Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser mellan utfallsvariabeln skolfrånvaro och sociodemografi, sociala relationer och delaktighet analyserades med sambandstestet Chi2, Pearsons r på 95% nivån.Resultat: Resultaten visade att det fanns skillnader beträffande familjestruktur mellan elevgruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro bor i betydligt mindre utsträckning i en sammanhållen familj med båda föräldrarna. Resultaten visade också på samband mellan sociala relationer och skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro trivdes i mindre omfattning bra hemma och hade färre vuxna att prata med jämfört med elever utan skolfrånvaro. De upplevde också lägre grad av trygghet, trivsel och vänligt bemötande i skolan och hade i större utsträckning blivit rädda då någon gjort dem illa. Äldre elever med skolfrånvaro upplevde mindre delaktighet och att bli lyssnad till i skolan än elever utan skolfrånvaro.Konklusion: I skolan behövs en ökad förståelse för att elever med hög skolfrånvaro är ”elever i svårigheter” istället för ”elever med svårigheter” där elevhälsans kompetens inom det psykosociala området kan användas på individ-, grupp- och organisationsnivå. / Background: School absence is a complex issue that can be considered as a public health problem as it is a risk factor for future exclusion. An incomplete schooling makes it harder for an active participation in working and social life, which in turn increases the risk of ill health. There are risk factors for high school absenteeism at the individual-, family-, school- and community level. These risk factors interact with each other and have a cumulative effect. Good relationships within and between these levels are protective factors for high school absenteeism.Purpose: The purpose of this study was to investigate the hypothesis that there was a difference between the group with school absenteeism and the group without school absenteeism in family structure, social relationships and participation among students in VärmlandMethod: The method was a quantitative empirical study of student-data in the student health database ELSA. Correlation analyzes between the school absenteeism and sociodemographics, social relationships and involvement were analyzed with a Chi2 test , Pearson's r on the 95 % level .Results : The results showed that there were differences in family structure between the group of students with school absenteeism compared to the group without school absenteeism. Students with school absenteeism lived to a significantly less extent in a cohesive family with both parents. The results also showed a correlation between social relationships and school absences. Students with school absenteeism felt less comfortable at home and had fewer adults to talk to compared to students without school absenteeism. They also experienced lower levels of security, comfort and friendly treatment in the school and had to a higher frequency become afraid when someone treated them badly. Older students with school absenteeism did not feel participation or that they were listened to in school at the same rate as students without school absenteeism.Conclusion: The school needs a better understanding that students with high absenteeism is "students in difficulty " and not "students with difficulties " where student health service competence in the psychosocial field may be used at individual, group and organizational levels.

I en nationell kartläggning från Skolinspektionen rapporteras att ca 20 000 elever, trots den obligatoriska skolplikten som gäller i Sverige, har en omfattande skolfrånvaro. Det är viktigt att låta elever med omfattande skolfrånvaro komma till tals i forskning. Syftet med studien var att belysa några elevers perspektiv på orsaker till omfattande skolfrånvaro. Genom livsberättelseinriktade intervjuer beskrev eleverna sin skoltid och omfattande skolfrånvaro. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell och Maslows behovstrappa användes som teoretiska ramverk. Att finna orsaker till omfattande skolfrånvaro ingår i specialpedagogens yrkesroll då ett adekvat förebyggande och åtgärdande arbete ökar förutsättningarna för en ökad skolnärvaro. I resultatet redovisades orsaker till omfattande skolfrånvaro utifrån följande kategorier: skolfaktorer; individfaktorer; och hem- och familjefaktorer. I flertalet livsberättelseintervjuer nämndes skolfaktorer som bidragande orsaker till omfattade skolfrånvaro. Skolrelaterade faktorer som eleverna beskrev var till exempel bristfälliga kamratrelationer samt bristande relationer till lärare. I berättelserna förekom även elevbeskrivningar gällande individfaktorer och hem- och familjefaktorer som bidragande orsaker till omfattande skolfrånvaro.

Elevers psykiska ohälsa och skolfrånvaro är i dag ett aktuellt problem och studier har visat att skolan har stor betydelse för elevers (väl)mående. Elevers psykiska ohälsa och deras problem kan yttra sig på många olika sätt, där skolfrånvaro är en. Syftet med studien är att undersöka hur elevhälsan arbetar pedagogiskt för att främja skolnärvaron hos elever som har problematisk skolfrånvaro eller är hemmasittare. Studien är en kvalitativ metod med semistrukturerande intervjuer av fem respondenter. Urvalet av intervjurespondenter har gjorts strategiskt i den mening att de utvalda respondenterna ingår i speciella yrkeskategorier som har en hög relevans för studien, skolkurator och specialpedagog inom elevhälsan. Resultatet har analyserats från ett hermeneutiskt fenomenologiskt tillvägagångssätt. Resultatet visar att det finns komplexa faktorer bakom elevers skolfrånvaro som kräver mångsidiga lösningar. Elevhälsan har ett brett och varierande pedagoiskt arbete med eleven i fokus som främjar skonärvaro samt att respondenterna ofta upplever arbetet som svårt och komplext.

