Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i. Simone de Beauvoir menar att sociala konstruktioner skapar individer till antingen män eller kvinnor och att män har kommit att bli samhällets ideal. Studien har genomförts via 10 stycken ostrukturerade intervjuer där 6 av respondenterna var kvinnor och 4 var män. En analys av rådata utmynnade i fem olika teman vilket sammanställdes till ett resultat. Temana åskådliggör de anledningar till varför tjejdelar finns enligt respondenterna och består utav den maskulina gymkulturen, osäkerhet och erfarenhet, manliga blickar, manliga och kvinnliga roller samt religion och kultur. Resultatet visar på att både män och kvinnor påverkas av rådande strukturer och normer i samhället. Dessa strukturer och normer kan även vara anledningar till varför separata delar för tjejer finns på gym.

Sammanfattning I fokus för denna licentiatuppsats är barns och ungdomars bilder av poliser. Syftet är att beskriva dessa bilder och placera dem i en senmodern samhällelig kontext. Vägledande i beskrivningarna är tre meningsbärande begrepp – föreställningar, erfarenheter och förväntningar – vilka har utkristalliserats ur det empiriska materialet. Utgångspunkten är att bilderna är socialt konstruerade, med hänsyn till maktordning, habitus, sociala positioner och symboliskt kapital. För att förstå den betydelse unga tillskriver poliser är ansatsen därtill kulturellt sociologisk.   Studien bygger på ett enkätmaterial med 1 945 barn och ungdomar utan specifik erfarenhet av kriminella handlingar, i åldern 10-22 år. 35 grundskolor och 11 gymnasieskolor har deltagit och svarsfrekvensen är 58 procent i vardera kommunen. Dessutom genomfördes samtalsintervjuer i grupp med sammanlagt 50 deltagare i direkt anslutning till enkätstudien. Analysmetoden är inspirerad av tematisk analys. Materialet visar att barns och ungdomars uppfattning om Polisen som institution är positiv, men att de är något mer kritiska till Polisen som organisation och betydligt mer kritiska till enskilda poliser. Den övervägande andelen av deltagarna har varit i kontakt med poliser, främst i skolan eller när de har ansökt om pass. Förväntningarna på poliser är att de ska rikta sin verksamhet mot vuxna. Den yngre gruppen, 10-12 år är i större utsträckning, positiva till poliser. Den något äldre gruppen, 13-16 år, är mer negativa, medan den äldsta gruppen, 17-22 år, har en betydligt mer nyanserad bild av poliser. Vidare visar det sig att föreställningar, erfarenheter och förväntningar intimt hänger samman. Föreställningar bygger på olika erfarenheter, vilket i sin tur genererar olika förväntningar mot bakgrund av olika förutsättningar i tillvaron. En del bilder är mer generellt förekommande medan andra framställs främst i mer avgränsade kategoriserade grupper med unga. Ungas bilder kan tolkas som en kamp inom fältet där habitus och symboliskt kapital utgör maktmedel. Om vi väljer att se på unga som seismografer kan deras bilder vara tecken på en allmänt hållen bild av poliser även bland vuxna. Det visar sig också finnas en mystik runt poliser. Samtidigt som de kan upplevas vara i vägen är det spännande att se dem agera i skarpt läge. Skrönor spär på mystiken samtidigt som Polisens sätt att vara förtegna om hur de verkar, bidrar till de bilder vi har av dem. / Children´s and young people´s images of the police                    - a study in two local contexts Abstract This licentiate thesis focuses on children´s and young people´s images of the police. The aim is to describe and analyze these images and place them in late modernity. The starting point is taken in a notion that images are socially constructed, based on structures of power, habitus, social positions and a symbolic capital. To understand the importance of what meaning young people put into the police, the approach also is influenced by cultural sociology. Data were collected through a questionnaire to 1 945 children and young people, aged 10-22 years with no specific criminal experiences, in two local contexts; Karlskrona and Landskrona, two municipalities in the Southern part of Sweden. Conversational interviews were conducted in group sessions with in all 50 children and young people. The quantitative material, processed in SPSS, is used in a descriptive manner. For the interviews, a thematic analysis method was used. Regarding the participants’ images three main themes emerged; conceptions, experiences and expectations. Findings show that these children and young people have positive thoughts about the police as an institution but are to some extent more critical with regard to the police as an organization and far more critical when it comes to individual police officers. Almost all the participants have been in contact with police officers, mostly in school or when they have applied for a passport. Regarding expectations they want the police to focus their efforts on adults.  The children, aged 10-12, are more positive about the police while the group of 13-16 year olds are more negative. To some extent the older group, aged 17-22, are more differentiated. Furthermore, it appears that conceptions, experiences and expectations are closely linked. Conceptions are based on various experiences, which in turn generate various expectations in light of different circumstances in life. Some images are more generally occurring while others mainly are produced in groups of young people. Young people´s images can be interpreted as a struggle within the field where the habitus and symbolic capital constitutes a force. If we choose to look at young people as seismographs, their images can be signs of images of the police even among adults. Ultimately it turns out that there seems to be a mystique surrounding the police. For people it is exciting to see the police in action in real life while the police themselves are secretive about how they operate; which also may contribute to the images we create. And in this study it appears not to be differences worth mentioning between the two local contexts.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren. Genom dessa beskrivningar vidmakthåller författarna en offerbild av kvinnan som riskerar att förstärka hennes redan underordnade och sårbara position. / In Sweden, research on male partner violence against women has primarily been focused on the battered women rather then the abusive men. The aim of this work is to investigate how the Swedish literature discusses men's partner violence against women. Our research question has been: What general constructions of male partner violence against women is evident in the literature with regard to the themes of power and control, a woman's self-image, the surrounding attitudes and norms and causal explanations for partner violence? The work consists of a review of seven primary documents that have been analysed with the help of social constructionist theory. The results show that there is a risk that the majority of the authors in our primary documents discuss women as a particularly vulnerable group of male violence. The authors construct an image of women as victims of male partner violence and the man as the abuser. Through these descriptions, the authors perpetuate a victim image of the woman who is likely to strengthen her already inferior and vulnerable position.

