Antalet äldre ökar i samhället och äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Det är upp till kommunerna hur de arbetar för att nå hållbarhet i äldreomsorgens verksamheter där fokus i denna studie är på social hållbarhet. Första linjens chefer har en central roll i arbetet med att bibehålla och utveckla äldreomsorgens verksamheter. Hur upplever första linjens chefer sitt arbete, vilka möjligheter och svårigheter möter de samt vilket stöd och vilka förutsättningar eftersöker de i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer arbetar för att uppnå socialt hållbar äldreomsorg. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer verksamma i äldreomsorgen inom region Västra Götaland. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i elva underkategorier och tre huvudkategorier. Resultatet visar på hängivna chefer med stor önskan att skapa goda förutsättningar för sina medarbetare. Vikten av att ha kunskap om uppdrag, arbetsmiljö och lagstiftning för att orka stanna kvar och må bra i sin yrkesroll framfördes av första linjens chefer. Behov av mer stöd och ekonomiska resurser efterfrågades och beskrivningar om stress och ensamhet i yrkesrollen samt att hantera balansgången mellan arbetsliv och privatliv påtalades. Behov av tydlighet, förtroende och tillit för att möjliggöra bra samverkan framfördes. Att känna arbetsglädje, arbeta efter ett salutogent förhållningssätt, underhålla relationer och uppmuntra tillit upplevdes som grund för att möjliggöra social hållbarhet. Vår förhoppning är att denna studie ska ge en ökad förståelse och belysa första linjens chefers komplexa arbetssituation i den kommunala äldreomsorgen och hur de arbetar för att främja socialt hållbara verksamheter.

Denna rapport handlar om Vivalla och den socioekonomiska segregationen som finns iområdet. För att studera närmare och få svar på frågor rörande hur den socioekonomiskasituationen ser ut, vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för denna typ avsegregation och vilka insatser Örebro kommun gör för att skapa en integrerad stad, har viarbetat med olika metoder som intervjuer med ÖBO och Partnerskap Örebro samtinnehållsanalys av fördjupad översiktsplan av Vivalla. Vår teoretiska del, som är grunden tillrapporten och basen till hur vi har gått tillväga för att finna svar på våra frågeställningar, harbestått av olika teorier och begrepp som på ett eller annat sätt går hand i hand. teorier somstrukturella processer, social hållbarhet, sociala utmaningar, socioekonomisk segregation ochintegration.Vi har genom både teoridelen och empiridelen fått svar på våra frågeställningar och resultatetblev att det är olika samhällsgrupper och aktörer som styr de strukturella processerna som ärgrundorsaken till socioekonomisk situation. Örebro kommun arbetar på olika sätt för att brytaupp segregationen i Vivalla och nämner även hur de ska skapa en integrerad stad i denfördjupade översiktsplanen för Vivalla och Boglundsängen. Partnerskap Örebro och ÖBO ärockså två andra aktörer som arbetar för att utveckla området och skapa en integrerad stad.När vi intervjuade tjänstemän från dessa två verksamheter berättade de om vilka insatser degör och hur utvecklingen har sett ut hittills. Genom tidigare forskning som presenterats i vårteoridel och empiridelen som vi samlat in kunde vi dra slutsatser om hur de människor sombor i de socioekonomiskt segregerade områdena påverkas på olika sätt. Beroende på vilkensamhällsgrupp människor tillhör blir konsekvenserna olika. Till exempel påverkas unga ideras skolgång negativt medan äldre gruppen påverkas mer ekonomiskt. Människor bli alltsåbegränsa till exempel på arbetsmarknaden eller de har sämre förutsättningar i skolan på grundav sin socioekonomiska situation.

