This research paper aimed to study how to make a scary horror game and what in turn makes these games scary. This study utilizes an original game called The House specifically designed and created by us. This is done in order to study the effects of implementing level design and navigation patterns and horror game design theories in an original horror game on player behaviour and reaction in relation to these theories. The study was done with the use of 10 participants, who each took part in a 15 minute play session, and were later interviewed using the data gathering method stimulated recall. The result of the study shows that level design had no significant effect on the amount of fear that the participants expressed. The implementation of proven horror game design theories proved successful at contributing to the general horror experience, and combining elements of level design and horror game theories in horror game design proved successful at scaring the participants. / Denna forskningsstudie syftade till att studera hur man skapar och designar ett skrämmande skräckspel och vad som gör ett skräckspel skräckinjagande. Denna studie använder ett originellt spel vid namn The House som var specifikt utformat och skapat av oss. Detta gjordes för att studera effekterna av implementering av nivå design och navigationsmönster samt skräckspelsteorier på spelarens beteende och reaktion i relation till dessa teorier. Studien gjordes med användning av 10 deltagare, som var och en deltog i en 15-minuters spelsession och intervjuades senare med hjälp av datainsamlingsmetoden stimulated recall. Resultatet av studien visar att nivådesign inte hade någon signifikant effekt på mängden rädsla som deltagarna uttryckte. Implementeringen av beprövade teorier om skräckspelsdesign visade sig framgångsrika då de bidrog till den allmänna skräckupplevelsen, och att kombinera element av nivådesign och skräckspelsteorier i skräckspelsdesign visade sig mycket framgångsrika att skrämma deltagarna.

Flera som intresserar sig för skräckfiktion menar att skräckfiktionen har potential att ge läsaren högre beredskap vid katastrofer, hjälpa läsaren att bearbeta ångest och oro, öka förståelsen för de egna rädslorna samt ge läsaren verktyg för att hantera sina rädslor. Syftet med denna uppsats är att genom litteraturanalyser belysa skräckfiktionens potential att bidra med verktyg för att hantera verkliga svårigheter. I de analyserade verken får läsaren insyn i flera olika rädslor som karaktärerna har. Läsaren ges möjligheten att leva sig in i dessa och se hur karaktärerna hanterar dem. Romanerna tar alla upp viktiga ämnen och belyser viktiga frågor. Genom att leva sig in i, diskutera och reflektera över romanerna och de typer av frågor som de väcker, som kan upplevas både som stora och tunga, så erbjuds en möjlighet till att få bättre beredskap inför verkliga situationer där frågor likt dessa berörs. Genom att ställa resultatet av litteraturanalyserna mot uppsatsens bakgrund, teoretiska ramverk och tidigare forskning så dras slutsatsen att elever genom skräckfiktion får uppleva emotionella erfarenheter utan direkta risker och ges möjligheten att interagera med en fiktiv verklighet som de kan lära sig av samtidigt som de får leva sig in i marginaliserade karaktärer som de kan relatera till. Genom dessa erfarenheter får eleverna möjlighet att utveckla copingstrategier, stärka den empatiska förmågan, tillägna sig meningsfulla kunskaper och utveckla tolerans och uppskattning för individuella skillnader.

I detta examensarbete undersöks ljuddesign för skräck inom scenkonst. Skräckberättande kan i stora drag delas in i två förlopp: väntan på det otäcka och det otäcka. Här sätts Seth S Horowitz teorier om människans förmåga att medvetandegöra faror i relation till skräckberättande. Horowitz teorier kan enklast sammanfattas med att lyssna och att höra, vilket blir en av de viktigaste aspekterna i uppdelningen av skräckberättandets två förlopp. Definierandet och konkretiserandet av dessa två förlopp blir i denna rapport ett designverktyg för ljuddesign inom skräck. Undersökandet sker genom enskilda experiment samt genom analys av designprocesser för föreställningen Life Before/After. / In this thesis the student examines sound design in horror performing arts. The craft of horror storytelling can broadly be divided into two parts: waiting for the horrifying to happen and the horrifying happening. In this thesis, horror storytelling principles is compared to Seth S. Horowitz’s theories of the human brain’s ability to process auditory information in order to recognize danger. Horowitz’s theories can roughly be divided into listening and hearing, which also define the two parts in horror storytelling. This principle has not just been the theoretical foundation of this thesis, but also a practical tool in designing sound for the experiments and the performance Life Before/after.

