Den här småskaliga studiens syfte är att undersöka vilka behov barn på högstadiet har för en lyckad skolgång. Att uppleva en lyckad skolgång avser i studien att barn känner välmående och utvecklas kunskapsmässigt i skolan. Barn har rätt till att utvecklas så långt som möjligt, känna trygghet och studiero och rätt till ett livslångt lärande. Nuläget i den svenska skolan visar att barn får anpassningar och särskilt stöd, men skolan når fortfarande inte alla barns behov. Studiens teoretiska ramverk är Maslows behovsteori som är en modell för hur människor prioriterar sina behov. Forskningsansatsen som användes i studien var kvalitativ och barnen som deltog i studien fick i brev beskriva vad de ansåg att de behövde för en lyckad skolgång. 25 barn från två olika högstadieskolor i en kommun i mellersta Sverige valde att delta i studien. Breven analyserades genom en tematisk analys. De fyra teman som kom fram i analysen var: att ha vänner, gemensamma aktiviteter och starka band; trygghet, respekt och konsekvenser i skolan; att ha en bra lärare och att ha en bra dag i skolan. En av studiens implikationer till specialpedagoger är att barn kan uttrycka vad de har för behov och vuxna behöver ta tillvara på barns erfarenheter. En annan implikation är vikten av att arbeta främjande för att möjliggöra relationer. En sista implikation är att specialpedagoger behöver förstå vikten av trygghet och arbetsro, och arbeta för en lärmiljö som stärker detta.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har upplevt sin skoltid i grundskolan gällande bemötande från skola, familj och kamrater, vilka insatser och stöttning som gjorts eller kunde ha gjorts samt om och i så fall hur elevernas självbild har påverkats av svårigheterna. Studien utgår ifrån en kvalitativ intervjumetod av narrativ karaktär, där fyra elever i årskurs 9 har fått berätta om sin skolgång utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar på betydelsen av tidiga insatser samt vikten av lärarens kunskap och engagemang. Genom att läraren har ett relationellt förhållningssätt med höga förväntningar skapas bättre förutsättningar för eleverna att lyckas. Dessa aspekter stärker även elevernas självbild då de upplever en känsla av att lyckas.

Dyskalkyli, eller specifik räknesvårighet, är en specifik inlärningsstörning som innebärstora svårigheter att handskas med siffror. Detta är en kvalitativ intervjustudie medföräldrar till ungdomar med dyskalkyli, där frågor kring skolgång, insatser och känslorkring diagnosen samt relationen mellan förälder och ungdom berörs. Åtta föräldrar, allamödrar till ungdomar med dyskalkyli som är mellan 12 och 19 år intervjuades.Analysen som gjordes är en så kallad tematisk analys. De åtta teman som studienresulterade i är: Från upptäckt till utredning, Hur påverkar diagnosen?, Livet utanförskolan, Skolans hantering av svårigheter och dyskalkyli, Föräldrars insatser, Relationentill skolan, Vilka insatser önskas? och Hur dyskalkylin påverkar idag och framtiden.Föräldrar upplevde skolgången som en jobbig tid för både dem och deras barn och imånga fall har kommunikationen mellan skola och hem brustit. Kunskapen omdyskalkyli upplevdes som otillräcklig i de berörda skolorna, vilket påverkadeungdomarna negativt. Föräldrar efterfrågade också tidigare identifikation och utredningav svårigheterna. Studien kom fram till att kunskapen om dyskalkyli i skolorna behöverförbättras för att dessa elever ska kunna bemötas på ett tillfredsställande sätt, derassvårigheter kunna identifieras tidigare samt för att kunna erbjuda tidigare insatser. / Developmental dyscalculia is a specific learning disability that involves greatdifficulties in dealing with numbers. This is a qualitative interview study with parents ofadolescents who have dyscalculia, which raises questions about schooling, interventionand feelings concerning the diagnosis as well as the relationship between adolescent andparent. Eight parents, all mothers of children between the ages of 12 and 19 wereinterviewed. The analysis made is a so called thematic analysis. The eight themes thatresulted from the study were: From discovery to assessment, The effect of the diagnosis,Life outside of school, The schools way of dealing with the difficulties, Parentscontributions, The relationship with the school, What types of interventions arerequested by the parents?, How dyscalculia affects today and in the future. Parents feltthe schooling was tough for them and their children and in many cases thecommunication between the school and the home had fallen short. The knowledge aboutdyscalculia in the schools was perceived as insufficient, which affected the youthsnegatively. The parents also requested earlier identification and assessment of thedifficulties. The study concludes that the knowledge about dyscalculia needsimprovement in the schools in order to give these students a better schooling, to be ableto identify their difficulties earlier and provide earlier intervention.