Syfte: I dagens samhälle pågår en urbanisering som leder till en ökad förtätning i våra städer. Ökad förtätning kan leda till att ny mark i redan befintlig stadsmiljö behöver tas i anspråk. Denna mark är ofta grönytor eller parkeringsplatser. Det finns tidigare studier som visar på naturens positiva effekter på människans mående och den sociala hållbarheten. Däremot finns begränsat med tidigare forskning som visar på hur grönområden hanteras vid förtätning av städer. Målet med denna fallstudie är att bidra med ny kunskap om hur den sociala hållbarheten kan bevaras i ett område där förtätning planeras. Metod: För att uppnå det uppsatta målet har fallstudien genomförts med dokumentanalys samt en litteraturstudie som legat till grund för intervjuerna. Efter att ett välarbetat intervjuunderlag tagits fram genomfördes sex intervjuer. Tre stycken på två olika kommuner, två med arkitekter och en med en byggherre.   Resultat: Kommunernas och övriga aktörer ser det som viktigt med ett bra samarbete mellan inblandade aktörer. Det som driver arbetet idag är tjänstemännens kompetenser. Kommunerna försöker arbeta med inkludering, trygghet och segregation för en social hållbarhet. Detta genom att arbeta med multifunktionella ytor samt mötesplatser. Det är också något som övriga aktörer försöker arbeta med. Aktörerna försöker också ge utemiljöerna större fokus men menar att ambitionsnivån beror på hur omgivningarna ser ut. Kommunerna anser att man måste ha en hög ambitionsnivå från start då man inte alltid når hela vägen vid det färdiga resultatet. Arkitekterna upplever att de har olika mycket inflytande vid olika typer av projekt. Konsekvenser: Efter genomförandet av arbetet kan konstateras att ämnesområdet är komplext. Urbaniseringen påverkar dagens stadsplanering och är något som involverade aktörer måste arbeta med. Faktorer som påverkar hur frågan om social hållbarhet arbetas med är bland annat kunskap, engagemang och ekonomi. Slutsatser som kan dras är att om engagemang och kunskap saknas så arbetas inte området med och byggnationens ekonomiska vinning prioriteras högst. Rekommendationer är: Tydligare och mer detaljerade krav gällande grönområden behövs för att ämnet ska arbetas med utan att aktörers engagemang driver frågan. Krav på uppföljning gällande genomförande av planerat grönområde för att det inte ska kunna prioriteras bort på vägen. Naturen behöver få ett ekonomiskt värde så att det blir tydligt vad det kostar samhället att naturen inte prioriteras.  Begränsningar: Arbetet är begränsat till att behandla grönområden vid förtätning och inte övriga delar av förtätning. Det är också begränsat till att behandla den sociala hållbarheten och inte övriga hållbarhetsaspekter. Även en begränsning till svenska kommuner med ett invånarantal på 50 000 till 120 000 samt aktörer involverade i projekteringsfasen finns. / Purpose: Urbanization is taking place in today´s society, leading to an increased densification in our cities. Increased densification may lead to new land being claimed in the urban environment. This land is often green spaces or parking lots. Previous studies show the positive effects of nature on human well-being and the social sustainability. However, there is limited previous research which shows how green space are handled during city densification. The aim of this case study is to contribute with new knowledge about how social sustainability can be preserved in an area where densification is planned. Method: To accomplish the purpose of the case study, a document analysis has been made and a literature study has been conducted which formed the foundation of the interviews. 6 interviews were carried out after producing a well-worked interview guide. 3 interviews with two different municipalities, 2 with architects and 1 with a developer. Findings: Both the municipalities and the other actors find it important with a well-functioning cooperation between all actors involved in the process. Today it is the officials’ competencies which leads the work forward. The municipalities are working with inclusion, security, and segregation to achieve social sustainability. This by focusing on making areas multifunctional and creating meeting spaces. This is also something the other actors are working with. The architects and the developer are also trying to give the outdoor environments bigger focus however the level of ambition depends on the opportunities in the surroundings. The municipalities believe that one must have a high level of ambition at the beginning since the finished result not always fulfil what is planned. The architects experience different possibilities to impact in different kinds of projects. Implications: After completion of the case study, it can be stated that the subject area is complex. The densification affects the urban planning and is something that the actors must involve in their work. Factors affecting the work with social sustainability is knowledge, commitment, and economics. Conclusions that can be made is that if commitment and knowledge is lacking, the subject area is not worked with and the economic gain of the construction is given the highest priority. Recommendations is: Clearer and more detailed requirements regarding green space is needed if the subject is going to be worked with without the commitment of actors involved. Requirements of monitoring implementation of planned green space to ensure that it is not de-prioritized during the construction process. Nature must be given an economic value to make sure the cost for the society, if nature is not prioritized, is clear. Limitations: This case study is limited to treating green space in densification and no other parts of the densification. It is also limited to social sustainability and not the other sustainability aspects. There is also a limitation to Swedish municipalities with a population between 50 000 and 120 000 and actors involved in the design phase.

