight children. Data was collected through a questionnaire sent to headmasters at primary schools in Skåne, Sweden. The respondents were physical education teachers working with children in grade three and five. A total of 57 teachers participated in the study. The result was that 43 respondents adapt their lessons to make overweight children as involved as not overweight children. 28 teachers reported that they actively try to prevent overweight. The result shows that most of these teachers are committed to preventing overweight among children.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar. Skolan är den arena somkan skapa jämlika förutsättningar för en god psykisk hälsa hos målgruppen. Genom atterbjuda en trygg skola, meningsfulla relationer och en känsla av sammanhang kan etthälsofrämjande arbete i skolan främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos elever. Syftetmed studien var att undersöka rektorers uppfattning och erfarenheter av det hälsofrämjandearbetet avseende elevernas psykiska hälsa på fyra grundskolor i en mindre kommun i Sverige.I studien användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialetanalyserades genom en konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att psykisk ohälsaförekom bland eleverna i samtliga skolor och upplevdes ha ökat det senaste decenniet.Betygssystemet identifierades som en inre påverkansfaktor. Skolornas hälsofrämjande arbeteför elevernas psykiska hälsa vilade på enkätunderlag och inkluderade trygghetsarbete,lärarens roll och relationsarbete samt elevhälsans verksamhet. Stärkt samverkan och ökadepersonalresurser var förutsättningar som rektorerna lyfte fram för att utveckla dethälsofrämjande arbetet för elevers psykiska hälsa i skolan

Bakgrund: Individers delaktighet och möjlighet att påverka sin livssituation lyfts ofta fram i hälsofrämjande arbete. Forskning stödjer att skolframgång är en skyddsfaktor för att bevara en god psykisk hälsa. Elevers möjlighet att vara delaktiga och påverka sin skolsituation är faktorer som främjar både lärande och hälsa. Barns och elevers delaktighet är en viktig del av arbetet med mänskliga rättigheter och under år 2018 förväntas Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter antas som svensk lag.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns det ett samband mellan elevers upplevda delaktighet i skolsituationen och deras hälsa samt att belysa vilka faktorer i skolsituationen som hade betydelse för upplevd delaktighet.  Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie av data från elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser gjordes med variabeln ”delaktig och får vara med och bestämma” mot elevens skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Alla sambandsanalyser gjordes med Chi2 test, signifikant var &lt;0.05.  Resultat: Resultatet visade att elevers upplevda delaktighet hade statistiskt signifikanta samband med skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Elever med låg delaktighet uppgav en lägre grad av arbetsro på lektionerna, de var mindre nöjda med sitt skolarbete, hade färre vänner i skolan och upplevde i en lägre grad att vuxna var vänliga. Upplevelsen av låg delaktighet hade ett starkt samband med psykisk ohälsa. Det var mer än dubbelt så många elever med upplevd låg delaktighet, bland både pojkar och flickor, som kände sig ledsna och oroliga.  Konklusion: Studien belyser hur central elevers upplevda delaktighet är för deras hälsa och livssituation, även om det kausala sambandet inte kan påvisas. Att systematiskt stärka elevers delaktighet är ett hälsofrämjande arbetssätt som också kan förbättra skolans möjlighet att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag. Det vill säga att skolan ska möta varje elev utifrån dess individuella förutsättningar och kompensera för det som eleven kan ha behov av för att klara sina studier. / Background: Individuals' participation and ability to influence their life situation are often highlighted in health-promotion. Research supports that school success is a protective factor for maintaining good mental health. Pupils' ability to participate and influence their school situation are factors that promote both learning and health. The participation of children and pupils are an important part of the work on human rights and in 2018 the United Nations Convention on the Rights of the Child is expected to be adopted as a Swedish law. Aim: The aim of this study was to investigate whether there was a link between pupils ' perceived participation in the school situation and their health, as well as to shed light on what factors in a school situation which had significance for perceived participation.  Method: The study was conducted as a quantitative cross-sectional study of data from the health data base, ELSA. Correlation analysis was made with " included and be allowed to decide" towards the pupil's school situation, relationships, self-image, risk behavior and perceived health. All correlation analyses were done with the chi-squared test, significant were &lt; 0.05.  Results: The results showed that pupils ' perceived participation had a statistical significant relation with school situation, relationships, self-image, risk behavior and perceived health. Pupils with low participation indicated a lower degree of calm to study, they were less satisfied with their school work, had fewer friends in school and experienced to a lesser extent that adults were friendly. The experience of low participation had a strong correlation with mental ill health. It was more than twice as many with perceived low participation, among both boys and girls, who felt sad and worried. Conclusion: This study highlights how central pupils ' perceived participation is for their health and life situation, although the causal relationship cannot be demonstrated. To systematically strengthen pupils’ participation is a health promotion approach that also can improve the school's ability to meet its compensatory mandates. That is, the school system must meet each pupil's individual needs and compensate for what the pupil may need to complete his or her studies.

Skolans samlade elevhälsa ska utgöra en helhet som bistår verksamheten med hälsofrämjande och förebyggande insatser. De ska bedriva ett målinriktat arbete och skapa lärmiljöer som både främjar elevers hälsa och lärande. Trots detta, finns det forskning som visar att elevhälsan står inför stora utmaningar rörande tillämpningar av hälsofrämjande insatser. Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande studie att belysa hur elevhälsan arbetar hälsofrämjande med skolelevers psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer. Genom ett målstyrt urval har fem personer intervjuats som arbetar med elevhälsa inom tre olika högstadieskolor i Västmanland. De tillför skolorna med olika arbetsinsatser och omfattar yrkestitlar som skolsköterska, specialpedagog och kurator. Det insamlade intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys och försett studiens resultat med två kategorier; ”Skola som hälsofrämjande arena” och ”Utvecklingsbehov i elevhälsoarbetet”. Det framkomna resultatet visar att elevhälsan tillämpar insatser som syftar till att stärka elevernas delaktighet och arbetar aktivt för att de ska tillses med positiva bemötanden. Samtidigt visar resultatet att det föreligger ett flertal organisatoriska faktorer som försvårar det hälsofrämjande arbetets utformning. På grund av bristande tid och oklara mål hamnar arbetet snarare i åtgärdande arbetsgångar.