Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever cirkelmodellen som undervisningsmetod och hur den påverkar elevernas lärande. Tidigare forskning har visat att lärare som inte har någon erfarenhet av modellen upplever den som svår att undervisa med av olika anledningar. Denna studie vill därför också se om det finns någon skillnad i upplevelser av metoden beroende på hur länge lärare arbetat med den. För att undersöka detta har semistrukturerade frågeformulär använts. Vi fick in svar från totalt 26 lärare. Den teorin och det begreppet som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och den proximala utvecklingszonen.   Resultaten av frågeformulären visar att lärare har en positiv inställning till undervisningsmetoden, men att tiden för förberedelser var ett stort problem. Svårigheterna med att individanpassa lyftes också fram av flera lärare. De stora fördelarna med cirkelmodellen är att den är en tydlig, strukturerad metod som ger eleverna stöttning, genrekunskap och stora möjligheter att lära i samspel med andra.

Efter Covid-pandemin har det nya normala skapat en ny situation där en del medarbetare jobbar på plats och andra på distans vilket skapar utmaningar för företagskulturen. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur medarbetare upplever lärandet av företagskultur inom organisationer med en uttalad företagskultur. Frågeställningarna som har använts för att uppnå syftet har varit följande: "I en organisation där det finns en uttalad företagskultur, hur upplever medlemmarna den företagskulturen?", "Hur upplever medarbetarna att de lär sig företagskulturen av andra?" samt "Hur upplever medarbetarna att de lär sig företagskulturen genom lärandeaktiviteter?". Den empiriska datan har samlats in med hjälp av datainsamlingsmetoden intervju. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer för att ge möjlighet för respondenterna att beskriva sina upplevelser på bästa sätt. Totalt intervjuades sju individer som arbetar eller har arbetat på ett företag med en uttalad företagskultur. Analysen genomfördes på ett deduktivt sätt vilket innebär att vi har försökt identifiera empirin till de teorier vi valt ut. Dessa teorier är socialisation av Berger och Luckman (1979), situerat lärande av Lave och Wenger (1991) och sociokulturella aktiviteter av Rogoff (1995). Resultatet på studien visar indikationer på att medlemmarna i en organisation där det finns en uttalad företagskultur upplever att det finns normer och värderingar som medarbetarna måste anpassa sig till. Vissa respondenter har uppgett att de har lärt sig om företagskulturen via arbetsuppgifterna då de lever kulturen. Andra menar på att lärandet från andra kan ske genom att observera eller prata med kollegor. Och slutligen har en del respondenter upplevt att de har lärt sig kulturen genom formella lärandeaktiviteter såsom workshops, kurser samt interna möten.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare säger om och på vilket sätt digitala verktyg stödjer språkutveckling hos barn. Vi valde att undersöka detta område då digitalisering ökar i dagens samhälle och är ett framtida verktyg för barn. Vi har även ett eget intresse att undersöka hur språkutveckling kan stödjas med digitala verktyg.  Studiens ramverk grundar sig i den sociokulturella teorins perspektiv med fokus på barns användning av digitala verktyg vid språkutveckling i sociala sammanhang.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att se hur förskollärare använder de digitala verktyg som finns att tillgå på förskolan för att stödja barns språkutveckling. Vi valde att göra intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor på vår egen enhet. Intervju som metod valdes för att få fler svar och följdfrågor kunde ställas till respondenterna som på så vis kunde utveckla sina svar.   Resultatet visade att digitala verktyg kan främja språkutveckling genom att bland annat använda sig av språkappar på lärplattor och med detta skapa möjligheter till diskussion och reflektion. Genom att reflektera tillsammans när till exempel kunskap söks på digitala verktyg stöds barns språkutveckling. En respondent upplevde dock att den ekonomiska aspekten kunde begränsa utbudet och användandet av digitala verktyg. Möjligheter med digitala verktyg lyfts också upp i resultatet där bland annat barnen blev producenter när digitala verktygen användes för att skapa en film tillsammans.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare leder det förebyggande arbetet medkonflikthantering i arbetslaget med fokus på det undervisande uppdraget. Studien utgår från detsociokulturella perspektivet och en kvalitativ metoden med intervju som datainsamlingsmetod.Resultatet visar att kommunikation, samspel och kollegialt lärande är en nyckel iförskollärarnas arbete med att förebygga konflikter i arbetslaget i relation till det undervisandeuppdraget. Det krävs förutsättningar i form av planeringstid för att förskollärare och arbetslagettillsammans ska åstadkomma detta. Resultatet visar även att kulturella mönster lever kvar avden tidigare platta organisationen i förskolan vilket försvårar förskollärarnas positionering iarbetslaget och därmed deras möjlighet att förebygga konflikter i arbetslaget i relation till detundervisande uppdraget. Slutsatsen i studien är att förutsättningar behöver skapas förförskollärare och övrig personal (barnskötare) i arbetslaget att ompositionera sig och genomföradet undervisade uppdraget i relation till en förändrad ansvars- och arbetsdelning.

