The aim of the study was to seek further understanding of what school staff, social services and staff at the shelters consider to be the difficulties in the work of children's schooling when staying at shelters for abused women. The method used was qualitative semi structured interviews and the empirics consist of six interviews, two from each profession. Despite a comprehensive searching strategy, only a few studies were found that had examined the subject and those studies described the problem briefly. This indicates that the subject has been little researched and that children's schooling in shelters for abused women is a subject we have little knowledge about. The results show that there usually are no systematic routines for dealing with the issue among professionals involved. It is difficult to get a new school place for children staying in shelters for abused women. Professions involved with these children in society need more knowledge in the subject to develop a systematic approach. In future, more research on the subject and its consequences for children in shelters for abused women is needed.

Språkstörning innefattar större svårigheter att förstå och uttrycka sig på sitt eller sina modersmål jämfört med jämnåriga. Språkliga förmågor har stor betydelse i skolan både för måluppfyllelse och för socialt samspel. Skolan kan bli särskilt utmanade i de högre årskurserna när skolspråket, såväl avseende form som innehåll och användning, blir allt mer avancerat. Enligt skollagen i Sverige har alla elever rätt till det stöd de behöver för att så långt som möjligt kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förutom svårigheter relaterade till skolgången kan språkstörning även leda till svårigheter kopplade till arbetsliv och delaktighet i samhället i vuxen ålder.  Syftet med detta examensarbete är att bidra med perspektiv om upplevelser och erfarenheter hos elever med språkstörning och deras vårdnadshavare gällande skolsituationen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta elever med språkstörning och deras vårdnadshavare. Intervjuerna analyserades med fokus på innehållsliga aspekter av deltagarnas berättelser.  Studiens resultat visade att språkstörningen upplevdes ha konsekvenser för skolarbetet för samtliga elever. På vilka sätt varierade dock mycket i grad och omfattning. Vårdnadshavarna och eleverna berättade om utmaningar i skolan vilka främst relaterade till att läsa och skriva, nå upp till godkända betyg, få tillräckligt med stöd i skolan och i viss mån psykiskt välmående under skolgången. I intervjuerna framkom även sådant som deltagarna upplevde fungerar väl. De mest framträdande välfungerande områdena kan kopplas till praktiska skolämnen, socialt samspel och trivsel i skolan.  Slutligen konstateras att på vilka sätt språkstörning tar sig uttryck och vilka konsekvenser den får för skolarbetet varierar mycket från elev till elev. Det förekommer även stora skillnader gällande vilket stöd elever med språkstörning får i skolan. Fler studier på området vore i framtiden värdefullt för att öka förståelse och kunskap kring elever med språkstörning och deras förutsättningar och behov i skolan. Detta är viktigt för att dessa elever ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och för att minska risken för språkliga, känslomässiga och sociala konsekvenser i ett långtidsperspektiv. / Developmental language disorder (DLD) involves difficulties with understanding and expressing oneself in one´s native language or languages to a greater extent compared to peers. Linguistic abilities are important for goal attainment and social interaction in school. School can be particularly challenging in higher grades as language in school becomes increasingly advanced. According to the Swedish Education Act, all students are entitled to the support they need to develop based on their individual conditions. DLD can also lead to difficulties later in life related to working life and participation in society.  The aim of this study is to provide perspectives of students’ and caregivers’ perceptions of DLD in school context. The study is based on semi-structured interviews with eight students and their caregivers. Thematic content analysis was used to analyze the interviews. The results of the study showed that DLD was perceived to have consequences for different aspects of school for all participating students, however, with varied degree and extent. The participants talked about challenging areas related to school. These were mainly related to reading, writing, grades, support in school and mental health issues. The interviews also revealed aspects of school that the participants thought worked well, especially practical school subjects, social interactions, and well-being. The study strengthens the understanding that there is a great variety between students regarding how DLD appears and what consequences it has for school and learning. The students and caregivers also witness about differences regarding opportunities to receive support in school. Further studies in this area would be valuable to increase understanding and knowledge about students with DLD and their needs in school. This is important for students’ continuous development and for decreasing risk for linguistic, emotional, and social consequences in a long-term perspective. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

