Läroplanen lyfter att skolan ska ge alla elever rätt att utvecklas på sin individuellanivå. Detta gäller även särskild begåvade elever. Genom att identifiera särskildbegåvning kan eleverna utmanas på rätt nivå, vilket ökar elevernas motivation ochkänsla för skolan. Särskild begåvning kan lätt kopplas ihop med hög prestation aveleven, vilket inte alltid hör ihop. Därför har det i denna studie gjorts en digitalenkätundersökning om hur lärare särskiljer prestation från begåvning samt hur deidentifierar särskilt begåvade elever. Undersökningen skickades ut via sociala medieri grupper med lärare i årskurs F-3. Den insamlade datan analyserades genomdatastyrd kodning. Resultatet visar att lärare anser att prestation och begåvning gåratt särskilja samt att de särskiljer det genom att särskild begåvade elever ofta har enannan arbetsmetod än de högpresterande eleverna samt att de högpresterandeeleverna har sämre förståelse för matematik än särskilt begåvade. Resultatet visarockså att lärarna identifierar särskilt begåvade elever framförallt genom att de visar enbra förståelse för matematiken. Detta visar att elever som visar sin begåvning harstörre möjligheter att identifieras. I studiens avslutande diskussion diskuteras blandannat resultatet i förhållande till studiens teoretiska ramverk, det sociokulturellaperspektivet, och hur ZPD är svår nå för de särskilt begåvade eleverna, om de inteidentifieras som särskilt begåvade.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhusaktiviteter och vilka möjligheter och svårigheter som ofta framkommer i fritidspedagogernas beskrivningar av att arbeta i en utomhusmiljö. För att komma fram till studiens syfte utförde vi tio kvalitativa intervjuer med fritidslärare och förskolelärare på olika skolor. Materialet som vi samlade in analyserades utifrån en tematisk analys och för att bättre förstå analysdelen har vi delat in den i följande tre teman: Lärarens roll i en utomhusmiljö, Fritidslärarens undervisning utomhus och till sist Miljöns betydelse för elevernas lärande. Resultatet av studien visar hur fritidshemsläraren har två olika roller i utomhusmiljön där den ena var att övervaka verksamheten och den andra handlade om att genomföra styrda och planlagda utomhusaktiviteter som resulterade i att stimulera elevernas sociala relationer, kommunikation och gemenskap. Förutom det här resultatet har vår undersökning påvisat att det finns svårigheter och utmaningar med att utföra utomhusaktiviteter på grund av t.ex. resursbrister, välutbildad personal, elever som har sociala svårigheter samt olika miljöbrister.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer samhällskunskapslärare pågymnasienivå och deras uppfattningar och upplevelser av den påtvingandedistansundervisningen i samhällskunskap på grund av Coronapandemin 2020. Bakgrunden äratt den påtvingade distansundervisningen medförde en helt ny undervisningsarena för mångagymnasielärare och att det saknar omfattande tidigare forskning på området. Studien syftar attundersöka hur distansundervisningen har påverkat samhällskunskapslärare didaktiska val isamhällskunskap utifrån både samhällsdidaktiska teorier samt det sociokulturella perspektivetför lärande. Resultatet av intervjuerna, upplevelserna och uppfattningarna gymnasielärarnahar om distansundervisningen diskuteras och potentiella konsekvenser lyfts fram iförhållande till de tidigare nämnda ämnesdidaktiska och sociokulturella teorierna. Lärarnalyfter framförallt fram att distansundervisningen har påtvingad mer lärarstyrdaundervisningsformer med tydligare struktur samt mindre naturlig kontakt med eleverna.