No description available.

Syftet med studie är bland annat att bidra med kunskap om förskolans arbete med digitala verktyg med inriktning på lärplattan för att främja alla barns språk och kommunikation. Studiens utgångspunkt har varit det fenomenologiska perspektivet med målet att få fatt i pedagogernas tankar och erfarenheter. Vidare har även det sociokulturella perspektivet används under analysprocessen med målsättning att bidra med kunskap om hur lärplattan främjar alla barns språk och kommunikation. Utifrån forskningsfrågorna formulerades semistrukturerade intervjufrågor som bland annat handlade om pedagogernas förhållningssätt till lärplattan, lärplattans tillgänglighet för barnen att ta egna initiativ och eventuella hinder som respondenterna upplever. När efterfrågade data samlats började studiens analysarbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv som sorterades och reducerades med avsikt att få svar på forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att alla förskolor använde sig av lärplattan för att främja barnens språk och kommunikation om än de arbetade på olika sätt. På förskolorna där de använde lärplattan mer begränsat framkom ändå i resultatet att alla förskolor hade en intention att använda lärplattan på ett sätt som främjar barnens språk- och kommunikationsmöjligheter. En slutsats som drogs var att den oro som finns i samhället kring skärmtid och strålning inte riktigt passar in i förskolans värld eftersom resultatet visar att det finns begränsat antal lärplattor i jämförelse med antal barn. Detta betyder att den faktiska tidensom barnen tillbringar framför skärmen i förskolorna blir kort. Vare sig barnen konsumerar eller producerar med lärplattan bidrar artefakten till barnens språk- och kommunikationsmöjligheter.

Denna studie handlar om hur läsplattan används i läs- och skrivinlärningen i skolans tidiga år. Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om läsplattan som digitalt redskap i undervisningen. Ett specifikt fokus riktas mot de elever som lärarna upplever har svårigheter i sin läs- och skrivinlärning. Detta undersöks genom en enkätstudie, där lärare ombeds svara på frågor kopplat till användning samt uppfattning om digitala redskapet i relation till elever som har svårt i sin läs- och skrivinlärning. Mina frågeställningar är: Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar lärarna med läsplattan som redskap i tidig läs- och skrivinlärning? Hur resonerar lärarna kring att använda läsplattan som stöd för elever som de upplever har svårigheter i läs- och skrivinlärningen? Uppsatsen utgår från den sociokulturella teorin. Resultatet av enkätstudien visar att lärarna runt om i landet uppfattar både möjligheter och utmaningar med läsplattan som redskap i elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna ser både möjligheter och utmaningar med läsplattan som stöd för elevernas läs- och skrivinlärning. Exempel på utmaningar är att tillgängligheten varierar, finmotoriken kommer i skymundan, det stora utbudet av applikationer och att det är svårt för läraren att bli medveten om vad eleverna gör med läsplattan. Exempel på möjligheter är det stora utbudet av olika appar som medför en variation för eleverna. Därmed kan undervisningen bli mer individanpassad. Ytterligare möjligheter är att läsplattan även kan ge möjlighet till att få en input till språket, att använda talsyntesfunktionen och att underlätta för elever med finmotoriska svårigheter.

