I ett samhälle som ständigt utvecklas sker en hel del förändringar på arbetsplatsen. Dessa förändringar kan innebära omorganisering, omstrukturering och ändringar i kontorsmodellen. Den här studien är en kvalitativ forskning genomförd i företag som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Den här studien presenterar intervjuer som är genomförda på företag i Sverige som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Syftet är att jämföra lärande via kommunikation och tekniska hjälpmedel på den nya kontorsmodellen med den föregående kontorsmodellen. Tidigare forskning visar att aktivitetsbaserade kontor har mestadels positiva aspekter då kontorets inredning, zonindelning och tekniska hjälpmedel leder till utveckling hos medarbetarna. Undersökningen är genomförd med deduktiv forskningsansats där den sociokulturella lärandeteorin används som utgångspunkt för analys av resultatet. Resultatet presenterar möjligheter i aktivitetsbaserade kontor som leder till utveckling och vidgar medarbetarnas kunskaper. Detta sker genom medarbetarnas vilja till att utvecklas.

Syftet med studien är att undersöka hur, när och varför speciallärare använder laborativt  material inom matematik i årskurs 1-3. Idén till ämnet uppkom då vi som lågstadielärare är intresserade av hur vi kan få mer kunskap om laborativt material och använda det på bästa sätt i matematikundervisningen. Intervjuer och observationer har genomförts med fyra speciallärare på skolor i en medelstor stad för att kunna besvara frågeställningarna i studien. Resultaten i studien har sedan analyserats med hjälp av Vygotskijs teori, det sociokulturella perspektivet och Deweys teori, pragmatismen. Resultatet visar att speciallärarna använder laborativt material med elever som är i svårigheter inom matematik eftersom det anses vara ett betydelsefullt hjälpmedel. Däremot förespråkar speciallärarna i studien att använda laborativt material med alla elever. Resultet visar också att laborativt material används under olika tidsperioder samt att materialet uppskattas hos eleverna. Studien avslutas med en diskussion där vi diskuterar hur, när och varför speciallärare använder laborativt material.

Syftet med studien är att utifrån svaren från intervjuerna med förskollärarna få kunskap om deras tankar och definitioner om estetiska uttrycksformer och hur de använder sig utav dessa i förskolans verksamhet. Syftet är även att få en uppfattning om vilken betydelse de estetiska uttrycksformerna som bild, musik och drama har för förskollärarna. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av intervjufrågor, för att därefter sammanställa svaren och få en inblick i deras arbete med estetiska uttrycksformer. Intervjuerna gjordes med totalt sex förskollärare.Vår studie visar att det finns en vilja hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan med syftet på att baarn ska kunna ta del av ett bredare synsätt på lärande. Trots viljan känner många av förskollärarna idag att tiden och personalen inte räcker till för att förverkliga arbetet i förskolan om ett mer estetiskt lärande. Undersökningen visade att det finns en viss rädsla hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer då det är ett arbetssätt som de inte känner att de behärskar fullt ut eller har erfarenheter av sedan tidigare.

Syftet med vår fallstudie är att undersöka hur kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen ser ut vid måltidssituationen i förskolan. Vi har genom intervjuer med två förskollärare och observation av två måltidssituationer vid två olika förskolor tagit del av vilka metoder förskolläraren använder för att möjliggöra kommunikationen för de yngsta barnen. Observationerna har även bidragit med material till vår empiri då vi genom dem kunnat urskilja de yngsta barnens strategier för att kommunicera. Genomgående visar resultatet på ett sociokulturellt förhållningssätt hos förskollärarna då vi i resultatet kan se hur de stöttar, vägleder och skapar förutsättningar för barnen att lyckas inom den proximala utvecklingszonen. Förskollärarna visar även på ett multimodalt förhållningssätt genom att de använder, accepterar och besvarar olika medierande språkliga redskap i kommunikationen med barnen.  Resultatet visar även att förutsättningarna för kommunikation för de yngsta barnen är stora men att det i vår studie kan ha påverkats av antalet barn vid observationstillfällena. Genom att vi har tagit del av tidigare forskning och analyserat studiens resultat  kan vi se att med färre barn i gruppen interagerade förskollärarna mer med barnen. Slutsatsen är att antalet barn i grupperna och förskollärarens förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjligheter till kommunikation Vi ser måltidsituationen som en återkommande stund där antalet barn har didaktisk betydelse samt att förskollärarnas förhållningssätt och didaktiska mål med måltidsituationen i enligthet med förskolans styrdokument bör riktas lika mycket åt lärande som åt omsorg.

