The focus of this study is to examine the aesthetics due to a new residential area, Glasberga Sjöstad, located in the outskirts of Södertälje. During the first construction process in the housing estate, some of the buildings appeared not familiar to the Swedish norm, and they did not fit into the concept Garden City, “trädgårdsstaden”. The main research question is to investigate the aesthetics and planning ideals according to the forming of Glasberga Sjöstad and the study focus on the lack of consistency between the vision and the everyday-reality. Another important starting-point is questions about ethnic segregation and aspects of power relations between a majority and a minority in the society. Former research points at causal factors as socioeconomic imbalances and class-aspects as important to understand the ethnic- and race segregated Swedish society, and the main research question in this study, is to add a focus on the aesthetics as an important aspect and more, to pay attention to the middleclass-citizens. The study is built upon in-depth interviews with residents in Glasberga Sjöstad and analyses of planning documents and aesthetic guidelines due to the construction process. The material shows that the aesthetic guidelines are built upon former ideals and it also shows that the inhabitant of Glasberga pay less attentions to the aesthetics of the houses, than to the social relations with their neighbours. The outcome of this study proposes the aesthetics as an important matter in planning and power practices, and proposes for a more open-minded way to embrace and include cultural diversity.

“Coffee Heaven - an ethnological study of the logic of sustainability, justice and Swedishness through coffee consumption in Sweden” is the english title of this essay. The purpose of the study is to identify and analyze different logics that produce, negotiate and stabilize coffee consumption as a culture phenome, based on the logics expressed and used in actors’ statements about coffee, sustainability and social justice. The analysis takes place through a logic perspective that focuses on how the production and consumption of coffee as an idea is motivated in a time where consumption and production of coffee involve a range of power relations that can be understood as incompatible with just a sustainable climate. Furthermore, the social context of coffee, conceptions of Swedishness and how actors construct sustainability as a cultural concept is studied. The study is based mainly on interviews and digital ethnography of Sweden's four largest roasteries. The result of the study is that coffee consumption is naturalized and illuminated with a sustainability perspective, so the actors use various anthropocentric logics to understand the continued production and consumption of coffee. Sustainability is cultivated in the actor’s statements to conform to their own existing contexts, which can validate coffee as a sustainable av just practice.

Syftet med denna studie är att studera vilka musikstilar som förekommer respektive inte får plats på en svensk förskola. Vi undrar hur omedvetet eller medvetet värdering av en musikstil synliggörs i de val förskolepedagoger säger sig göra, när de väljer musik som spelas i förskoleverksamheten. Den teoretiska utgångspunkt vi valt att utgå ifrån i denna studie är Pierre Bourdieus teori om kulturell kapital, med medföljande begrepp fält, smak och stil. I vår studie ingår sex förskolepedagoger som deltog i semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av tematisk metodanalys. De resultat som har kommit fram under studiegången har vi analyserat och upptäckt att musikdidaktiska val präglas både av barns egna musikerfarenheter och vuxnas egna kulturella arv samt gamla förskoletraditioner som sitter i väggarna. Av nio musikstilar som vi redovisar för kan vi se att vissa musikstilar förekommer oftare än andra och värderas som olika viktiga att ge plats på en förskola.

Previous research has looked at how colors of food as well as porcelain or room colors affect the taste experience. Since colors cannot be experienced without light, it is important to find out whether even changed light can affect in a similar way as different surface colors. This has been studied through a taste test of chocolate. Subjects have been allowed to eat chocolate in different light scenarios and answer what tastes they feel and how appetizing they experience it. The compilation indicates that the experience of taste can change with different types of light. It shows that the taste of salt is experienced more clearly in a certain light. Even sweet can appear more attractive to the taster in some light constellations compared to other light settings. This is probably because different types of light quality or different types of white light make colors appear different to the viewer. It may also be the case that the light that affects the different surfaces of the room also has an effect on our expectation of taste and thereby affects us. The study has focused on finding light conditions that strengthen the taste impression. It can help to give recommendations for different restaurant environments so that certain taste indicators can be enhanced with the light.   Light, taste, lighting design, light radiation, taste experience, lighting, sensory impressions, color temperature, spectral distribution, chocolate   “Good taste is better than bad taste, but bad taste is better than no taste”Arnold Bennett, 1903 / Tidigare forskning har tittat på hur färger på mat samt porslin eller rumsfärger påverkar smakupplevelsen. Eftersom färger inte kan upplevas utan ljus är det viktigt att utröna om även förändrat ljus kan påverka på liknande sätt som olika ytfärger. Detta har studerats genom ett smaktest av choklad. Försökspersoner har fått äta choklad i ett rum med olika ljusscenarier [A1] och svara på vilka smaker de känner och hur aptitlig de upplever den. Sammanställningen indikerar att upplevelsen av smak kan förändras med olika typer av ljus. Det visar att smaken av salt upplevs tydligare i visst ljus. Även sött kan framstå som mer attraktivt för avsmakaren i vissa ljuskonstellationer jämfört med andra ljusinställningar. Detta beror troligen på att olika ljuskvalitet eller olika typer av vitt ljus får färger att framstå olika för betraktaren. Det kan även vara så att ljuset som påverkar rummets olika ytor även ger effekt för vår förväntan på smaken och därigenom påverkar oss. Studien har inriktat sig på att hitta ljusförhållanden som stärker smakintryck. Det kan bidra till att ge rekommendationer för olika restaurangmiljöer så vissa smakindikatorer kan förstärkas med ljuset. ”Det är bättre med god smak än dålig smak, men dålig smak är bättre än ingen smak”Arnold Bennett 1903