Abstract: The aim of this thesis is to try to contribute to the research about adults with autism spectrum disorder (ASD) in public libraries. The two research questions this study attempts to answer are: How do the public libraries in a Swedish city work to increase accessibility for adults on the autism spectrum? And, what possibilities are there for the public libraries to help adults on the spectrum be more socially included and increase accessibility (as defined by the social model of disability) to create a more socially sustainable library? The study has two different research methods, because the lack of previous research necessitated a basic quantitative survey to start with. The survey was distributed to public libraries in a Swedish city. The results of the survey showed, with a few exceptions, that the respondents do not work for adults with ASD. In addition to the survey, a qualitative comparative analysis of international projects was made to examine different ways of working towards the group. The projects were analysed to examine ways to work towards the group, based on an understanding of barriers based on the social model of disability. The analysis showed that projects often contained an informational course on ASD and that a social network was an important component for further skills development. It is problematic, from a social sustainability perspective, when a group in society is excluded from the mind set of societal institutions. Adults with ASD are by law a prioritized group for the Swedish libraries and the work towards accessibility should reflect that.

This study aims to explore how Swedish comprehensive planning discusses different claims to power and also which claims are able to impact the public space. The study also seeks to examine how underlying power structures are affected by municipal comprehensive planning and how modern-day planning manages inequalities between different demographic groups. The concept of territoriality is used in this research in order to explore different kinds of planning approaches and notions of power. Empirical analysis is used as a tool in order to analyse and dissect two comprehensive plans made by municipalities in the Stockholm area. This is done from a standpoint that favours social sustainability. The results show that although municipal planning has implemented numerous aspects of social sustainability, and many of the planning approaches can be justified by environmental sustainability, both plans have been found lacking in regards to consideration for building structures already in place, many of these established during the post-war period and affected by social alienation. The study concludes that there are other types of power notions that modern day planning does not consider on a comprehensive level, thereby ignoring individual needs of citizens and potentially strengthening present power structures.

Människor i framförallt stadsmiljöer är inte förberedda om någon form av kris skulle uppstå (If Skadeförsäkring 2018; Perman, Shoaf, Kourouyan & Kelley 2011). Informationen är bristfällig kring vad som gäller hemberedskap och hur man hanterar krissituationer, påstår både experter (Asp 2015) och vanliga människor som intervjuats i denna uppsats. Produktkoncept riktade till människor i storstäder med syftet att stärka hemberedskap, utforskades och utvecklades utifrån en designprocess (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2016) med en induktiv ansats (Blomkvist & Hallin 2015) som vald forskningsmetod. Detta resulterade i tre produktkoncept som fyller hemberedskapsbehov och önskemål målgruppen har. Utifrån intervjuer med experter och en studie (Heidenstrøm & Kvarnlöf 2018) påstås hemberedskap vara lättare att ta till sig om man kan inkorporera kunskap och material i vardagslivet. Studier visar även hur man som konsument lockas att köpa produkter genom dess upplevda symboliska statusnivå (Chao & Schor 1998; Mattila & Yang 2015), ett högre pris än liknande i marknaden (Lichtenstein & Burton 1989) och upplevd kvalitet på produkter (Shiv, Carmon & Ariely 2005). Detta, tillsammans med vidare litteraturstudier och designprocessen, har lett till utvecklingen av tre produkter som kan användas vardagligen och under kris. Första produktkonceptet erbjuder förvaring av vatten för en person i ett dygn, vilket är minst tre liter (Livsmedelsverket 2020). Andra produktkonceptet är en vevhögtalare som erbjuder information, underhållning, el och ljus. Tredje produkten är en dekorativ spritbrännarställning med eldstål för tillagning av mat om den inte kan tillagas på annat sätt.

