Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare anser utmärker en god relation till elever och hur lärare upplever att relationer påverkar elevers lärande. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur lärarna arbetar relationsskapande i och utanför klassrummet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare från olika gymnasieskolor i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av sociokulturella teorin.   Respondenter var eniga om att goda relationer är viktiga. En god relation handlar om förmågan att se alla elever, om respekt, tillit och förmågan att ha kul. I klassrummet upplevde respondenterna att många elever vill att man är nyfiken på dem. En god relation skapas när det finns ett intresse för eleverna, när de är delaktiga och när det finns en kommunikation. Det är okej att vara personlig men relationen ska inte vara privat. Goda relationer utanför klassrummet var av lika stor vikt. Det relationella mötet startar redan i korridoren menar respondenterna. Mentorskapet är en viktig del i relationsskapandet då det handlar om att vara tillgänglig för eleverna. Relationen lärare har till sina elever påverkar inte betyget men påverkar möjligheten till att prestera och därigenom visa att man kan nå högre betyg.

Djokic Dragana & Al-Imam Poran (2023). Stödinsatser för elever i språksvårigheter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar om skrivundervisningen och det gemensamma skrivandet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som analyserar och diskuterar tio lärares syn på sin skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr22 samt deras uppfattningar om införandet av det gemensamma skrivandet. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och uppsatsen vilar på den sociokulturella teorin där lärande sker i samspel med andra.I den nya kursplanen för svenskämnet i årskurs 7 - 9 finns numera det gemensamma skrivandet med i det centrala innehållet. Vilket är nytt för läroplanen men utifrån vårt resultat uppger lärarna att de har använt ett gemensamt skrivande redan innan den nya kursplanen implementerades. Resultatet visar att lärare har en liknande syn på hur ett gemensamt skrivande kan användas i skrivundervisningen då majoriteten lärare anser att det gemensamma skrivandet är ett didaktiskt verktyg som de använder i helklass för att inleda ett nytt arbetsområde men som sedan mynnar ut i ett enskilt skrivande och i en enskild bedömning. Vidare visar resultatet att merparten av lärarna inte har ändrat sina tidigare planeringar i samband med implementeringen av den nya kursplanen. I resultatet kan vi utläsa ett mönster av att lärarna ser användandet av texttyper som centralt för skrivundervisningen och utifrån att kriterierna kring texttyperna inte har ändrats i den nya kursplanen har lärarna valt att inte ändra sina tidigare planeringar.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap kring hur förskollärare ser på utforskandets betydelse för barns lärande. Studien utgick från ett kvalitativt perspektiv och metoden som användes var intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare ser barns utforskande i förskolan som betydelsefullt för deras lärande. Barn utforskar hela tiden och drivs av deras nyfikenhet samt lust att lära. Utforskandet är ett sätt för barn att förstå och upptäcka diverse företeelser i sin omvärld. Förskollärarna stöttar barnen i deras utforskande och främjar deras utveckling och lärande genom att ställa öppna frågor samt uppmärksamma deras visade intressen.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar läroplanen i svenska och dess förändring från 2011 till 2022, samt lärares syn på sin egen skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr11. Studien vilar på den sociokulturella teorin där man tror att allt lärande sker i samspel med andra. I den nya kursplanen för svenska har gemensamt skrivande lagts till vilket är den största förändringen. Detta är något nytt för läroplanen, men också intressant utifrån forskningsresultat som visar att gemensamt skrivande är viktigt för lärande. Resultaten visar även på att lärare har väldigt olika syn på att skrivundervisningen samt att det finns lärare som anser att skrivundervisning bör vara lägre prioriterat än läsundervisning. Vidare visar resultaten att flera lärare inte använder läroplanen som den ska användas enligt Skolverket.