The aim of this study is to contribute to an understanding of the need for collaboration in creating education plans and school placements for children and youth placed in out-of-home care. By interviewing nine representatives from social services, the municipal education department and primary and secondary schools, this study addresses tensions that arise in school planning in the critical phases for this target group: prior to placement in out-of-home-care and upon return home.Previous studies have found that children and youth placed in out-of-home care receive insufficient support for their education, and that collaboration functions better when the collaboration is well-anchored in organizational management, but worse, at an operational level, when there is less understanding of the collaborating partners’ competences and guidelines. This study has used the theory of institutional logics as a framework to highlight the material practices (routines and role descriptions) and symbolic constructions (intentions and values) that constitute each institution’s motive for organizational collaboration in providing schooling for children and youth in out-of-home-care. Through qualitative semi-structured interviews inspired by narrative method, it has emerged that social services are driven by an urgent logic, the education department by a judicial logic and the schools by both a pragmatic and a holistic logic. By creating procedures based on the interviewees' statements regarding prioritized tasks, the framework of institutional logics has clarified the tensions that arise when contrasting logics compete in the critical phases of child and youth placement. These tensions consist of a dichotomy between care and education, neither party seeing the entirety of the needs of the clients/students and shortcomings in communication. This study has also highlighted the presence of institutional voids in the collaboration process. There are elements in collaboration that the parties cannot influence, such as laws and guidelines on confidentiality, approaches to guardians of children and youth in placement as well as difficulties in collaborating with other municipalities as each one has different routines and expectations. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om samverkan kring planering av skolgång och skolbyte för placerade barn och unga. Genom intervjuer med nio representanter från socialtjänst, utbildningsförvaltning och skola har denna studie kunnat presentera de spänningar som uppstår i planerandet av skolgång i de särskilt kritiska faserna inför en placering och när placerade flyttar hem igen.  Tidigare studier har funnit att placerade barn och unga inte får de förutsättningar de behöver för att klara skolan och att samverkan fungerar bättre när det är väl förankrat i ledningen men sämre på verksamhetsnivå där det finns mindre kunskap om samverkansparternas befogenheter och riktlinjer. Studien har använt teorin om institutionella logiker som teoretiskt ramverk för att synliggöra de materiella praxis (rutiner och rollbeskrivningar) och symboliska konstruktioner (intentioner och ingångsvärden) som utgör var samverkansparts rationalitet och motiv till samverkan inom det organisatoriska fält som är planering av skolgång för placerade barn och unga. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ metod och tematisk analys har det framkommit att socialtjänsten drivs av en akut logik, utbildningsförvaltningen av en rättslig logik och skolan av både en pragmatisk och en holistisk logik. Genom att skapa gångordningar utifrån intervjupersonernas utsagor om prioriterade arbetsuppgifter i samverkan har logikerna kunnat synliggöra de spänningar som uppstår när logikerna möts i de kritiska faserna. Dessa spänningarna består av en dikotomi mellan behandling och utbildning, att ingen av parterna ser helheten i placerades ärenden och att det brister när det kommer till överlämning av information till varandra. Genom det teoretiska begreppet institutionella vakuum har studien synliggjort att det finns element inom samverkan som parterna inte kan påverka. Det gäller till exempel frågor om lagar och riktlinjer kring sekretess, förhållningssätt till vårdnadshavare samt svårigheten att samverka med externa kommuner när alla kommuner har olika rutiner och förväntningar.

The dissertation analyses access to welfare resources within the areas of schooling, leisure and peer relations for youth in out of home care. The study was conducted in three counties in mid Sweden and is a replication of the recurrent Swedish surveys of living condition of children in general populations. By using the same design, children aged 13–18 (n=272) in foster care and residential care were approached. Throughout the analysis results are compared with conditions for peers living at home, based on data from the 2004/2005 survey on living conditions for children (Child-ULF). Furthermore the results are linked to the young people’s experience of psychosomatic complaints and emotional wellbeing and discussed within the theoretical framework of childhood sociology. Questions regarding society’s ability to convey resources to youth while in care as well as young persons’ potential to exercise determination while in care are also discussed. The study shows that youth in care in general have access to fewer resources than those in general populations in the studied areas. For youth in residential care the differences compared to peers living at home are substantial, while conditions for youth in foster care are more alike those of young people in general. Youth in residential care have fewer school related resources and fewer contacts with friends than peers living at home. Youth in foster and residential care are more subjected to bullying than the general population. The overall conclusions are that society, in the form of foster parents and residential staff fails in certain areas to convey resources to youth in care. The young people’s lack of resources poses limitations to their potential to exercise self-determination while in care. The study points out areas where targeted efforts might be needed to improve the living conditions for youth in out of home care and perhaps broaden their potential to exercise self-determination while in care as well as after. / Välfärd i samhällsvården? En levnadsnivåundersökning av barn och ungdomar i socialtjänstens dygnsvård

Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin.  Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling. / As a consequence of the covid-19 pandemic, the Swedish public health authority (Folkhälsomyndigheten) published recommendations on March 15, 2020, which called on all educational institutions in Sweden to switch to distance education in order to prevent the spread of the virus. Since education is one of several basic conditions of healthy societal development, a sustainable foundation of digital tools in education becomes a decisive factor during a global pandemic. As a result of this, has this essay the aim of reviewing how Karlstad University's students have experienced distance learning during the covid-19 pandemic and the experiences of mandatory distance learning. The survey has a qualitative approach with five qualitative interviews that will set the basis for how Karlstad university students' experienced distance learning during the covid-19 pandemic. The results of the survey suggest that distance learning during the covid-19 pandemic has been challenging for the psychological well-being of Karlstad university's students, and that there is a need to increase with more efforts to combat social isolation in a digital education. And it is also stated in the survey that distance learning has assisted education with its flexibility. This has resulted in distance learning during the covid-19 pandemic contributing negatively to social factors, but its flexible use in everyday life has made it possible to develop it even more in step with the societal digital development.

The overall purpose of this thesis was to explore the program “Bredsands Brobyggare,” which aims to increase immigrant parents’ involvement and participation in their children’s schooling. This was achieved by studying how the “bridge builders” experience relationship building with the parents and what strategies they use while working with the target group, as well as how these strategies are considered to affect the parents’ involvement in school. In the thesis, four semi-structured interviews were conducted with service providers working in the investigated program. The results were analyzed from a hermeneutic abductive approach through a thematic analysis. Dempsey and Sandler’s theoretical model of motivational sources for parents’ involvement in their children’s schooling is the theoretical framework underlying the analysis. The results showed that the bridge builders used their cultural-understanding ability to build a relationship with the parents and increased other professionals’ awareness and understanding of their difficulties and needs. Furthermore, after establishing a relationship with the parents, the bridge builders used other approaches, such as a strength-based approach and the implementation of individualized support according to the parents’ needs, aiming to create a stable line of communication between school and home, which in turn can potentially develop parents’ involvement in their children’s schooling. / Det övergripande syftet med denna uppsats är att utforska programmet "Bredsands Brobyggare" vars syfte är att öka utrikesfödda föräldrars engagemang och delaktighet i sina barns skolgång. Detta genom att studera hur yrkesutövarna, de så kallade "brobyggarna", upplever relationsbyggandet med föräldrarna och vilka strategier de använder i arbetet med målgruppen, samt hur dessa strategier anses påverka föräldrarnas delaktighet i skolan. I uppsatsen genomförs fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesutövare som arbetar inom den undersökta verksamheten. Resultatet analyserades utifrån en hermeneutisk abduktiv ansats, genom en tematisk innehållsanalys. Den teoretiska ramen som ligger till grund för analysen är Dempsey and Sandlers teoretiska modell om motivationskällor för föräldrars delaktighet i barnets skolgång. Resultatet visar att yrkesutövarna använder sig av relationsskapande och andra förhållningssätt vid arbete med föräldrar som har en invandrarbakgrund. Specifikt indikerar resultatet att brobyggarna använder sig av sin kulturell-förståelse förmåga, både för att bygga en relation med föräldrarna samt för att öka övrig personals medvetenhet och förståelse av föräldrarnas svårigheter och behov. Efter etablering av relation med föräldrarna, använder brobyggarna andra förhållningssätt till exempel som ett styrkebaserat förhållningssätt samt implementering av individualiserat stöd enligt föräldrars behov, detta i syfte att skapa en stabil linje av kommunikation mellan skolan och hemmet som i sin tur kan tänkas utveckla föräldrars delaktighet i sina barns skolgång.