Forskning som analyserar appar och dess användning vid läs- och skrivutveckling är ett tämligen outforskat område. Syftet med studien är att analysera och belysa funktionen hos appar som är anpassade för och används i grundskolans åk 1–3 i ämnet svenska inom området läsa och skriva. Analysverktyget som används för att besvara studiens syfte är en sammanställning av ramverk, matriser och kategoriseringar som använts i tidigare forskning. Detta verktyg används vid analys av 27 stycken appar. De färdigheter i det centrala innehållet avseende läsa och skriva som apparna fokuserar är främst att utveckla lärandemål som stor och liten bokstav, bokstavskännedom samt sambandet mellan ljud och bokstav. Inte någon app i urvalet utvecklar färdigheterna textbearbetning eller att skriva texter efter dess typiska uppbyggnad och drag. Den fonologiska medvetenheten är det apparna främst avser att utveckla hos användaren. De övriga aspekterna av språklig medvetenhet finns det betydligt färre appar som utvecklar. Den behavioristiska synen på lärande synliggörs i de instruktiva apparnas läraktiviteter. De bjuder in till aktiviteter med trial and error där användaren kan prova sig fram till rätt svar. Återkopplingen sker via ett förstärkningsschema där varje besvarad fråga följs av antingen en positiv eller negativ förstärkning. De appar som analyserats är användarvänliga och har inga onödiga funktioner som distraherar från lärandet. Enligt det sociokulturella perspektivet på lärande sker läs- och skrivutveckling i sociala sammanhang men apparna består till största delen av ensamarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och diskutera hur förskollärare rent konkret och praktiskt kan arbeta för att stimulera och väcka barns tidiga intresse för läs- och skrivutveckling i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Analysen av det insamlade materialet bygger på det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att förskollärarna anser att det är viktigt att tidigt väcka barns intresse för läsning och skrivande. Verktyg såsom böcker, namnlappar med bokstäver och barnens intresse utgör betydelsefulla metoder i arbetet. Resultaten visar även att det är viktigt att miljön är inbjudande med gott om tillgängligt material, men också att förskollärarnas kompetens och medvetenhet är betydelsefulla för att barn ska utveckla sin läs- och skrivförmåga i förskolan.

Denna studie avser att undersöka hur lärare i förskoleklass och skolans årskurs 1–3 arbetar med läsinlärning, hur de differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning samt hur de resonerar kring val av metoder och arbetssätt med anknytning till vetenskap­lig grund och beprövad erfarenhet. Materialinsamlingen har skett genom en kvantitativ enkätundersökning samt via kvalitativa intervjuer. Insamlade data från den kvalitativa delen har analyserats via en tematisk analys. Från kvantitativa data har två öppna frågor analyserats genom tematisk analys och resterande frågor har analyserats direkt på enkät­utformningens sida. Resultatet visar att lärare både differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning i stor utsträckning genom att använda sig av olika metoder och modeller som till största del är förankrade i forskning men som även baseras på egna erfarenheter. Resultatet visar även att lärare i stor utsträckning får välja arbetssätt utan tydliga direktiv från rektor och skolledning.