Att sträva efter en hållbar samhällsutveckling sett till ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter är en målsättning som ges stor tonvikt inom svensk politik och planering. Den påtagliga boendesegregationen som präglar det svenska samhället utgör dock ett problem i arbetet för att nå den sociala hållbarheten, vilket inte minst tydliggörs genom att det varit en fråga på den politiska agendan sedan 1970-talet. För att försöka minska segregationen eftersträvar kommuner ofta att skapa blandade bostadsområden, planera för mötesplatser samt bygga bort barriärer mellan olika stadsdelar för att öka integrationen och minska både geografiska och sociala avstånd mellan människor. Sedan avregleringen på bostadsmarknaden har de privata aktörernas roll i bostadsförsörjningen ökat, vilket resulterat i att nya bostadskoncept etablerats i Sverige. Undersökningsobjektet för denna studie, nämligen gated communities, utgör ett av de allra senaste koncepten. Det finns många varianter av gated communities runt om i världen, men en generell beskrivning är att det rör sig om bostadsområden som hägnas in med hjälp av fysiska barriärer så som murar, stängsel eller grindar. Bostadskonceptet är väletablerat i exempelvis USA och Sydamerika, men på den svenska bostadsmarknaden har det ännu inte slagit igenom. Under andra halvan av 2000-talet har det dock byggts ett antal inhägnade bostadsområden runt om i landet, vilket skapat en medial debatt kring huruvida gated communities kan komma att se en framtida utveckling även i Sverige.  Detta masterarbete syftar till att undersöka och analysera vad gated communities kan komma att innebära för den socialt hållbara bostads- och samhällsutveckling som politik och planering strävar efter att uppnå. Syftet är också att undersöka hur ett antal kommuner i deras strategiska arbete ser på bostadskonceptet och vilka konsekvenser som en ökad utveckling kan medföra. Detta har undersökts genom en flerfallstudie, där två bostadsområden och två kommuner utgör fallen i studien. Empirin i studien, vilken i huvudsak kommer från intervjuer med politiker, planerare och byggherrar samt genom dokumentstudier av olika planhandlingar, har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att inhägnade bostadsområden i en svensk kontext existerar i två former, nämligen inhägnade bostadsrättsområden och exklusiva gated communities där boende ges privat tillgång till funktioner och service. Studiens huvudsakliga slutsats är att båda formerna skapar ytterligare en dimension till den rådande boendesegregationen genom att fysiska barriärer förs upp och förtydligar gränser i rummet som tidigare endast varit mentala. Exklusiva gated communities som riktas åt socioekonomiskt starka grupper och erbjuder funktioner som parker, lekplatser och andra fritidsaktiviteter riskerar att minska dessa gruppers incitament till att nyttja de offentliga mötesplatserna som kommunerna skapar i förhoppning om att få olika befolkningsgrupper att mötas. En ökad utveckling av gated communities riskerar därmed att skapa ännu tydligare ”vi och dom” – uppdelningar i samhället och utmana de svenska strategierna som använts för att försöka minska boendesegregationen sedan 1970-talet. Trots detta visar studien även att det finns ett visst kommunalt intresse i bostadskonceptet, vilket kan bero på att kommuner kan öka sina skatteintäkter och göra kostnadsbesparingar genom etableringen av gated communities.

I denna uppsats undersöks hur lokalbefolkningen samt tjänstemännen upplever tryggheten i området Rinkeby-Kista. Tanken är att studera trygghetsaspekten och jämföra om det finns skillnader mellan hur de boende upplever tryggheten i området och tjänstemännens upplevelser. Dessutom kommer det vara en beskrivande del av hur kommunen arbetar med trygghetsarbetet i stadsdelen. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och tre personer som bor i Rinkeby. Resultatet tyder på att den upplevda tryggheten ser olika ut baserat på faktorerna ålder, kön och bakgrund som kan ha påverkan på trygghetskänslan. Dessutom ser man tydligt att det finns en stor skillnad mellan hur tjänstemännen uppfattar tryggheten, vad de tycker bör prioriteras i området för att uppnå en trygg stadsmiljö, jämfört med vad befolkningen har för uppfattningar om vad som behöver prioriteras.

Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och innebär att de tre hållbarhetsvärdena ska vara likvärdiga och bör samarbeta intimt med varandra. Planeringsidealet förtätning är ett sätt att planera och utveckla städer som har blivit en mer populär planeringsstrategi under de senaste två decennierna och är motsatsen till sin föregångare utglesning. En kommun som arbetar ambitiöst med förtätning är Linköpings kommun där förtätning och hållbar utveckling går hand i hand och kommunen är tydlig med att Linköping tätort inte ska utvecklas utanför befintliga stadsgränser.   Den här studies syfte är att belysa hur förtätning tillämpas i Linköping tätort samt granska om förtätning bidrar till en hållbar utveckling. Studien ämnar även att undersöka de primära faktorerna i hållbarhetsvärdena som kommunen anger vara skälen till förtätning, samt hur förtätning har konsekvenser på stadsmiljön. De teorier och tidigare forskning som analyseras förklarar och ger exempel vilka konsekvenserna kan vara av en förtätning ur ett hållbarhetsperspektiv. För att besvara syftet har empiri insamlats genom kvalitativa innehållsanalyser av två olika policydokument samt kartor över Linköping från 2002 och 2019.   Det insamlade materialet från empirin och teorin analyserades och jämfördes. Empirin påvisade att de största skälen till att Linköpings kommun arbetar med förtätning är för att inte använda sig av viktig jordbruksmark, koppla samman stadsväven och effektivt använda sig av markresurser. Detta ska leda till möjligheter att utveckla kollektiv-, gång- och cykeltrafik, minskade klyftor mellan områden och en ökad trygghet och jämlikhet i staden. Slutsatsen utifrån analysen av empirin och teorin blev att de positiva effekterna förtätning har på hållbar utveckling i Linköpings tätort väger tyngre än de negativa konsekvenserna.

Förtätning används idag som en strategi vid planering av städer i Sverige. Det framgår från flera olika styrdokument, både statliga och kommunala. Förtätning anses som hållbart ur sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det finns idag en bostadsbrist i Stockholm och kommunen vill lösa detta genom att bygga inåt i staden. De anser att förtätning leder till flera positiva sociala aspekter som närhet, integration och minskad bilanvändning. Syftet med studien har varit att undersöka om förtätningsstrategin är socialt hållbar. Detta har gjorts genom att undersöka den fysiska planeringen av stadsbyggnadsprojektet Hagastaden detaljplanområde 1 i Stockholm. Genom att granska litteratur och olika styrdokument om social hållbarhet och förtätning har material och kunskap samlats som grund för forskningen. Med denna vetenskapliga grund har sedan den fysiska planeringen av privata- och offentliga ytor, gaturum och bebyggelse studerats. Resultat från metoderna har sedan jämförts med rekommenderade värden från UN habitat och Spacescape. Därefter har svar kunnat ges kring sociala för- och nackdelar angående förtätningsidealet och Hagastadens planering. Facit har visat att förtätningsidealet är ett komplicerat ämne där en positiv aspekt ofta kan vara negativ i ett annat hänseende. Genom förtätningsidealet kan i vissa fall en konflikt uppstå mellan snabb ekonomisk tillväxt och den sociala hållbarheten. Det visar sig genom arbetet i form av högt exploateringstal på grund av hög bebyggelse som skapar minimalt insläpp av dagsljus samt bristfälliga privata ytor. / Densification is today being used as strategy for urban planning in Sweden. This is evident from various different planning documents, both governmental and municipal. Densification of cities is considered to be sustainable both from socially, environmental and economic perspectives. There is a housing shortage in Stockholm and the municipality want to solve it by densifying the city. They believe that it will lead to constructive social aspects as vicinity, integration and reduced car use. The purpose of this study has been to examine if urban densification is socially sustainable. To answer this question examination of the physical planning of the urban densification project Hagastaden detaljplanområde 1 in Stockholm has been made. Studying of literature and different documents about the subject made it possible to gather material and knowledge which has been used in this research project. Investigation of physical planning, the private and public areas, the street scenes and the built environment were performed. Results from the methods have been compared with recommended values from UN Habitat and Spacescape. Through this evaluation answers to the question about the social sustainability of the area has been proposed. The results show that the ideal of the compact city is a complexed matter where one positive object often at the same time can be negative in another regard. Within the compact city ideal there might be a conflict between economic growth and the social sustainability. The gravity of this is shown in the large scale and tall buildings which creates environments in the city with insufficient daylighting and deficient private and public space.