På senare år har skolfrånvaro blivit en allt större problematik som uppmärksammats genom olika rapporter. Vår studies syfte är att bidra med ökade kunskaper utifrån åtta specialpedagogers syn på orsaker och insatser när det gäller oroväckande frånvaro samt utveckling för att främja närvaro. Våra frågeställningar lyder: Hur beskriver specialpedagogerna orsakerna till oroväckande frånvaro? Hur beskriver specialpedagoger insatser kring elever i oroväckande frånvaro på sina respektive gymnasieskolor? Vilka insatser är enligt specialpedagogerna önskvärda för att utveckla verksamheten kring att främja närvaro? I vår intervjustudie framkommer att orsaker till oroväckande frånvaro främst ses ur ett kompensatoriskt perspektiv, vilket gör att eleven blir bärare av problematiken. Vi utläser två huvudsakliga kategorier som kompensatoriska förklaringsmodeller, nämligen bristförklaringar och psykologiska förklaringar. Studien pekar på vikten av att fånga upp oroväckande frånvaro tidigt. Tidigare insatser, kontaktpersoner och samverkan är exempel på hur specialpedagoger vill utveckla verksamheten för att främja närvaro. Det är ur ett dilemmaperspektiv vi relaterar problematiken som är komplex. Det finns inte någon enkel generell lösning utan insatser är unika och krävs på både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolans verksamhet behöver arbeta främjande genom att skapa en lärmiljö som bygger på framgångsfaktorer och innefattar det som behövs för att alla ska må bra och utvecklas mot målen.

Det är idag många barn i Sverige som inte går i skolan. Trots skolplikt och skolans ansvar över att eleven ska fullgöra sin skolgång, blir fler och fler barn så kallade “hemmasittare”. Föreliggande studie vill undersöka hur föräldrar talar om sina erfarenheter av skolans arbete med deras hemmasittande barn. För detta har kvalitativa intervjuer med tio föräldrar som alla har barn med problematisk skolfrånvaro genomförts. Vi har arbetat utifrån en diskursanalytisk metod och teori. Vi har inte analyserat vem det är som säger något, utan hur föräldrarna positionerar sig i tal och handling i en relation till något annat, skolan. I studien framkom att föräldrarna tar ett stort ansvar för barnens skolgång. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarna är, eller tidigare har varit, besvikna på deras barns skolor. De upplever att skolan inte tagit dem på allvar, eller gjort tillräckliga anpassningar för att deras barn ska ges möjlighet att fullgöra sin skolgång. Föräldrarna menar att skolan saknar kunskap och att faktorer till frånvaron inte upptäckts i tid. / In Sweden, there are many children today who do not attend school. Despite the duty of school attendance and the school's responsibility for the student to complete its schooling, more and more children are called "hemmasittare". The present study wants to investigate how parents talk about their experiences of the school's work with their home-based children. For this, qualitative interviews with ten parents with children with problematic school absence have been conducted. We have worked with a discourse analysis method and theory. We have not analyzed who is saying something, but how the parents position themselves in speech and action in a relationship with something else, the school. The study found that parents take great responsibility for the children's schooling. The results of the study show we that the interviewed parents are, or have previously been, disappointed in their children's schools. They feel that their school has not taken them seriously, or made adequate adjustments to allow their children to complete their schooling. The parents mean that the school lacks knowledge and that factors to problematic school absenteeism are not detected in time.

Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro, hur de arbetar för att främja närvaro och åtgärda skolfrånvaro samt vilka möjligheter och hinder som personalen upplever i arbetet kring skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. I studien genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt risk och skyddsfaktorer. Resultatet visar att skolfrånvaro påverkas av olika faktorer som återfinns både i skolan, hemmet, elevens sociala närmiljö och på en samhällsnivå. Skolorna strävar efter att bli en plats där alla elever ska trivas och ha en god relation till både andra elever och till personal samt att de ska få förutsättningar till att klara skolans kunskapsmål. En slutsats är att genom en medvetenhet kring elevers risk och skyddsfaktorer på olika nivåer möjliggörs det för personal på skolan att arbeta mer individanpassat vilket i sin tur kan leda till högre närvaro i skolan samt att fler elever når sina kunskapsmål.