Studiens syfte var att synliggöra sex ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av sin skoltid i grundskola och sedan i särskola. Medialt har särskolan fått ett dåligt rykte. I denna studie låg fokus på att lyfta fram elevernas egna erfarenheter av både grundskola och särskola och hur de har upplevt skoltiden. Det är en kvalitativ intervjustudie baserad på sex informanters livsberättelser. Studien kan ses vara inspirerad av en fenomenografisk metod. Studien ger en återblick av hur eleverna själva upplevt och minns tiden i grundskolan och särskolan. I analysen görs jämförelser mellan de båda skolformerna. Resultatet visade att många av informanterna kände sig ensamma och utanför i grundskolan. I särskolan kände alla informanter att de kunde vara sig själva och de fick kompisar. I särskolan anpassades skolmaterialet och lärarna hade tid för varje elev. I grundskolan förväntades alla elever klara av samma skolarbete, trots olika förutsättningar. Resultatet är i överensstämmelse med vad tidigare studier visat.

Denna studies syfte är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av erkännande under sin skolgång. Det empiriska materialet för denna studie består av fyra lågt strukturerade livsberättelseintervjuer. Intervjupersonerna består av tidigare nyanlända elever som retrospektivt reflekterar kring och ser tillbaka på upplevelser under sin skolgång. Empirin tolkas med hjälp av erkännandets moral (Honneths, 2003), samt en teoretisk framställning av erkännande i en skolkontext (Trondman, 2016). Datan analyserades utifrån en hermeneutisk tolkning, där resultatet visade på att det är upplevelsen av handlingar som är avgörande för om det nås ett erkännande eller en moralisk kränkning. Vidare synliggörs det att oavsett vilken form av erkännande som ämnas uppnås, behöver individens självrelationer relateras till handlingarna. Således behövs en holistisk bild för att kunna bidra till att individen bygger upp eller bibehåller en positiv självrelation. / The purpose of this study is to explore newly arrived students' experiences of recognition during their schooling. The empirical material for this study consists of four low structured life-story interviews. The interviewees consist of former newly arrived students who retrospectively reflect on and look back on experiences during their schooling. The empirical data is interpreted with the help of the morality of recognition (Honneths, 2003), as well as a theoretical interpretation of recognition in a school context (Trondman, 2016). The data was analyzed based on a hermeneutic interpretation, where the results showed that it is the experience of an action that is decisive if recognition or a moral violation is achieved. Furthermore, it is made clear that regardless of what form of recognition is intended to be achieved, the individual's self-relations need to be related to the actions. Accordingly, a holistic picture is needed to be able to contribute to the individual building up or maintaining a positive self-relationship.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

The purpose of this study was to get a greater understanding for how the people surrounding children in foster care support these foster children in their education. In order to learn more about that, I had to understand these individuals own opinion on education for foster-children. Do the people that stand close to a child in foster care think that foster children have the same abilities to learn in school as other children? And is it fair to require the same investment as we ask from other children? And how does the way professionals and foster parents inform each other and work togeter influence this process? The study was conducted through six semi-structured interviews. The perspective of four different foster parents, a teacher and a social worker were examined in this qualitative study. To help understand why some people have better chances in life than others and how a foster family can make a difference in that for a child, I have used Pierre Bourdieu's Cultural Theory. The theory helps understand that a foster child is in a very low social position in society, especially at the beginning of the placement, and has to work itself up to get acces to more symbolical resources. The results of the study show that support from people around the foster child is a very important factor for a child to succeed in school. Every one of the individuals I have interviewed was aware of that fact. The main obstacle people experience is that information about the child is not always shared and they do not alwas know how other organizations function. The factor that is most favorable is a positive work relation between the professionals, foster parents and the child.

