Med anledning av dagens utvecklade kommunikationsteknik har stora förändringar skett i arbetslivet. Det flexibla arbetet är ett fenomen som förändrat arbetslivet och som innebär att medarbetare i större utsträckning kan kontrollera var och när arbetet utförs. Forskning visar att flexibelt arbete tenderar etableras mer kontinuerligt i arbetslivet vilket kommer påverka de sociala relationerna och därmed också experimentera medarbetares hälsa och lärande. Syftet med studien var därför att belysa hur medarbetare på olika organisatoriska nivåer uppfattar att sociala relationer påverkar deras hälsa och lärande på arbetsplatsen. Studien har tagit ett teoretiskt avstamp i hälsoteorin KASAM och Världshälsoorganisationens modell “Healthy workplace” samt den pedagogiska teorin sociokulturellt lärande. För att svara på syftet har tio intervjuer genomförts med medarbetare på ett aktivt företag i byggbranschen. Den insamlade datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier innehållande sammanlagt nio underkategorier. Resultatet visade att sociala relationer i arbetslivet har en direkt påverkan på medarbetares hälsa och lärande. Sociala relationer i arbetet visade sig bland annat generera ökad trivsel, arbetsglädje och meningsfullhet och på så sätt påverka medarbetarnas hälsa. Vidare beskrevs vikten av dialog och diskussion för att kunna utveckla lärandet. Resultatet går i linje med mycket av den tidigare forskning som finns på ämnet och en slutsats som dragits är att sociala relationer i arbetet är en avgörande faktor för medarbetares hälsa och lärande. Då flexibelt arbete visat sig hämma de sociala relationerna går det också att dra slutsatsen att tillväxten av fenomenet tenderar påverka medarbetare negativt ur ett hälso- och lärandeperspektiv. / Due to today's advanced communications technology, major changes have taken place at work. Flexible working is a phenomenon that means that employees can to a greater extent control where and when the work is performed. Research shows that flexible working is increasing which will influence social relationships at work and in turn the effects on employees' health and learning. The aim of the study was to illustrate how employees at different organizational levels perceive that social relationships affect their health and learning in the workplace. The theoretical approach for this study is grounded in the health theory KASAM, the model of the World Health Organization “Healthy workplace” and the pedagogical theory of sociocultural learning. Ten employees were interviewed within the construction industry. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis. The result showed that social relationships in working life have a direct impact on employees' health and learning. Social relationships at work were found to generate greater job satisfaction, well-being and meaningfulness and thus affect employees' health. Furthermore, the importance of dialogue and discussion was described in order to develop learning. The result is in line with much of the previous research on the subject and one conclusion is that social relationships at work are a decisive factor for employee health and learning. Since flexible work has proven to inhibit social relationships, it can also be determined that the growth of the phenomenon tends to negatively affect employees’ health and learning.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att skapa förståelse utifrån fritidslärares perspektiv för vilka förutsättningar det finns för sociala relationer på fritidshemmet. Utifrån frågeställningen: Vad påverkar och hur påverkas sociala relationer enligt fritidslärare? Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där mediering, proximala utvecklingszonen samt fantasi och kreativitet har varit vår begreppsbank i analysen. Som metod har semistrukturerade intervjuer använts, där totalt sju fritidslärare intervjuats. Syftet med den semistrukturerad intervjumetoden är att skildra informanternas perspektiv på fenomenet. Intervjuerna har satts i relation till bakgrundslitteratur, forskning samt en teori som menar att människor lär i samspel med varandra.  Resultatet av undersökningen har visat att fritidslärarna anser att den sociala miljön behöver vara trygg för att elevers sociala relationer ska främjas. De menar även att den fysiska miljön måste vara inbjudande för att elever ska kunna skapa sociala relationer. Genom sitt förhållningssätt stödjer fritidslärarna det sociala samspelet som sker på fritidshemmet, både som en hjälpande hand och genom att utmana eleverna till att utföra det själva. Fritidslärarna ser även hur gruppstärkande övningar med eleverna gynnar deras sociala relationer och den sociala miljön. Vidare lyfter fritidslärarna olika aspekter av vad som påverkar elevernas sociala relationer på fritidshemmet, där gemensamma intressen, fantasi och kreativitet, kommunikation, bearbetning och makt synliggörs. Hur elevers sociala relationer påverkas anser fritidslärarna har med samspelet mellan eleverna att göra och hur de utvecklar sociala koder tillsammans. Undersökningen visar att arbetet med elevers sociala relationer är komplext och därför krävs det stöttande, tillgängliga och utmanande fritidslärare som kan hjälpa elever i det sociala samspelet.