Syftet med studien är att utifrån närmaste utvecklingszonen beskriva hur pedagoger arbetar med dans i förskolan. Studien består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer som är genomförda på sex olika förskolor i samma kommun varav en intervju i annan ort. Utifrån den insamlade data framkom det att pedagogerna var över med att dans bör prioriteras eftersom det främjar den fysiska- och sociala utvecklingen hos barnen. I resultatdelen påvisar det att dans använts mer spontant än planerad, samt att de dansar för den fysik och gemenskap som barnen får med varandra. Det visades även på att det kan finnas okunskap gällande dans kring pedagogerna som deltog i intervjuerna vilket försvårare syftet med ämnet dans i förskolan    De slutsatserna som dras utifrån studiens syfte och resultat är att det behöver finnas stabilitet mellan pedagogers förhållningssätt och deras kunskap samt materiella ting. Pedagoger behöver ha en förståelse till varför dans är viktigt men även känna att det är ett lustfyllt och meningsfullt lärande att genomföra det i förskolan.

Vi har i denna studie undersökt två lärares arbete med barnböcker för konflikthantering. En bokanalys av de barnböcker de intervjuade lärarna arbetar med har också gjorts för att undersöka hur mellanmänskliga konflikter framställs och hur innehållet i barnböcker kan användas för konflikthantering. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt barnböcker kan användas i grundskolans utbildning för att behandla mellanmänskliga konflikter samt att skapa förståelse för barnboken som verktyg för konflikthantering. Studien utgick från en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ textanalys där det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Materialet som utgjort grunden för denna motivstudie och empiriska undersökning bestod av barnböcker och intervjuer. Resultatet har visat att boken spelar en avgörande roll i lärarnas konflikthantering. Vidare visade resultatet att boken kan skapa möjligheter för elever att utvecklas i förståelse för sig själv och för andra. Resultatet har också visat att boken kan öppna upp för lärtillfällen och utvecklande samtal. Studien visade, utifrån de två lärarnas intervjuer och bokanalysen, att barnboken kan skapa möjligheter och användas som ett verktyg för konflikthantering.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1 anpassar sin läsundervisning för att stödja och utmana eleverna i sin läsutveckling. Vår studie har som utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket belyser samspel och kommunikation mellan individer som två viktiga aspekter för individers kunskapsutveckling. Vi har genomfört en intervju med nio olika lärare för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att de flesta lärarna samarbetar med förskoleklasslärarna genom att ha en överlämningsdiskussion för att skapa en tydlig bild om var eleverna befinner sig i sin läsutveckling. Det är även vanligt att specialläraren hjälper klassläraren att genomföra olika screeningstester för att bedöma elevers läsförmåga och anpassa läsundervisningen utifrån elevers behov och förutsättningar. För att anpassa läsundervisningen använder lärarna läromedel med olika svårighetsgrader, digitala hjälpmedel, samarbetsövningar och nivåanpassade läsläxor för att skapa möjlighet för alla elever att utvecklas i sin läsning. Vårdnadshavares involvering inom elevers läsutveckling är även en viktig aspekt som lyftes fram i resultatet. Slutligen visar resultatet att lärarna arbetar på ett varierande arbetssätt och bedriver en anpassad undervisning som hjälper eleverna att utvecklas som läsare och att uppnå kunskapsmålen inom läsningen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att utifrån resultatet använder lärarna de individualiseringar som de bedömer är gynnsamma för klassens behov och förutsättningar.