Konstruktion pågår – Socialtjänstens arbete med våld i nära relationer Studiens syfte var att undersöka vilken typ av socialt arbete som bedrevs på en utvald socialtjänst gällande våld i nära relationer. Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. För att samla in empiriskt material har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare anställda på den utvalda socialtjänsten varav samtliga hade erfarenhet av arbetet med våld i nära relationer. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och utifrån socialkonstruktionism som teori samt med ett genusperspektiv. Studien visade att det finns en otydlighet kring hur arbetet ska bedrivas inom socialtjänsten, samtliga intervjupersoner hade liknande syn på fenomenet våld i nära relationer men det var i huvudsak magkänslan som avgjorde huruvida de skulle ställa frågor kring våld. Studiens slutsats är därför att arbetet med våld i nära relationer är under konstruktion.

Denna studie använder sig av ett socialkonstruktionistisk perspektiv i en innehållsanalys av konstruktioner av sexsäljare och sexförsäljning i ett urval av nyhetsartiklar från den svenska tidningen Aftonbladet och den nyzeeländska tidningen New Zealand Herald. De identifierade konstruktionerna analyserades med hjälp av stigma och andrefiering för att jämföra stigmat som produceras av konstruktionerna som fanns i tidningarna. Resultatet visade att anledningen till att sexsäljare börjar arbeta inom sexindustrin konstruerades i båda tidningarna som resultatet av ekonomisk, finansiell eller materiella problem. Medan Aftonbladet tenderade att konstruera dessa problem som något som tvingat sexsäljare att sälja sex, så tenderade New Zealand Herald att konstruera dem antingen som entreprenörer eller problemlösare.   Stigmatiserande konstruktioner av sexsäljare och sexförsäljning fanns i båda tidningarna, men konstruktionerna producerade stigma på olika sätt. I New Zealand Herald var de mest framträdande stigmat mot migranter som säljer sex, som framställdes som kriminella som stal pengar från legala sexsäljare. I Aftonbladet kretsade det tydligaste stigmat runt sexsäljares bristande kontroll och makt. Oftast framställdes sexsäljare i Aftonbladet som att de hade en oförmåga att lämna sexförsäljningen, och de sågs ofta som fast i händerna av en tredje part som pressade eller tvingade dem att sälja sex. Implikationer för det sociala arbetets praktik gällande mötet med sexsäljare diskuteras. Denna studie kan ge mer kunskap och vidare en medvetenhet om de stigmatiserande konstruktionerna som finns i det sociala arbetet kring sexförsäljning vilket kan leda till ett mer konstruktivt arbete och bemötande. Slutligen bjuder studien in till mer ingående forskning kring stigmatisering av sexsäljare samt hur socialarbetare kan motverka reproduktionen av stigmatiseringen av sexsäljare.

Tidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättning oftast representeras på ett nedsättande och stereotypt sätt i massmedier. Detta kan i sin tur påverka allmänhetens förståelse för funktionsnedsättning och hur de bemöter funktionsnedsatta individer i det verkliga samhället. Lite forskning har dock bedrivits om hur funktionsnedsättning representeras TV-spel, som är ett medium på frammarsch och som konsumeras av en stor del av jordens befolkning. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med att fylla den vetenskapliga kunskapsluckan som finns genom att analysera hur sex karaktärer med olika funktionsnedsättningar representeras i fyra TV-spel. Detta görs utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv och två metodologiska paradigm, i närspelning och multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de flesta karaktärerna representeras utifrån sociala konstruktioner om deras specifika funktionsnedsättning. Frekvent förekommande stereotyper om funktionsnedsättning i andra massmedier kunde också kopplas till karaktärerna i TV-spelen. Spelarna av spelen får därmed en övergripande bild av de funktionsnedsatta karaktärerna som avvikande samhällsmedborgare, som i sin tur kan minska möjligheterna för funktionsnedsatta individer att bli inkluderade i samhället. Det konkluderas också att det finns ett behov av mer forskning om hur funktionsnedsättning representeras i TV-spel, men också forskning som undersöker vilken effekt som representationerna kan ha på människorna som spelar spelen.

Syftet med studien var att analysera hur förskollärares konstruktioner av fri lek påverkar utformningen av den fysiska miljön. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där fyra förskollärare intervjuades i syfte att synliggöra förskollärares enskilda uppfattningar och förhållningssätt till fri lek. Materialet analyserades genom en tematisk analys och för att kunna synliggöra olika konstruktioner utgick studien ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. I resultatet synliggjordes två olika konstruktioner av fri lek, fri lek i mellanrummen och fri lek i undervisningssyfte. Det framkom att förskollärares förhållningssätt till barnens fria lek varierade i de olika konstruktionerna. Vidare visade resultatet olika möjligheter och utmaningar med den fysiska miljön som lyftes fram inom respektive konstruktion. I resultatet blev den platta strukturen synlig och förskollärare beskrev ett gemensamt ansvar för den fysiska miljön och barns fria lek. Slutligen framkom det även att undervisningen värderades högre än fri lek och hade därför högre status i förskolans praktik.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att belysa olika aspekter av det kunskapsläge som finns idag sett till icke-suicidalt självskadebeteende bland unga kvinnor. Uppsatsens frågeställning var: Hur konstrueras och beskrivs ämnet icke-suicidalt självskadebeteende hos unga kvinnor i valda delar av forskningslitteraturen? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt som består av 11 primärdokument och resultaten analyserades med hjälp av en socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att kvinnor är överrepresenterade vad gäller icke-suicidalt självskadebeteende med fokus på att skära/rispa sig, men att det kan bero på vad forskaren väljer för inkluderings- och exkluderingskriterier i sin studie. Primärdokumenten vittnar om olika orsaker till varför unga kvinnor avsiktligen skadar sig själva, såväl inre som yttre faktorer är avgörande och samspelar med varandra. De unga kvinnorna upplevde att skärandehandlingen var ett effektivt sätt att hantera negativa känslor och att känna emotionell lättnad. Det fanns en stark korrelation mellan självskadehandlingar och dysfuntionella familjeförhållanden. Att självskada genom att skära samt rispa sig blev ett sätt att kanalisera svåra känslor men även att kommunicera med omgivningen då de unga kvinnorna inte lärt sig att på ett mer välgörande sätt uttrycka svåra känslor. De unga kvinnorna internaliserar omgivningens förväntningar – att vara ”den självskadande” – och skapar utifrån dessa en identitet. / The purpose of this systematic review was to highlight different aspects of the state of knowledge available today in terms of non-suicidal self-injury among young women. The question at issue was: How does the research literature – selected parts of it – construct and discuss the topic of non-suicidal self-harm in young women? The paper is a selective knowledge survey consisting of 11 primary document and the results were analyzed using a social constructionist theory. The results showed that women are overrepresented in terms of non-suicidal self-injury with a focus on cutting/scratch, but it may depend on what the researcher selects for inclusion and exclusion criteria in their study. Primary documents show various reasons why young women deliberately harm themselves, both internal and external factors are crucial and interact with each other. The young women felt that the cutting action was an effective way to deal with negative emotions and to feel emotional relief. There was a strong correlation between self-harm acts and dysfunctional family relationships. The young women learned to self-harm as a way to channel hard feelings but also to communicate with the environment because they had not learned to communicate difficult emotions in a more beneficial way. The young women internalize the expectations of - to be "the self-harming young woman” - and creates an identity from these expectations.

Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. Då inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gått att finna, så blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte är att utifrån ett personalperspektiv öka förståelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har då det gäller att ta tillvara och stärka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frågeställningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stärka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgående i hela uppsatsen. För att samla in vårt material har sex stycken enskilda kvalitativa intervjuer genomförts som sedan har analyserats och bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att personalgruppen beskriver identitetskapande som något socialt format med och av individens kontext. De beskriver också att hemmaplanslösningar kan bidra till en stärkt identitetsprocess genom deras arbetsmetoder, människosyn och sätt att vara. Vår tolkning och slutsats blir att personalen anser sig i sitt arbete med hemmaplanslösningar kunna påverka ungdomars identitetsskapande i en positiv riktning. Eftersom studien har ett personalperspektiv hade vidare forskning kring ett ungdomsperspektiv varit intressant att genomföra. / The background to our research is a common interest in adolescent identity development. We have found no previous studies of how home solutions can contribute to a positive identity development so we considered it interesting to do such a study. The purpose of the research is based on a staff point of view to increase understanding of the meaning to the work with home solutions when it comes to taking advantage of and strengthen young people's positive identity processes. In order to answer this purpose, we have chosen to problematize questions about how identity formation takes place in their activities and how they with home solutions can strengthen these young people in a positive direction. We have used a social constructionist point of view throughout this research. To collect our material we have done six individual qualitative interviews that have been analyzed and processed using a qualitative content analysis. Our results shows that the staff group describes identity as socially constructed with and by the individuals context. They also describe that home solutions can contribute to a stronger identity development through their work, their view of man and ways of being. Our interpretation and conclusion is that the staff considers their work with home solutions contributes to influence young people's identity development in a positive direction. Since our study has a staff point of view it would be interesting to do further research on a youth perspective.

Ändamålet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur förskolepedagoger bemöter flickor och pojkar i Thailand samt att bidra med kunskap om genus och könsnormer i den thailändska förskolan. I avsikt att få en ökad förståelse för konstruktioner kring könsnormer i den thailändska förskolan har jag rest till norra Thailand för att besöka två förskolor. På plats använde jag mig av en kvalitativ datainsamling för att samla information från pedagoger, och därefter sammanställt dem med observationer för att jämföra teori och praktik. Jag genomförde även intervjuer med thailändska modersmålslärare för att utöka materialinsamlingen. I resultatet framkommer det att utbildning på senare tid har fått en ökad betydelse i Thailand, vilket har gett både flickor och pojkar samma möjlighet att gå i skolan. Resultatet tyder även på en ökad kunskap inom genus och jämställdhet hos thailändska pedagoger vilket visas i deras tankesätt och hur de förhåller sig till flickor och pojkar. Trots detta visar resultatet att gamla normer än idag är ett fortsatt problem när det kommer till hur man behandlar flickor och pojkar. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how pedagogues treat girls and boys differently in Thailand and also to contribute to the knowledge about gender and gender norms in the preschools in Thailand. To answer my research questions, I travelled to the north of Thailand to visit two pre-schools. I have been using a qualitative study to collect information from teachers and have compiled my observations to compare theory with real practice. I also interviewed some Thai native language teachers in Sweden to expand the research material. The results show that the importance of education has increased for children in Thailand, which has given both girls and boys the same opportunity to attend school. The research also tells that pedagogues in Thailand are educated about gender and equality which shows in their reasoning about how to approach girls and boys with gender awareness. However, despite the gender sensitive reasoning it has through observation been disclosed that old norms are still a present issue when it comes to approaching girls and boys differently.