La presente investigación tuvo como objetivo analizar la relación entre la calidad de las relaciones con pares y la insatisfacción con la imagen corporal en una muestra de adolescentes mujeres de una institución educativa privada de Lima Metropolitana. Las participantes fueron 191 adolescentes mujeres entre 13 y 17 años (M = 14.95, DE = 1.16). Se utilizó el Quality of Relationships Inventory (QRI) para medir la calidad de las relaciones entre pares y dos instrumentos para medir la insatisfacción con la imagen corporal: el Contour Drawing Rating Scale (CDRS) y una medida de ítem único de imagen corporal. El análisis de los resultados determinó que existe correlación negativa y de magnitud baja entre la dimensión de soporte y la insatisfacción con la imagen corporal (r = -.16, p < .05). Asimismo, se halló una correlación positiva, significativa y de magnitud moderada entre la insatisfacción con la imagen corporal y el índice de masa corporal (IMC) de las participantes (r = .36, p < .01). / The purpose of this research study was to examine the relationship between the quality of relationships with peers and body dissatisfaction in adolescent women from a private school in Lima (Peru). The participants were 191 female adolescents between 13 and 17 years old (M = 14.95, SD = 1.16). The Quality of Relationships Inventory (QRI) was used to measure the quality of peer relationships and two instruments were used to measure body dissatisfaction: Contour Drawing Rating Scale (CDRS) and a single item measure of body image. The results showed a negative but low correlation between the support dimension and body dissatisfaction (r = -.16, p <.05). Likewise, a positive, significant, and moderate correlation was found between body dissatisfaction and the body mass index (BMI) of participants (r = .36, p <.01). / Tesis

AbstractWesterlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola.Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra människor påverkas. Många är beroende av tekniska hjälpmedel, så som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna känna sig delaktiga. Att få tillgång till rätt hjälpmedel är varje landstingsinvånares och elevs rätt. Är detta tillräckligt för att eleven ska känna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsättning upplevt sin egen grundskoletid, utifrån ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och ändå känna sig exkluderad? Är det tillräckligt att få gå i samma klass som ”hörande” elever för att känna sig inkluderad?Detta är en undersökning med kvalitativ ansats, som består av tre djupgående intervjuer och 20 öppna frågeformulär, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid. Syftet med undersökningen är att få en ökad kunskap om och en inblick i, elevernas egna upplevelser av delaktighet under sin skolgång, vare sig man gått i specialskola eller haft sin undervisning bland ”hörande” klasskamrater.Resultatet av undersökningen visar att många av de elever som går på skolor tillsammans med hörande klasskamrater, har svårt att känna sig inkluderade. I hörselklasskolor känner sig eleverna mer inkluderade, medan de på fritiden ofta känner sig ensamma, då avstånden till klasskompisar är långa. De spontana, sociala kontakterna blir lidande.Nyckelord: Hörselskador, skolformer, sociala relationer, stigmatisering, stämplingsteori / Westerlund, Charlotta (2011) Inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their school time (Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.To have a hearing impairment often means that the social communication and togetherness with other people affects. Many are depended on technical aids, such as hearing aids and hearing loops, to be able to follow conversations and to be able to feel involved. It is every student and county inhabitants right to have access to aids. Is this enough for the student to feel involved in school activities? How have students with hearing loss experienced their own school time out of an including perspective? Can a person be included and still feel excluded? Is it enough to attend a class with “hearing” students, to feel included?This is a qualitative study, which contains three deep interviews and twenty open questionnaires, about students own experiences and thoughts about their school time. The purpose of the study, have been to increase knowledge and insight in students experiences of involvement during their school time, whether they went to special schools or not.The results of the study, shows that many students with hearing loss, don’t feel included in community schools with hearing classmates. In special schools the students with hearing loss feels included but during their spare time, they often feels alone, because their classmates lives far away and the spontaneous social contacts decreases.

This dissertation is an exploration of the practice of social digital gaming, using a mixed methods approach with complementary data and analytical methods. The main themes are the prevalence and meaning of gamers’ experiences of social gaming and the underlying structures limiting or assisting social gaming, both material and social. Applying an everyday perspective, focus is on gamers’ day-to-day practices and experiences. Studies I and II enquire into relational aspects of social gaming based on interviews and survey data. Study III investigates the relationship between game design and gamer agency and its importance for social interaction with strangers, using in-game participant observation. Lastly in Study IV, building on interviews, female gamers come to the fore as their gender construction in an online game is examined with the aim of understanding the connection between online and offline. The main result concerns how social gaming takes place in various social relations. How gaming comes to be―what it means―is dependent on the relations between gamers, be they family members, real life friends, Internet friends or strangers. In these interactions, gender and sexual identity are realized; in the relations between gamers, physical proximate or online. Finally, virtuality is shown to be a social accomplishment of the people engaging in games rather than a property of the games themselves. Focus on the relational unveils how gaming comes to be in the process of interaction, a process at the same time dependent on underlying structures, i.e. games as designed platforms with certain affordances for social behaviour. We are able, thus, to reconcile the social constructivist position that (social) gaming is created in the relations between gamers engaging in games with the more formalist approach that games are rule based structures. Games create a foundation for interaction that can further develop into the creation/maintenance of relationships and identity. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