Syftet med denna studie har varit att, med stöd av några invandrade individers egna erfarenheter försöka förstå samt bidra till en fördjupad förståelse för både det som underlättar för nyanländas lärande av det svenska språket, samt vad det är som försvårar för det. En kvalitativ metod genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna bestod av fem utlandsfödda personer. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och diskuterades sedan utifrån tidigare forskning i ämnet. Resultatet visar på att informanterna möttes av olika hinder och utmaningar under språkinlärningen, dessa bestod mestadels av yttre faktorer vilket skapat en känsla av utanförskap. Samtidigt belyser resultatet att det huvudsakliga stödet handlar om att få möjlighet att använda det svenska språket socialt samt få stöd i att komma ut i sociala sammanhang utanför skolan.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor. Av vilka skäl ger lärare läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Finns det någon läxpolicy som lärare arbetar utifrån? Detta är våra tre huvudfrågeställningar som genomsyrar hela vårt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra sina läxor. I vår undersökning har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, där fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola har delgett oss sina åsikter och tankar om läxor. De främsta anledningarna till att lärarna vi har intervjuat ger läxor är för att eleverna ska repetera befintlig kunskap, lära sig att ta ansvar och för att föräldrarna ska få en inblick i skolarbetet. I möjligaste mån försöker de intervjuade lärarna att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar för att göra sina läxor, då en del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. Under arbetets gång har vi kommit fram till att elevers olika förutsättningar påverkar deras läxläsning och att lärare därmed måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då anser vi att läxor kan ge positiv effekt. Då en läxpolicy problematiserar lärarnas syn på och förhållningssätt till läxor, anser vi att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärare, elever och föräldrar.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen ochvad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studienssyfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttrycknär barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använtkvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri.Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektivpresenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även frambarns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer,antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången föratt sedan utgöra en grund i analysdelen.I vår studie kan vi dra flera slutsatser. Studien visar bland annat att barnens uttryck avnaturvetenskapliga fenomen kan förklaras och beskrivas med hjälp av begreppenantropomorfism, animism, artificialism och metaforer. Vår studie visar även att barnenstal om sitt lärande går att sammanfatta genom tre teman: barn lär tillsammans, miljön talaroch vägledning för lärandet. Barns tal om sitt lärande ger uttryck för att de har lärt sig påett sätt som bekräftar det sociokulturella perspektivet på lärande. / This study aims to examine how children talk about scientific phenomena and what appears to be central to children's speech about scientific phenomena. This study also aims to examine the view of knowledge and learning as expressed when children talk about their learning. Our study is qualitative which means that we have usedqualitative interviews when we gathered empirical study . Since we have chosen to primarily analyze our material from a socio -cultural perspectivewe present it in our literature review . In our literature review we highlight in the futurechild's perspective, which also provides a foundation in the study. The concepts of metaphors, anthropomorphism , animism and artificialism are also highlighted in the literature review for then form the basis of the analysis part .In our study , we can draw several conclusions . The study shows that the children's expressions of scientific phenomena can be explained and described by means of the concepts anthropomorphism , animism , artificialism and metaphors . Our study also shows that childrens speaking about their learning can be summed up by three themes: children learn together, environment speaks and guidance for learning. Children's speech about their learning reflects the fact that they have learned ina way that confirms the socio-cultural perspective on learning .

En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn.

Syftet med studien är att undersöka om verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten arbetar med de estetiska uttrycksformerna i samband med barns språkutveckling. I studien presenteras bland annat det teoretiska perspektivet på lärande vilket är det sociokulturella perspektivet. Metoden utgörs av observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Resultatet av studien visade att estetiska uttrycksformer praktiseras och används som ett redskap för att stimulera barns språkutveckling. De estetiska uttrycksformer som förekom mest i de två förskolorna där studien genomfördes var teater, “rollspelslekar” och musik, sång rim och ramsor. Dessa estetiska aktiviteter förekom främst i den styrda planerade verksamheten som barnen sedan bearbetade och gav uttryck för i den egna leken. Alla pedagoger som intervjuades var överens om att estetiska uttrycksformer i förskolan var ett gynnsamt sätt för barnen att utveckla sin språkutveckling, men att det inte används i så stor utsträckning som det skulle kunna göras. Flertalet deltagande pedagoger i studien hade inte tänkt medvetet på sambandet mellan estetiska uttrycksformerna och barns språkutveckling, utan ansåg att språket är något som hela tiden finns med överallt som en naturlig del av vardagen och barns lärande.