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av hur en problematisk skolgång identifieras, hur de bemöter denna problematik samt hur de kvalitetssäkrar arbetet. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem skolkuratorer på grundskolor i Mellansverige. Empirin analyserades utifrån teori kring problematisk skolgång, systematiskt kvalitetsarbete samt evidensbaserad praktik. Resultatet visade att problematisk skolgång innebär att måluppfyllelse inte nås eller att skolgången blir avbruten, viktiga faktorer i sammanhanget var frånvaro samt ökad psykisk ohälsa. Skolkuratorerna ansåg att en god relation mellan eleven och skolan samt samverkan var viktiga framgångsfaktorer för att tidigt upptäcka och kunna åtgärda problematiken. Systematiskt kvalitetsarbete framkom som en viktig faktor och i synnerhet genom kontroll av giltig och ogiltig frånvaro samt genom kartläggningar på olika nivåer. Att arbeta med evidens ansågs också vara viktigt men samtidigt fanns viss skepsis mot nya metoder och ofta användes bara valda delar av evidensbaserade metoder för att kunna individanpassa och att se helheten. / The purpose of this study is to examine how school counsellors, in their own practical experience, identify problematic schooling; how they approach these problems; and how they assure the quality of their work. To answer these questions, the authors have conducted a qualitative study, interviewing five school counsellors working in different schools in Central Sweden. The empirical study has been analyzed using the theoretical concepts of problematic schooling, systematic quality assurance, and evidence-based practice. The outcome of the study suggests that problematic schooling entails the failure to reach educational goals, or even the complete disruption of schooling. Important factors include pupil absence and impaired mental health. A successful pupil–school relationship, as well as a co-operative environment, are identified by the interview subjects as important factors for the successful detection and intervention of problematic schooling. Furthermore, systematic quality assurance is identified as a key factor, particularly in the shape of survey and verification by the school regarding the validity of pupil absence. Finally, the interview subjects generally consider an evidence-based approach to be important, but also tend to display some scepticism towards the implementation of new methods. The study thus shows that evidence-based methods are often only partially applied, in an attempt by school counsellors to make case-dependent adjustments to fit the wider picture.

Syftet med studien var att identifiera vilket stöd som fanns för barn som befann sig på kvinnojourer, samt undersöka vilka rutiner som fanns kring skolgång på kvinnojourer i ett mellansvenskt län. Data samlades in genom intervjuer och en manifest ansats användes för att analysera svaren. Det var fyra kvinnojourer om deltog i undersökningen och därmed fyra intervjuer då en personal på varje jour intervjuades. Resultatet av studien visar att personalen på kvinnojourerna ofta saknar utbildning i det arbete de utför och att de är hänvisade till att söka ut- och fortbildning på eget initiativ. Studien visar också att det endast var en av de intervjuade kvinnojourerna som hade utarbetade rutiner för barnens skolgång. Hos de övriga kommer inte barnen till skolan under tiden på jouren. Även när det gäller stöd till barnen, var det endast en representant från kvinnojouren som uppgav att det fanns rutiner för hur barnen skulle bemötas och stöttas. De övriga jourerna uppgav att de anpassar insatserna från fall till fall. Samtliga kvinnojourer hade kvalitetssäkring i någon form. Den sker antingen i samarbete med kommunen, landstinget, kvinnojourernas riksorganisation eller jourens styrelse. Det finns bristfälligt forskningsunderlag och målformuleringar saknas för kvinnojourernas arbete. Arbetet vilar därmed på bräcklig grund. Då verksamheten på jourerna finansieras med kommunala bidrag kan detta konstateras. / Title: Types of support for children who live in shelters and what procedures there are to allow schooling. The aim of the study was to identify the types of support available for children who live in shelters with their mothers, and what procedures there are to allow the schooling of these children. The study was conducted in a mid-swedish county. Data was collected through interviews and a manifesto analysis method was used to analyze the responses. There were four people that were interviewed and they worked at the shelter. The results of the study show that the staff of women's shelters often lack education in the work they do and that they are obliged to seek training on their own initiative. The study also shows that only one of the women's shelters interviewed had developed procedures for children's schooling. In the womens shelters the children don´t go to school during their stay at the shelter. Even in terms of support to the children who come to the shelters, only one of the respondents stated that there were procedures for how children should be treated and supported. The other shelters reported that they align efforts from case to case. All shelters had quality assurance in some form. It occurs either in cooperation with the municipality, the county council, national organization of women´s shelters or the local women´s shelters board. There is inadequate research evidence and goal formulation are lacking for women's shelters work. The work thus rests on a shaky ground. Since the operations of shelters are funded by municipal grants, there can be stated that tax money is used for an activity that is not evidence-based.