I vårt examensarbete har vi intervjuat och observerat två lärare på två skolor, en på vardera skola, då syftet är att undersöka hur samtalet används i sociala samspel i två klassrum, såväl mellan lärare och elev som mellan elev och elev.Våra frågeställningar är Hur ser de två lärarna på det sociala samspelet i klassrummet och vilka tankar har de om samtalets roll och plats? och Vilka olika former av samtal framträder i den sociala klassrumsmiljön?För att kortfattat beskriva vårt problemområde kan vi säga av egna erfarenheter att en del klasser har brist på samtal och här existerar mycket enskilt arbete. På grund av det vill vi närgranska två skolor för att undersöka hur samtalet ter sig i dessa klassrum.Arbetets utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där vi främst utgår från Vygotsky men även Dysthe. Därmed är den klassrumsmiljö som studien handlar om, det samspel som sker mellan individerna i klassrummet.Resultatet visar på att båda intervjuade lärarna anser att dialogen är den eftersträvande samtalsmetoden. Den visar även på vikten av goda relationer för att ett samtal ska vara så givande som möjligt. I analysen som behandlas i resultatet kan vi se att dialogen är just den eftersträvande metoden men att de båda lärarna använder den olika mycket. Efter att de båda lärarna anser att de har goda relationer i klassrummet, kan vi då vi analyserar se att det stämmer. Vi ser tydligt att majoriteten av eleverna har goda relationer med varandra och med lärarna genom att de hjälper varandra, pratar med varandra och respekterar varandra.I vår slutdiskussion skriver vi om hur vi anser att monologen och dialogen bör samspela i undervisningen och att samtalet är viktigt. Det här samtalet bör därför ges utrymme för, och det i en lugn klassrumsmiljö.Vi avslutar med en tanke kring vidare forskning som rör det fysiska klassrummets betydelse för samtalet.

Sammanfattning Det som undersöks och diskuteras i denna studie är hur lärmiljöerna i förskolan kan utformas, för att på bästa sätt användas som ett aktivt verktyg för att utmana och stötta alla barn i deras lärprocesser. Syftet med denna studie är att ge ökad kunskap om förskollärares uppfattning om hur förskolemiljön inomhus kan utformas för att främja barns utveckling och lärande. I studien har det undersökts vad den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön har för betydelse för att främja barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där interaktion med omgivning är en viktig aspekt för lärandet. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att samla in empirin. Resultat visar att förskollärarna ser lärmiljön som ett viktigt verktyg i barns lärprocesser. Vilket gör att de arbetar aktivt med att utforma olika lärmiljöer, där utgångspunkterna är läroplanens mål, barns behov, intresse, erfarenheter samt det pågående temat som de arbetar med. Förskollärarna menar att lärmiljöerna speglar sig utifrån deras förhållningssätt och barnsyn. Förskollärarna ser på lärmiljön som den tredje pedagogen ur två perspektiv, för det första ur barns perspektiv att den ska vara så intressant att den utmanar och stötta barns lärprocesser i vardagen. För det andra ska lärmiljön vara ett stöd för pedagogerna genom att vara så bra utformad och intressant så att barnen kan sysselsätta sig själva eller tillsammans med ett annat barn utan stöd av vuxen. Resultatet påvisar att det krävs en genomtänkt målmedveten pedagogisk miljö där den fysiska miljön ska vara innehållsrik och utformad så att den stimulerar och lockar barn till utforskande, lek och lärande. Både den pedagogiska och fysiska miljön påverkar hur den sociala miljön gestaltas i verksamheten och på så sätt vävs dessa tre miljöer ihop.