Många elever i dagens svenska skolor har matematiksvårigheter. Det leder till att de inte klarar kunskapskraven i ämnet. En av de största anledningarna till elevers matematiksvårigheter i ämnet matematik är att eleverna har matematikängslan. Syftet med denna studie är därför att få kunskaper om lärares och rektorers syn på hur skolan arbetar med elever som har matematikängslan. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer på två olika skolor. Resultatet av studien visar att lärare och rektorers syn på arbetet med elevers matematikängslan skiljer sig i vissa avseenden. Det kan leda till att synen på hur skolan ska arbeta för att motverka matematikängslan hos elever skiljer sig mellan lärare och rektorer. Resultatet i studien visar att lärarnas arbetssätt för att motverka matematikängslan hos elever är att de arbetar med positiv respons och hur de kommunicerar matematik. Rektorernas syn på hur lärarna ska nå elever med matematikängslan är att öka lärarnas kompetens med exempelvis kompetensutbildningar. Samtidigt är lärarnas uppfattning att de vill få mer stöd i form av ökade resurser, som exempelvis en extra vuxen i klassrummet. Studiens slutsats är att det finns indikationer på att lärare och rektorer inte är överens om hur ett arbete med elevers matematikängslan borde se ut och gå till. / There are many pupils in Swedish schools who have mathematical difficulties, which means that they don’t meet the knowledge requirements. One of the biggest reasons for pupils' mathematical difficulties in mathematics is that the students have mathematic anxiety. The purpose with this study is therefore to gain knowledge about teachers’ and principals’ views on how the school work with pupils who have mathematics anxiety. To find out how schools work with this we have conducted semi-structured interviews with teachers and principals at two different schools. The result of this study shows that teachers and principals don’t agree in their views on how to work with pupils’ mathematics anxiety. Because of this there are different views on how to counteract pupils’ mathematics anxiety. The result of this study shows that the way teachers are teaching today to counteract the pupils’ mathematic anxiety is that they work with positive response and how they communicate mathematics with the pupils. The principals’ view of how teachers should approach pupils with mathematic anxiety is to increase teachers’ competence. At the same time, the teachers’ view is that they want to be given more support by increased resources, such as an extra adult in the classroom for example. The conclusion of this study is that we see indications that teachers and principals don’t agree about how they should approach pupils with mathematics anxiety and how to work with them.

Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktygs som stöd vid läs-och skrivinlärning. I läroplanen framgår det emellertid inga bestämda strategier för hur digitala verktyg ska implementeras i undervisningen för lågstadieelever, vid inlärningen under läsning och skrivning. Dessutom finns även kunskapsluckor i tidigare forskning där forskningen inte tar upp hur processen i elevernas användning av digitala verktyg vid läs- och skrivinlärningen ser ut. Detta i den bemärkelse i vad som händer från det att eleverna öppnar locket på datorn till att de sätter igång med det avsedda arbetet för deras läs- och skrivinlärning. Därmed har vårt övergripande syfte varit att med stöd i observationer och elevdokumentation, undersöka vad som händer i processen när elever använder digitala verktyg för att främja läs- och skrivinlärning i ämnet svenska samt om de utmaningar och möjligheter som kan finnas i processen och själva användningen av digitala verktyg och således vad lärare kan vara uppmärksamma på för att försöka skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för elevernas lärande.  Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är Hur använder elever i F-1 indelade i parkonstellationer digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes, i processen vid läs- och skrivinlärning? Resultatet av ljud-och videoinspelningar samt elevdokumentationer visar att elever i F-1 indelade i parkonstellationer använder digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt i processen vid  läs-och skrivinlärning i den fysiska inlärningsmiljön. Resultatet i denna studie visar bland annat att en del elever tolkas ha ett ineffektivt tillvägagångssätt när de i parkonstellationer arbetar med digitala verktyg vid läs- och skrivinlärning. Därför kan det vara intressant att fördjupa detta resultat och dessutom undersöka om penna och papper som verktyg kanske är ett alternativ för att förebygga ett ineffektivt tillvägagångssätt vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska i den fysiska inlärningsmiljön och vilka möjligheter och hinder penna och papper kan medföra.

No description available.