To get the pupil to return to school - A qualitative study of social workers and educators' experiences of their work with long-term school absence Previous research on long-term school absence has identified a number of risk and protection factors that affect pupils’ school absence. The purpose of the study was to investigate social workers’ and educators' perception of long-term invalid school absence and the extent to which known factors are used in an overall perspective in their work against and in their collaboration. The research questions concerned in what way professionals use known factors of influence in an overall perspective in the work against long-term invalid school absence and how social workers and educators cooperate with others in the work against long-term invalid school absence. The empirical material of the study was collected through two focus group interviews with social workers and teachers. System theory and organizational theory was used to analyze the results of the study. The result showed that a central part of the professional's work is to map the pupil's problems, which often consists of a complex problem that involves several factors. Collaboration with other professionals in working with the pupil is also described as necessary in order for efforts to be made against long-term invalid school absence. / Tidigare forskning om långvarig ogiltig skolfrånvaro har identifierat ett flertal risk- och skyddsfaktorer som påverkar elevens skolfrånvaro. Syftet var att studera socionomers och pedagogers uppfattning om och i vilken utsträckning kända påverkansfaktorer tillvaratas för att beakta ett helhetsperspektiv i arbetet med att motverka långvarig ogiltig skolfrånvaro samt vilka aspekter av samverkan som finns. Studien har haft två frågeställningar; på vilket sätt upplever professionella att kända påverkansfaktorer tas tillvara för att beakta ett helhetsperspektiv i arbetet med att motverka långvarig ogiltig skolfrånvaro samt vilka aspekter av samverkan socionomer och pedagoger som finns i arbetet med att motverka långvarig ogiltig skolfrånvaro. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer och systemteori och organisationsteori har använts för att analysera resultatet. Resultatet visade att en central del i de professionellas arbete är att kartlägga elevens problematik, vilket ofta består av en sammansatt problembild där flera faktorer spelar in. Även samverkan med andra parter som arbetar med eleven beskrivs som nödvändigt för att insatser mot långvarig ogiltig skolfrånvaro ska bli verksamma.

Problematic school absenteeism is a global problem that concerns teachers, parents, children as well as government and legislators. In Sweden schools attending is both a right as well as a duty. This study is focused on success factors that effective schools student health teams express concerning problematic school absenteeism. Student health team has a key role to both promote school presence as well as prevent and fix absenteeism (SOU, 2016:94). Previous studies have been focused on reasons for problematic school absenteeism in the family or on the individual (Bodén, 2016). There is a lack of studies that suggest what school can do to address the problem problematic school absenteeism. The study was conducted in two school´s with focus group interview as a method with one health team, one local “presence team” and an individual interview with a special education teacher. The result of the study shows that these successful examples varies in what they consider to be a success factor. The argued success factors concerning promoting school presence are the feeling of safety and wellbeing and working with available learning environment. The identified factors suggest that the success factors to address preventing problematic school absenteeism is a “presence team” at the school, earlier effort, calling home, follow up statistically, active mentoring, the principal leadership and last tuition. Success factors to fix problematic school absenteeism suggest having presence team at the school, relationship and trust, cooperation, monitoring, flexibility, student suited technology, discover undiagnosed neurodevelopment disorder, preparing going back to school, special teaching group and last take mandate. The conclusion of the study is that the two studied successful schools work in all the dimensions to prevent, fix problematic school absenteeism and promote school presence. Notable is that the result in the two different school varies.

Studien behandlar problematiken kring skolfrånvaro ur skolans perspektiv och berör det arbete med frånvaron som personalen genomför i verksamheten. För att få en gedigen bild av problematiken gjordes en genomgång av litteratur och vald forskning och därefter genomfördes en enkätundersökning där ett antal lärare verksamma i årskurserna 7-9 inom grundskolan medverkade. Frågor som berör arbetet med problematisk frånvaro, på skolorna som lärarna arbetade på, besvarades både med slutna och öppna frågor. Studien ger sammantaget en bild av den problematiska frånvarons bakomliggande faktorer och exempel på främjande och förebyggande insatser som gynnar närvaron för elever i årskurs 7-9. I resultatet framkom det att elevers psykiska mående upplevs som en vanlig orsak till frånvaro men att det i färre fall är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som spelar in. Andra faktorer som påverkar är bland annat gruppstorlek, brist på motivation, problematiska hemförhållanden och inlärningssvårigheter. Betydelsen av att frånvaron uppmärksammas i ett tidigt skede och hur det påverkar möjligheten att frånvaron inte blir problematisk synliggörs också. I arbetet med skolfrånvaro betonas att elevhälsans personal spelar en viktig roll och de anses vara ett stort stöd både till elever och personal. När väl problemet med frånvaro har uppstått visar resultatet i undersökningen att det finns olika anpassningar och åtgärder att ta till. Bland de förebyggande faktorer som presenterades kan som exempel här nämnas elevernas arbetsmiljö, relationen mellan lärare och elev, att se elevens behov och att ha färre elever i klassen.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka individuella, sociala och skolrelaterade faktorer som orsakar skolfrånvaro bland årskurs 9 i Umeå kommun. Metoden som användes var kvantitativ och materialet samlades in genom en digital enkätstudie som innehöll 22 frågor. I studien deltog det 92 respondenter fördelat på 5 skolor i centrala Umeå. Det insamlade materialet analyserades genom univariata och bivariata sambandsanalyser, där det samlade materialet presenteras i form av tabeller och diagram. I studien framgår det att det finns starka korrelationer mellan skolfrånvaro och individuella, skolrelaterade och sociala faktorer. De mest förekommande orsakerna till skolfrånvaro visade sig vara sömnbrist, inlärningssvårigheter, stödet hemifrån med skolarbetet och hur väl fungerande relationen är med personal på skolan. Slutsatsen av det analyserade materialet är att enstaka faktorer kan påverka skolfrånvaro men att den mest påtagliga orsaken är att olika faktorer tillsammans påverkar den totala frånvaron.