Syftet med denna studie är att granska hur barns handlingar i förskolans sociala miljö inramas, filmas och diskuteras av förskollärare genom filmdokumentation samt på vilket sätt barnen är delaktiga i användningen av film. Frågeställningarna i studien är: Hur inramas och diskuteras barns handlingar av förskollärare i användning av film som dokumentation? På vilket sätt är barnen delaktiga i att använda film? Studien är baserad på några förskollärares upplevelser av fenomenet i fråga och är en kvalitativ studie där personliga intervjuer har genomförts. I tidigare forskning redovisas hur barn påverkas av film i förskolans sociala miljö samt förskollärares kunskap om film och dess konsekvenser. Genom socialsemiotik framgår hur förskollärare ser på film och bilder på olika sätt beroende på hur vi ser på vår omvärld. I resultatet framträder tre teman, varav de två första behandlar vilka effekter film får för barn samt förskollärare i förskolans sociala miljö och det tredje berör vilka konsekvenser detta får för barnens handlingar. I diskussionen besvarar vi studiens frågeställningar genom att beskriva vilka konsekvenser filmarbetet får för barnens handlingar i arbetet med film. Studien visar att förskollärare behöver utveckla sin kunskap kring filmarbetet i förskolan då det finns många olika aspekter att ta hänsyn till innan filmarbetet påbörjas.

Denna studie har syftat till att redogöra och öka förståelsen för hur relationen mellan en ledare och följare ser ut, samt hur denna relation påverkar de bådas psykiska välmående. Syftet har framkommit ur en problemdiskussion som fokuserar på att tidigare forskning till stor del baseras på endast ledarskap och inte följarskap. Att se både ledaren och följaren är dock väsentlig för att förstå relationen och hur de båda påverkar varandra. De båda är en del av samma relation och man bör därför inte utesluta den andra parten för att kunna förstå den ena bättre. Följande studie är baserad på kvalitativ forskning som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren från respondenterna har tillsammans med tidigare teori inom ämnet bidragit till nya slutsatser inom ämnet. Med hjälp av grundad teori som fungerat som studiens analysmetod har flertalet koder kunnat urskiljas som hänger ihop inom relationen mellan ledare och följare. Den sociala miljön och trivseln på arbetsplatsen upplevdes som väldigt relevant för både ledare och följare. Den sociala miljön påverkade i sin tur hur de båda såg på varandra och hur de mådde. En bra social miljö där ärlighet, öppenhet och delaktighet var vanligt förekommande mellan följare och ledare ledde även till att de mådde bra på arbetsplatsen. En bra social miljö stimulerade alltså ett gott klimat på arbetsplatsen där de inblandade kände större lust att arbeta. Hur ledarna och följarna mår inom en organisation är därför högst viktigt att beakta då påverkar bådas välmående och vilket arbete som utförs. Detta påverkar otvivelaktigt organisationen i det långa loppet. Att se på hur det psykiska välmåendet ter sig inom organisationer är därför ett ämne som bör beaktas av alla som arbetar inom en organisation just nu.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation? Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet. Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen. Roliga kurser som är praktiska och verklighetsförankrade är något som ökar elevernas motivation.  Denna studie kan ligga till grund för lärares kunskap om elevernas motivation och kan även utgöra grund för fortsatt forskning inom ämnet.

Bakgrund. Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid utskrivning. Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat.  Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner. Den psykosociala miljön upplevdes som både positiv och negativ av patienter. Diskussion. Samspel och interaktioner mellan patient och personal var ett återkommande tema i resultatet. Slutsats. Sjuksköterskans egenskaper, kommunikation, personlig kontakt och förmåga att se till hela individen visade sig vara viktiga redskap i omvårdnaden kring patienten. En god psykosocial miljö kräver delaktighet, stimulerande aktiviteter och ett öppet klimat för patienterna.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad. Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen. Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen. Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi. De teoretiker som använts som utgångspunkt i analyserna är Jane Jacobs, Jan Gehl och Lewis Mumford. Resultatet av studien visar att Nya Slussen har stora möjligheter till att främja den sociala interaktionen på vissa platser, men brister i andra.  Exempelvis har planering av den nya Katarinaparken till stor del beaktat människan och de sociala funktionerna som primär. På det nya Vattentorget kan vi däremot se det motsatta, att den fysiska utformningen tenderar att vara dominerande.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer pedagoger anser påverkar delaktigheten i den fysiska, sociala och pedagogiska miljön i förskolan för barn med hörselnedsättning. Det underliggande syftet är att undersöka vilka strategier pedagoger använder för att göra barn med hörselnedsättning delaktiga. Studien är dels kvantitativ genom enkätfrågor men även kvalitativ med hermeneutisk ansats. Respondenterna består av nio pedagoger som är verksamma i förskolan och som under de senaste tre åren arbetat nära barn med hörselnedsättning. Resultatet har bearbetats i relation till tidigare forskning och annan litteratur i ämnet. I analysen ses resultatet i relation till Imsens (1999) modell av ramfaktorteorin, d.v.s. utifrån faktorer inom de pedagogiska, administrativa, resursrelaterade, organisationsrelaterade ramarna samt ramar som berör barnets individuella förutsättningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att delaktighetsfaktorn behöver finnas inom alla tre områden (fysisk, social och pedagogisk miljö) för att nå bästa resultat. Verksamheten ska anpassas efter barns behov och studiens resultat visar på att det är främst anpassningar i den fysiska miljön som påverkar möjligheten att arbeta för delaktighet i förskolan. Det är svårt att skapa rätt förutsättningar genom enbart anpassningar i den sociala och didaktiska miljön.