Studiens syfte är att belysa förskollärares syn på arbetet med rörelseaktiviteter i förskolans olika miljöer, samt vilka effekter det ger på barns utveckling. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare i två olika kommuner gav sin syn på hur arbetet med rörelse sker på deras förskola. Resultatet visar att samtliga förskolor aktivt arbetar med rörelseaktiviteter även om ordet aktivt tolkas på olika sätt. I resultatet framkommer det även att majoriteten av förskollärarna anser att rörelseaktivitet är en planerad aktivitet som framförallt sker i inomhusmiljö, medan utomhusmiljön används mestadels till den fria leken. Planeringen av aktiviteter beror till stor del på barngruppen men också miljön, där fokus för de allra yngsta barnen ligger på att träna grovmotoriken, medan de lite äldre barnen får möjlighet till att träna både finmotorik och grovmotorik. Även om förskollärarna lyfter vikten av att finnas som stöd och som förebild i arbetet med barns hälsa så visar resultatet hur ett aktivt arbetet med barns rörelse kan skilja sig åt. Beroende på förskollärares tolkning av begreppet aktivt samt barnets ålder så ser arbetet med fysisk aktivitet se olika ut på de olika förskolorna. Flera likheter uppmärksammas när studiens resultat analyseras och kopplas till såväl litteraturen som till den tidigare forskningen.

Enligt Skolverket styrdokument står den sociokulturella kompetensen i centrum i undervisningen (2021). Dessvärre brukar läroböcker förenkla sociokulturell kompetens. Ett konkret exempel är att två läroböcker inom språkundervisning av spanska i Sverige ¡Vale! och Gracias verkar sakna tydlig koppling mellan texternas och dialogövningarnas och det sociokulturella sammanhang som kan utveckla elevernas kommunikativa färdighet. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur läroböckerna i fråga presenterar en viktig aspekt av sociokulturell kompetens, nämligen artighet i hälsningar samt hur läraren upplever att presentationen av hälsningar i läroböcker fungerar med läroplanens mål att utveckla samtalskompetens hos eleverna. En textanalys metod har valts för att undersöka texternas innehåll i läroböcker. Vid textanalysen granskades texterna produktion och diskursen som användes i realiatexterna, dialoger och dialogövningarna. En sändarorienterad tolkningsmetod användes för att kunna tolka de sociokulturella markörer utifrån GER som är det normativa instrumentet i undervisning av spanska i Europa. Denna studie intervjuades tre högstadielärare som undervisar spanska. Resultatet av intervjuerna tolkades, analyserades och diskuterades sedan utifrån tidigare forskning inom läroboken i undervisning samt sociokulturella aspekter inom lärande. Resultatet av studien visade att läroböcker mestadels begränsar sociokulturella kunskap till etnisk identitet samt saknar verklighetsbaserade dialogövningar. Beträffande intervjuer tyder studien att språklärare använder endast läroböcker för att presentera temat artighet i hälsningar, därefter använder de egna didaktiska material för att kunna uppfylla styrdokuments krav. / According to the National Agency for Education's governing document, socio-cultural competence is at the center of teaching (2021). Unfortunately, textbooks tend to simplify sociocultural competence. A concrete example is that two textbooks in language teaching of Spanish in Sweden ¡Vale! and Gracias seems to lack a clear connection between the texts and dialogue exercises and the socio-cultural context that can develop students' communicative skills. The main purpose of this study was to investigate how the textbooks in question present an important aspect of sociocultural competence, namely courtesy in greetings and how teachers experience that the presentation of greetings in textbooks works with the curriculum's goal of developing conversational skills. A text analysis method has been chosen to examine the content of the texts in textbooks. In the text analysis, the texts production and the discourse used in the realiatexts, dialogues and dialogue exercises were examined. The transmitter-oriented interpretation method was used to be able to interpret the sociocultural descriptive stated on GERS which is the normative instrument in teaching Spanish in Europe. This study interviewed three high school teachers who teach Spanish. The results of the interviews were interpreted, analyzed and then discussed based on previous research in the textbook in teaching and socio-cultural aspects in learning. The results of the study showed that textbooks mostly limit socio-cultural knowledge to ethnic identity and lack reality-based dialogue exercises. Regarding interviews, the study suggests that language teachers only use textbooks to present the theme of politeness in greetings, then they use their own didactic materials to be able to meet the requirements of governing documents.