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning. En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen – liksom kulturpolitiken – kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen. Analysen påvisar att kulturpropositionen genom att avgränsa de kulturpolitiska åtgärderna till att endast omfatta de klassiska kulturformerna, ofta kallad finkulturen, reproducerar dessa kulturella maktstrukturer. Exempelvis ifrågasätts aldrig den förgivettagna ståndpunkten att det finns god och dålig kultur. Genom att relatera kulturpropositionens mål om allas möjlighet att ta del av kulturlivet till Bourdieus teorier om kulturellt kapital framkommer att målsättningen i sig är en omöjlighet, eftersom alla inte innehar samma kulturella förförståelser. Uppsatsen betonar att ett ökat fokus på att göra kulturens innehåll, snarare än formen, mer tillgängligt skulle medföra att fler kan ta till sig kulturen. Detta är dock beroende av att begreppen kultur och underhållning tillåts närma sig varandra.

No description available.

This paper examines images used to market clothing lines by the affordability-centered Swedish food company Eldorado as well as from the luxury fashion brands Prada and Gucci. Through a qualitative socio-semiotic approach, the images are compared and analyzed in relation to the contemporary societal context of a westernized and postmodern consumer culture. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning taste and class, as well as writings on postmodernism and class in relation to counter-hegemonic consumerism. Findings suggest that the luxury fashion brands exhibit a distinction of taste tied to affluency, whereas Eldorado can be interpreted as ironizing tropes and clichés seen in such imagery. A discussion is subsequently raised, debating the paradox of inserting counter-cultural values into the marketing of commodified goods.

Denna uppsats tar en blick på hur smak och klass speglas i vår samtida medievärld som präglas av populärkulturella referenser. Genom en kvalitativ semiotisk analys har Klarnas reklamfilm Get Smoooth (2019) analyserats utifrån Roland Barthes semiotiska teorier om hur mening tillskrivs genom visuella koder, i samband med Pierre Bourdieus teorier om hur klass och smak reflekteras genom visuella medel. Här riktar även undersökningen fokus på hur färgen rosa kan besitta delade meningar, beroende på frågor kring genus och sexualitet. Klarnas reklamfilm använder den amerikanska rapartisten Snoop Dogg som frontfigur i en fiktiv, luxuös rosaklädd värld som ska representera deras ekonomiska kredittjänster. Med hjälp av den utvalda teorin och relaterad forskning så studeras det valda materialet för att belysa en större förståelse för hur smak och klasstillhörighet blir representerat genom media och dess effekter. Undersökningen visar på flera semiotiska tecken för två klasstillhörigheter: låg och högklass. Här var Bourdieus teorier ett stöd i avkodningen av dessa tecken och hur kampanjen kan kopplas till ett kulturellt kapital och uttrycka av smak som kopplas till det två olika klasstillhörigheterna. Resultatet av undersökningen är att Klarnas reklamfilm kan ses som ett som ett bevis på det Baumann menar med att våra preferenser om smak inom samhällets fält är i konstant förändring. Slutligen förs det en diskussion om hur rosa har central påverkan i hur smak uttrycken kopplas till det populärkulturella samhället vilket kopplas till senare kritik till Bourdieu.

No description available.

The purpose of this paper was to examine the concept of an individual who hangs an exhibition poster from Moderna Museet on their wall and shares it on Instagram. Questions regarding what that individual wants to tell the audience about themselves, their individuality and lifestyle, through sharing it on a public forum have been the main topic. The material was an image of a poster from Moderna Museet in Stockholm (an Andy Warhol exhibition from 1968) hanging inside someone's home. The picture was found amongst Instagram-posts that had been tagged to connect with the account @modernamuseet_butiken. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning capital, taste, beauty and museums. The method was a qualitative social semiotic approach that began by looking at the material on a denotative and connotative level, before branching out to the social semiotic level by applying the theoretical framework. The research found that through the content it is possible to make strong connotative readings concerning the person's education, background and awareness of art and art history. A conclusion is made concerning Bourdieus work in a modern day, which says that it is possible to use it to get a fundamental understanding, but it is at the same time important to approach the theories critically, because of the fact that the lines between different social classes are getting more blurred.