Denna uppsats utvecklar Sigmund Freuds begrepp "unheimlich" till ett litteraturvetenskapligtbegrepp och analysverktyg utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. "Unheimlich"framkallas av grundläggande kategoriseringsproblem som uppstår i konfrontation med omvärlden.Begreppet används för att rama in och förstå kategoriseringsproblem i Tove Janssons bokTrollvinter utifrån den litterärt framställda protagonistens perspektiv. Analysen består i attundersöka kategoriseringsproblemens förekomst och funktion för berättelsen. Den visar hur dessakategoriseringsproblem skapar en spänningsladdad dynamik i Trollvinter och hur "unheimlich"berättartekniskt kan utnyttjas för att driva berättelsen framåt. Berättelsen kan ses som ett saktalärande av att hantera grundläggande kategoriseringsproblem och därmed iordningställande avrelationen till omvärlden. Denna uppsats visar således hur "unheimlich" kan användas som ettlitteraturvetenskapligt analysverktyg på litteratur av detta slag för att göra systematiskaundersökningar av dess förekomst och funktion för berättelsen. / In dieser Magister-Arbeit wird Sigmund Freuds Definition von "unheimlich" mit Hilfe eineshermeneutisch-phänomenologischen Ansatzes zu einem literaturwissenschaftlichen Analyse-Hilfsmittel weiterentwickelt. Jemand oder etwas kann dann als "unheimlich" verstanden werden,wenn wesentliche Kategorisierungsprobleme bestehen, welche in Konfrontation mit der Umwelthervorgerufen werden. Der Begriff "unheimlich" wird genutzt um beschriebene Erlebnisse derHauptfigur Mumin in Tove Janssons Buch Trollvinter einzurahmen und zu verstehen. Die Analysebesteht darin, das Vorkommen und die Funktion von Kategorisierungsproblemen innerhalb derGeschichte zu untersuchen und zu zeigen, wie diese eine spannungsgeladene Dynamik inTrollvinter erzeugen. Es wird gezeigt, wie "Das Unheimliche" erzähltechnisch genutzt werden kann,um die Handlung der Geschichte voranzutreiben. Trollvinter kann als ein langsames "in Ordnungbringen" der Beziehung zur Umwelt verstanden werden. Somit zeigt die vorliegende Magister-Arbeit, wie das Vorkommen und die Funktion von "unheimlich" innerhalb einer Geschichtesystematisch untersucht, verstanden und in größeren Zusammenhang gebracht werden kann.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag? Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin subjektivitet verkar förekomma mest frekvent i Småtrollen och den stora översvämningen, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin undergång, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten. / The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood). The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in Småtrollen och den stora översvämningen? How are these gothic influences portrayed and to what purpose? Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: subjectivity, loss, decay, ruin, insolvability, and labyrinthism. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the subjectivity category seems to be most frequent in Småtrollen och den stora översvämningen where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the ruin category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?</p><p>Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör <em>subjektivitet</em>, <em>avsaknad</em>, <em>förfall</em>, <em>undergång</em>, <em>olösbarhet</em> och <em>labyrintism</em>. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin <em>subjektivitet </em>verkar förekomma mest frekvent i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin <em>undergång</em>, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten.</p> / <p>The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on <em>Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood)</em>. The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? How are these gothic influences portrayed and to what purpose?</p><p>Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: <em>subjectivity</em>, <em>loss</em>, <em>decay</em>, <em>ruin</em>, <em>insolvability</em>, and <em>labyrinthism</em>. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the <em>subjectivity</em> category seems to be most frequent in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em> where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the <em>ruin</em> category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.</p>

Detta kandidatarbete uppmanar till att upplysa andra kreatörer om normkreativitet inom skräckgenren. Denna genre har kommit att bli ständigt upprepande när det kommer till vissa skräckelement. Genom att arbeta kring den arkitektoniska atmosfären som huvudingång till att skapa nya koncept i skräckgenren, har vi därmed utvecklat ett digitalt spel som testar att ta bort antagonisten ur spelet och enbart baserar skräcken på atmosfären. Metoderna som använts för att utföra och inspirera gestaltningen har varit en visuell spelanalys, “The 4-layers approach” och modulär level-design. Resultatet av vårt digitala spel berodde helt på om spelaren skapade en tanke av att en antagonist existerade medan i vårt fall var fienden egentligen bara den arkitektoniska atmosfären. Den svåraste biten med detta kandidatarbete var att skräck är en sådan subjektiv genre och spelarna kommer att reagera olika, om ens alls. / This bachelor thesis aims to encourage other creators in norm creativity within the horror genre. This genre has become ever-repeated when it comes to certain horror elements. By working around the architectural atmosphere as the main entrance to create new concepts in the horror genre, we have developed a digital game that tries to remove the antagonist from the game and only bases the horror on the atmosphere. The methods used to execute and inspire the design have been a visual game analysis, "The 4-layers approach" and modular level design. The result of our digital game was entirely due to the fact that the player created a thought that an antagonist existed while in our case the enemy was only the architectural atmosphere. The hardest part of this bachelor thesis was that horror is such a subjective genre and the players will react differently, if at all.

No description available.

Projektet handlar om att utforska hur man läser och skapar en serietidning. Under mitt liv har jag använt mig av min fantasi för att lösa problem. Jag växte upp i en idyllisk och konservativ villaförort i norra Stockholm, där man förväntades vara som normen. Jag hade svårt att passa in och flydde istället in i min fantasi och det var då jag började läsa serietidningar.

Hur porträtteras monster grafiskt i relation till psykisk ohälsa? Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa- och kvantitativa insamlingsmetoder. Intervjuer och enkäter utfördes där deltagarna svarade på frågor angående studiens artefakter vilket bestod av två monsterliknande illustrationer i 2D och 3D. Med hjälp av bland annat färg,form och evolution hittades inspiration för att skapa artefakterna. Slutsatsen med denna studie var att psykisk ohälsa kan påverka hur individer betraktar monster. Färg och fobi är förslag på två faktorer som påverkade deltagarnas syn på artefakterna. Personliga erfarenheter inom psykisk ohälsa kunde även avgöra om deltagarna kände medlidande till varelserna i studien. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>