Följande studie fokuserar på möjliga orsaker till intention-beteendegapet som uppstår när konsumenter som vill handla miljö- och socialt hållbara livsmedel inte agerar i enlighet med sina intentioner. Den undersöker även om orsakerna skiljer sig åt beroende på om köpet sker på egen hand eller i sällskap. Analysmodellen baseras på Kotlers beslutsprocess samt teorier om engagemang och situationsspecifika faktorer. Två fokusgrupper med fyra deltagare vardera genomfördes. Den ena gruppen utgjordes av studenter och den andra av yrkesarbetande personer. Diskussionerna visar att informationsasymmetri, ineffektiv produktplacering, högre priser, egenintresset samt möjligheten att tillämpa neutraliseringsstrategier är faktorer som kan orsaka gapet. Dessa faktorer uppfattas som hinder eftersom konsumenterna har lågt engagemang vid livsmedelsköp. Studien visar även att konsumenternas beslutsprocess kan påverkas av sällskapet och andra referensgrupper. I detta fall beror orsakerna till att individen inte agerar i enlighet med intentionen på de andras inställning till hållbara livsmedel.

Tidigare forskning visar på att mobbning och kränkande behandling påverkar den sociala miljön. Orsaker till mobbning kan finnas i miljön och beskrivs utifrån olika förklaringsmodeller (teorier). Biologisk förklaring kan kortfattat beskrivas som att man blir en hackkyckling i en hönsgård. Socialpsykologisk förklaringsmodell beskrivs kort som en teaterpjäs med olika roller som pluggis och nörd. Det har gjorts studier på fritidslärares upplevelser av mobbning som visat att lärarna upplever att känslomässiga svårigheter och negativa associationer var och är ett stort problem i skolan.Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärarnas uppfattningar av elevernas livsvärld i skola och fritidshem med fokus på mobbning och social miljö. Detta är viktigt att undersöka för att få reda på hur fritidslärare tänker om och förstår sig på elever, hur de förstår vad mobbning är samt vilka samband mellan mobbning och miljö som de uppfattar. Denna förståelse kan i sin tur påverka hur de arbetar i sitt jobb. Denna studie är inspirerad av hermeneutiken som innebär, tolka, översätta och förklara. Det handlar inte om att hitta sanningen utan hitta aspekter på ett fenomen som kan öka förståelsen av den. Sju fritidspedagoger i Norrland, Sverige intervjuades och fick besvara frågor gällande elevernas livsvärld i skola och fritidshem, samt frågor om den sociala miljön och mobbning. Det empiriska materialet analyserades i sex olika steg där den bland annat koncentrerades, kategoriserades och tolkades. Resultatet visar på att lärarna har olika uppfattningar om vad som egentligen är mobbning. De upplevde att eleverna har svårt att hantera motgångar och svårigheter i både det sociala samspelet och konfliktlösning. Fritidslärarna kunde se ett interagerande samband mellan den sociala miljön och mobbning som påverkar och begränsar varandra. Fritidslärarna ansåg att ett värdegrundsarbete, från förskolan till gymnasiet, ska genomsyra undervisningen och skapa en helhet för eleverna. Slutsatserna som kunde dras utifrån detta var att det är viktigt med en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Även att vuxennärvaro, gruppstärkande arbete och fritidslärarnas egna uppfattningar kan påverka deras arbete i fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.</p>

Following essay examines the social and cultural patterns of southern rural Sweden between the years 1838-1845. The study is based on records from trials held by the district court of the district Norra Möre, which provides an insight to the everyday life in rural local community. Emphasis is put on exclusion and inclusion: the basis for community, codes for inclusion and exclusion, meaningful attributes, social and cultural capital etc. Questions concerning gender are raised as well as intents to discover whether modern ideas contrast early-modern, especially considering the process of individualization.   Results show that concepts of confidence and trust were extremely valuable and possessed significant meanings.  Confidence, which established itself on virtuous and honest life, created the framework for most aspects of social society: for example credibility inside and outside of court, maintenance of friendship and company, capacity of upholding a working life. Forfeit of trust, through extensive dissolute, mischievous and ill-considered way of life meant exclusion from the community and great vulnerability. Convicted criminals and alcoholics were particularly people at risk in encountering these problems due to their bad reputation and public stigma.   The sources reveal little of variations between men and women. It appears as if the confidence and trust derived from the same factors: the virtuous and honest life. Unfortunately it is unsaid whether virtuousness had different meaning to men and women. Regarding the process of individualization the sources present different results: a few indicating examples exist, yet a distinct connection between individuals and collectives is tangible.