Mobbning på arbetsplatser skapar ett stort lidande för den utsatte samt har stora konsekvenser för den enskilde och för organisationen. Tidigare forskning kring ämnet mobbning har mestadels fokuserat på självupplevd stress och psykisk ohälsa. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka arbetsplatsmobbning och egenupplevd allmän hälsa samt tre typer av ohälsotillstånd; Ohälsa 1 (hantering av vardagen); Ohälsa 2 (smärtor/besvär); Ohälsa 3 (oro/nedstämdhet). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) och Negative Acts Questionnaire-Perpetrators (NAQ-P), användes för att mäta upplevelsen av att bli utsatt för olika mobbningsrelaterade beteenden och situationer (objektivt mått på mobbning) respektive upplevelsen av att utsätta andra för olika mobbningsrelaterade beteenden. NAQ-R har en mobbningsdefinition och en direkt fråga om att ha blivit utsatt för mobbning (subjektiv mått).För att undersöka allmän hälsa och tre typer av hälsotillstånd användes ett självskattat formulär. Undersökningen omfattade 172 personer inom Uddevalla Kommuns område, och deltagarna som medverkade var socialarbetare, ingenjörer, restauranganställda och ordningsvakter. Det var 73 män och 98 kvinnor. Det fanns ett signifikant positivt samband mellan Ohälsa 1-3 och NAQ-R, och ett signifikant negativt samband mellan allmän hälsa och NAQ-R. Resultaten indikerar att den mobbade utmärks av ohälsa. Inga signifikanta könsskillnader kunde urskiljas i upplevelsen av mobbningsbeteenden på arbetsplatsen (objektiv bedömning). Genom att undersöka egenupplevd hälsa utifrån olika typer av hälsotillstånd hos arbetstagare som blivit mobbade och arbetstagare som mobbar, kan denna studie leda till ett förbättrat förändringsarbete. Ett sådant förändringsarbete måste ske fortlöpande för att utveckla goda organisationsförändringar inom Sverige och påbörja ett bättre preventionsarbete gällande arbetsplatsmobbning. / Bullying in the workplace creates a great suffering for the victim and has major consequences for the individual and for the organization. Previous research on the subject of bullying has mostly focused on self-perceived stress and mental illness. Therefore, the aim of the present study was to examine workplace bullying and self-perceived general health as well as three types of illness conditions; Unhealth 1 (everyday life management); Unhealth 2 (pain/discomfort); Unhealth 3 (anxiety/ depression). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) and Negative Acts Questionnaire-perpetrators (NAQ-P), used to measure the experience of being exposed to various bullying-related behaviors and situations (objective measure of bullying) and the experience of exposing others to various bullying-related behaviors. NAQ-R has a bullying definition and a direct question about having been a victim of bullying (subjective measurement). To investigate the general health and three types of unhealthy conditions. The survey covered 172 people in Uddevalla Municipality's area, and the participants who took part were social workers, engineers, restaurant staff and security guards. There were 73 men and 98 women. There was a significant positive correlation between Unhealth 1-3 and NAQ-R, and a significant negative correlation between general health and NAQ-R. The results indicate that bullying is related to illness. No significant gender differences could be seen in the experience of bullying behavior in the workplace (objective evaluation). By examining the self-perceived health based on different types of health of workers who have been bullied and workers who bully, this study may lead to an improved change management. Such a change must be continuous to develop good organizational changes in Sweden and start a better prevention efforts regarding workplace bullying.

Shyness as a behavioral characteristic has been in focus of research in psychology for a number of decades. Adolescent shyness has, however, been relatively overlooked compared with studies conducted on children and adults. This dissertation concentrated on adolescent shyness, aiming to attain a better comprehension about how shyness during this developmental phase might affect, and be affected by social relationships. The first aim of this dissertation was to study in which way shyness influences and is influenced by significant people in adolescents’ lives: peers, friends, and parents. Study III showed that shy youths socialized each other over time into becoming even more shy. Study VI demonstrated that youths’ shyness affected parenting behaviors, more so than parent’s behaviors affected youth shyness. The second aim of this dissertation was to investigate what shyness means for adolescents’ choices of relationships with friends, whereas the third aim focused on whether adolescents’ ways of dealing with peers would have consequences for their internal and external adjustment. As Study I showed, youths might take on off-putting, startling appearances in order to cope with their shyness. This strategy seemed, nonetheless, not particularly successful for the shy youths in terms of emotional adjustment. Study III showed that adolescents who were shy tended to choose others similar to themselves in shyness as friends. Study II showed that shyness might indeed have some positive implications for adolescent development, as it was found to serve a protective role in the link between advanced maturity and various types of problem behaviors. Overall, the findings point to some gender differences regarding all of the abovementioned processes. In sum then, the studies in this dissertation show that even though youths’ shy, socially fearful characteristics affect their emotional adjustment and those around them, shy youths are part of a larger social arena where they are active agents in shaping their own development. Although adolescent shyness might be linked with several negative outcomes, however, it might be other people’s reactions to socially fearful behaviors that help create and/or maintain these outcomes over time.