I studien behandlas frågeställningen ”Hur kan fel användas som ett verktyg av elever i bildämnets skapande processer?”. Med antagandet om att rätt och fel är en norm i skolan och dess undervisning har jag spenderat en vecka med en klass i årskurs åtta. Där utfördes en deltagande observation och några intervjuer. Syftet med studien var att identifiera normen om rätt och fel i skolundervisningen för att se hur elever kan arbeta med sina fel i bildämnets skapande processer. Studien vägleds av ett sociokulturellt perspektiv – där interaktion och kollektivt lärande var av intresse. Det är med denna teoretiska utgångspunkt jag analyserat resultatet från studien och finner att många av eleverna interagerar med varandra för att ta sig framåt i sina processer. De interagerar med läraren om klasskompisarna inte har svaret de söker. Resultatet från studien visar att fel i bildämnets skapande processer kan tas tillvara genom bland annat språkliga verktyg samt att det krävs trygghet för att eleven ska våga prata om sina fel. Andra exempel på verktyg är kunskaper om olika tekniker och material för att självständigt navigera genom dessa i sina projekt. Ges dessa förutsättningar kan fel användas som ett meningsfullt verktyg i bildundervisningen. Som gestaltning till studien har en Skolplansch framställts. Denna skolplansch följer en skoltradition där rätt redovisas i tydligt manér, men denna plansch berättar om någonting annat. Den uppmuntrar, bekräftar och påminner om att fel kan uppstå. Skolplanschen välkomnas in i ett 2020 talets bildklassrum där fel är en del av att göra rätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal förhåller sig till sitt arbete med elevernas behov, intressen, erfarenheter och att utmana dem till nya upptäckter. Metoden som valdes var en kvalitativ undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer. Vygotskys sociokulturella teori har använts tillsammans med begrepp inom barndomssociologin för att analysera studiens empiri. Resultaten visade att olika sätt användes för att ta reda på elevers behov, intressen och erfarenheter samt hur detta tillgodosågs. Resultaten visade även problematik med att tillgodose detta. Slutsatsen av denna studie visar att varje fritidshemsverksamhet varierar mycket, eftersom fritidshemspersonalen gör sina egna tolkningar av läroplanen. För att kunna tillgodose elevernas behov, intressen och erfarenheter krävs ett lättanpassligt förhållningsätt när man jobbar i fritidshemmet. Utmaningar som försvårar detta visar sig också vara varierande, men för att bemöta detta krävs även här en fritidshemsdidaktisk kompetens genomsyrad av flexibilitet.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares metoder, erfarenheter och ställningstaganden för tidig läsinlärning i åldersblandad undervisning med sammansatt klass av årskurs ett och två på Åland, samt skolledares bakomliggande motiv för valet av åldersblandad undervisning. Studien utgår från semi-strukturerade intervjuer med fyra lärare som har erfarenhet av åldersblandad undervisning, samt kontakt med skolledare i skolor med åldersblandade klasser. Resultatet visar att samtliga lärares läsundervisning utgår från den fonologiska metoden, där grundliga genomgångar av de enskilda bokstävernas form och ljud, samt hur dessa skrivs på ett korrekt sätt, är centralt. Resultatet visar även vilka utmaningar lärarna ställs inför i den åldersblandade undervisningen, framför allt att de ska ha fler åldrar och kursplaner i beaktande vid planering och genomförande. Undervisningen bör differentieras så att den möter varje elevs individuella förutsättningar, behov och förkunskaper. Denna studie bidrar med perspektiv på hur differentierad läsundervisning kan genomföras, vilket är relevant för såväl åldersindelade som åldersblandade klasser.

Denna systematiska litteraturstudie presenterar fyra olika perspektiv på hur kroppen kan integreras i fysikundervisningen. Dessa är det fysiska, fenomenologiska, ekologiska och sociokulturella perspektivet. Syftet med studien är att utifrån ämnesdidaktisk forskning problematisera och diskutera hur kroppen kan användas som redskap i fysikundervisningen i årskurs 4–6. De frågeställningar som utgåtts från är hur kroppen kan användas som en naturlig del i fysikundervisningen för att gynna elevernas lärande. Den andra frågeställningen är vilka utmaningar som redogörs för att använda kroppen som redskap i fysikundervisningen. Användningen av kroppen visade sig bidra till en ökad förståelse för undervisningens innehåll och ett ökat engagemang hos eleverna. De elever med goda förkunskaper gynnades inte lika mycket som de eleverna med begränsade förkunskaper. Detta är något lärare kan ha i åtanke för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Vad gäller utmaningar anses undervisningstiden begränsa lärarnas möjligheter att ge eleverna en likvärdig undervisning.