I förskolans läroplan framgår det att barn utvecklas och lär sig i det sociala samspelet där en god miljö ligger till grund för detta.Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om hur förskollärare tänker kring uppbyggnad och användning av lärmiljöer i relation till barns sociala utveckling. Metoden som användes i denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer där nio förskollärare deltog. Didaktik och sociomateriellt perspektiv är de teoretiska utgångspunkterna i denna studie.Resultatet visade att barns sociala utveckling sker tillsammans med material och den lärmiljö som är uppbyggd för barnen på förskolan. I en lärmiljö ingår den fysiska, den pedagogiska och den sociala miljön. Den sociala utvecklingen sker även i samspel med andra barn och vuxna samt genom förskollärarnas didaktiska strategier och förhållningssätt.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i fritidshemmet arbetar för att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Hur samverkar pedagoger i fritidshemmet med klasslärare för att skapa tillgängliga lärmiljöer och hur upplever pedagogerna att rektorer och specialpedagoger stöttar dem i detta arbete? Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där nio pedagoger i fritidshemmet har intervjuats på tre olika skolor. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar skapandet av tillgängliga lärmiljöer och hur väl anpassningar går att tillämpa i verksamheten. Resultatet visar även att det ser olika ut i skolan och på fritidshemmet gällande arbetet med elevers behov, samt att en svag stöttning från rektorer och specialpedagoger kan påverka negativt. Studien visar sammanfattningsvis att pedagogerna i fritidshemmet vet hur de vill skapa tillgängliga lärmiljöer, men att de inte får tillräckliga förutsättningar för arbetet.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ”på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre”. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen. Vi har utgått från Daniel N. Sterns teori kring det lilla sociala barnet. Vi har även använt tidigare forskning kring barns sociala samspel, samt forskning kring fysisk miljö. Både förskolemiljön och barnen har observerats. Även pedagoger har intervjuats. Resultatet visar på att förskolan är en socialt stimulerande miljö som är beroende av pedagogerna som arbetar där. Pedagogerna ger på olika sätt barnen förutsättningar för samspel. Detta kan handla om att barnen får tillgång till material som intresserar dem, samt om hur tillåtande pedagogerna är då barnen samspelar. Även det faktum att förskolan är en plats där många barn vistas tillsammans gör förskolan till en socialt stimulerande miljö. Ett exempel på detta är måltidssituationerna då samtliga barn vistas på samma plats, vilket ger möjligheter till samspel.

Behov av hemrehabilitering är önskvärt och har visat sig medföra positiva effekter för individens hälsa och välmående. Rehabilitering i hemmet ger arbetsterapeuten en ökad förståelse för vilka behov patienten har och vilka insatser som behöver göras. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inom lasarettsanknuten hemrehabilitering för patienter med stroke. En kvalitativ metod valdes och sex legitimerade arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat i kategorin ADL-träning med rätt förutsättning, att hemmiljön spelar en viktig roll för att patienten ska kunna utföra aktiviteter. Resurser och samarbete ger både för- och nackdelar för rehabiliteringen som möjliggör och begränsar respondenternas yrkesutövande. Arbetssättet medför individuellt utformad rehabilitering handlar om att utgå ifrån patientens förutsättningar och förmågor för att kunna ge så bra vård som möjligt. Diskussionen beskriver vikten av patientens stöd i den fysiska och sociala miljön, samt arbetsterapeutens strategier för att stödja patienten i rehabiliteringen.