Den här uppsatsen handlar om olika personalgruppers arbete i skolan i ett inkluderande perspektiv. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad det egentligen innebär och hur inkluderingen ska gå till, har ingen gemensam tolkning i svensk skola. Uppsatsens syfte är att titta på hur olika personalgrupper i skolan arbetar för att göra den pedagogiska, den sociala och den fysiska miljön tillgänglig för alla elever. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med semistrukturerade frågeställningar. Analysen av intervjumaterialet gjordes i följande steg: koncentrering, kategorisering, berättelse och tolkning. Resultatet visar att det inte finns något medvetet inkluderingsarbete på skolorna, men att personalen arbetar och planerar för att skapa en verksamhet som ska passa så många elever som möjligt. Personalen var överens om att den enskilt viktigaste faktorn i en fungerande verksamhet är relationen mellan vuxna och barn.

Styrdokument ställer övergripande krav på förskollärare och barnskötare att skapa trygga miljöer som främjar goda kamratrelationer då många barn idag vistas i och berörs av förskolans fysiska miljö. Forskning visar dock att den fysiska miljön ofta tas för given inom den didaktiska forskningen. Föreliggande studie ämnar ge förskollärare och barnskötare verktyg att främja trygga kamratrelationer genom att arbeta med den fysiska miljön ur ett barnperspektiv. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer i samtalsform med sjutton barn från två förskolor. För att lyfta barns perspektiv på relationen mellan den fysiska och sociala miljön intervjuas barn med stöd av fotografier och ikoner som representerar känslor. Även sju pedagoger intervjuas för att synliggöra möjliga likheter och skillnader mellan barns och vuxnas perspektiv. Ur barns perspektiv visar resultatet att barn är glada och har roligt tillsammans med kamrater i en miljö som innehåller ett varierat utbud av artefakter, möjligheter till fysiska aktiviteter samt gemensam planerad verksamhet, där artefakter kan uppfattas mediera trygghet. Den fysiska miljön kan således bidra till positiva känslor som främjar trygga kamratrelationer. Resultatet visar att pedagogerna lyfter vikten av närvarande vuxna och möjligheten till flexibla planlösningar. Att utrymmen som hall och groventré ligger nära varandra möjliggör att pedagoger skulle ha överblick i situationer som beskrevs som problematiska av både barn och vuxna. Studien visar att barn är utmärkta informanter om sina villkor och har själva lösningar på praktiska problem som kan finnas i förskolans miljö. Därmed är det fruktbart att öka barns delaktighet när pedagoger tänker kring den fysiska miljöns utformning på förskolan.

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till förskolans läsmiljö. Resultatet är baserat på tre observationer av läsmiljöer och läsaktiviteter i förskolans verksamhet samt tre kvalitativa intervjuer med de förskollärare som hållit i läsaktiviteterna. För att få en uppfattning om deras erfarenheter och kunskaper om läsmiljön i förskolan. Resultatet visar att det är svårt att sätta ord på vad en fysisk och social läsmiljö är men förskollärarna har en tydlig bild vad som förväntades av dem under en läsaktivitetet för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar att det är pedagogen som har störst betydelse för att läsmiljön ska vara gynnsam för barnen vid läsaktivitet. Läsaktiviter framhålls som en viktig aktivitet i förskolans verksamhet men verksamhetens resurser gör det svårt att genomföra läsaktiviteterna på önskat sätt. Högläsning sker oftast som en rutin och är sällan välplanerad. Observationerna visar att det finns flera likheter i den fysiska miljöns utformning samt hur den social miljön verkar. Gemensamt för förskollärarna är att de tycker miljön ska vara mysig, lugn och utan störmoment.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön. De frågeställningar som hjälpte oss att besvara syftet är: Hur skapar pedagoger goda förutsättningar för barns samspel i olika miljöer? Kan barnen påverka utformningen av sin miljö? Är den fysiska miljön tillgänglig för samspel? Hur ser pedagoger på föräldrarnas inflytande i förskolemiljön? För att få svar på frågeställningarna har pedagoger på tre olika förskolor intervjuats kring miljö för samspel och föräldrainflytande. Observationer har gjorts i samband med intervjuerna för att se hur miljön är arrangerad på avdelningarna. Studien har utgått från två olika teoretiska perspektiv: sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv. Vi har sett hur miljön kan skapa såväl förutsättningar som hinder för barns samspel.