Syfte med studien är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg i det språkutvecklande arbetet med barn i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier vilka undersöker förskollärares respektive specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som språkutvecklande pedagogiskt verktyg. För att analysera och diskutera resultatet i vår studie har vi utgått från den sociokulturella teorin samt ett urval av centrala begrepp inom denna teori. De centrala begreppen vi har valt att utgå ifrån är artefakt, mediering, den proximala utvecklingszonen, scaffoldning samt appropriering. Resultatet visade att IKT-verktyg och analoga verktyg bör ses som komplement till varandra och kan därför med fördel användas sida vid sida. När IKT-verktyg inkorporeras i det språkutvecklande arbetet visar vår studie hur de ökar mängden social interaktion, vilket i sin tur har en positiv inverkan på språkutvecklingen. Detta tack vare designen av de digitala verktygens hård- och mjukvara samt deras förmåga att anpassas utifrån individens och barngruppens behov. Pedagogens förhållningssätt gentemot IKT-verktyget och barnet har betydelse för vilket lärande som sker. Studiens resultat visar även hur okunskap hos pedagogen är det främsta hindret för implementering av IKT-verktyg i förskolans pedagogiska arbete med språkutveckling.

Denna studie belyser användningen av digital teknik i undervisningsmoment på stor- och småbarnsavdelningar, vilken tillgång barnen har till det digitala samt kompetensutveckling hos förskollärare. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer utifrån det sociokulturella perspektivet där samspelet mellan människor och kulturella redskap har en betydelsefull roll. Sammanfattningsvis kunde resultaten i denna studie belysa vikten av adekvat digital kompetens, barnens tillgång till den digitala tekniken, fortsatt kompetensutveckling för förskollärarna inom ämnet samt användningen av den digitala teknik i undervisningen. Dagens barn lever i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken används på många varierande sätt. Tekniken utvecklas fort och kompetensutveckling är alltid något som kommer att behövas, speciellt i undervisningen tillsammans med barnen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av barns fria lek och deras egen roll i leken. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och har en fenomenografisk ansats. En kvalitativ forskningsmetod har använts med intervjuer av sex förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar barns fria lek som viktig och att den bör ha en central roll i förskolan, men på grund av exempelvis tidsbrist kan den ibland bortprioriteras. Resultatet visar också att förskollärarnas uppfattningar är att de intar olika roller i den fria leken. En annan uppfattning är att samspelet i den fria leken mellan barn/barn och barn/förskollärare främjar barnets proximala utvecklingszon. Förskollärarna lyfter betydelsen av att ha en liknande syn på den fria leken för att skapa uppmuntrande och tillåtande miljö.

Choosing appropriate teaching materials is a central part of a teacher’s workday, However, this central aspect has been missing from my teacher education. It is partly against that background that this study has been conducted. Several studies and essays have been conducted on this general topic, but few of them have approached it from a perspective of civic and social studies, a research gap which this study aims to contribute to fil. The aim of this study has been to investigate how civic and social studies teachers’ reason about their choice of appropriate teaching materials.  This study has used a method of semi-structured quantitative interviews with a total of five civic and social studies teachers. Two of them worked with grades 7 – 9, and three of them at an upper secondary school. When analysing the teachers’ answers, four different theoretical aspects has been applied. The first is based on a – for this study specific – definition on teaching materials. The second aspect is based on Imsens understanding of frame factors and how they affect teachers. The third aspect is based on a sociocultural understanding of learning and the fourth was a general and a subject specific didactical analysis on the teachers’ choice of teaching materials.  The result of the study shows that teachers use a broad variety of teaching materials but that the physical textbook is the primary one. The textbook is complimented with secondary pedagogical materials, such as videos from Youtube and information from government agencies. Several frame factors affect teachers and their choice of teaching materials, but the two main ones are based on the schools’ economy and student related aspect, mainly their low reading comprehension and low subject specific knowledge. The school’s economy determents when the teachers are available to purchase new teaching materials, but factors related to students are more important when choosing new teaching materials. Based on a social cultural perspective on teaching the textbook is viewed as a secondary artefact for mediating cultural knowledge. The textbook is viewed as more important for teachers as students’ reading comprehension and subject specific knowledge is lower then expected. From a general and a subject specific didactical analysis the teachers focus on general didactical aspects when choosing a new textbook and subject specific didactical aspects when choosing complimentary teaching materials. / Läromedel, dess val och användning är en central del i ämneslärares yrkesdag, men trots det lyser det med sin frånvaro från lärarutbildningen. Mot bakgrund av min stundande lärarexamen och övergång till yrkesverksam samhällskunskap och historielärare har den här studien ämnat undersöka hur specifikt samhällskunskapslärare resonerar om läromedel eftersom samhällskunskapsämnet, av tradition, är ett mindre läromedelsstyrt skolämne än historieämnet. Det finns ett brett och väletablerat forskningsfält avseende läromedelsforskning generellt och i flera olika skolämnen. Frågan om hur lärare förhåller sig till läromedel har motiverat doktorsavhandlingar, lärarstudenters examensarbeten och forskningsartiklar under lång tid. Däremot har forskningsfältet avseende samhällskunskapslärarnas och samhällskunskapsämnets relation till läromedel varit tämligen outforskat.  Studien har därför, via kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt fem yrkesverksamma samhällskunskapslärare – två vid högstadiet och tre vid gymnasiet – och deras val och användning av läromedel utifrån en komparativ ansats. Studien har utgått från fyra teoretiska perspektiv: begreppet ”läromedel” har operationaliserats utifrån en bred förståelse av läromedel, en ramfaktorteoretisk utgångspunkt för att bättre förstå lärarnas yrkessituation, ett sociokulturellt perspektiv på lärande har även anlagts och en ämnesdidaktisk analys utifrån den (ämnes)didaktiska triangeln.  Resultatet från studien visar att lärarna använder en bred variation av läromedel i sin undervisning, där den fysiska läroboken utgör det primära läromedlet som kompletteras med olika sekundära läromedel – exempelvis Youtube-klipp och information från myndighetssidor. En rad olika ramfaktorer påverkar lärarnas läromedelsval, men särskilt två framstår som särskilt viktiga. Den ena är den ekonomiska faktorn och skolans ekonomi som utgör en tydlig ram för lärarna att förhålla sig till och det finns en ekonomisk medvetenhet bland lärarna i relation till läromedel och läromedelsinköp. Den andra är elevfaktor och då särskilt elevernas bristande läsförmåga och bristande förkunskaper som påverkar urvalet av lämpligt läromedel. Den ekonomiska faktorn kan beskrivas som viktas inför läromedelsinköpet och elevfaktorn som viktigast vid värderingen och valet av läromedel. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses läroboken som en sekundär artefakt för mediering och vars betydelse i undervisning blir allt tydligare i och med elevernas bristande läsförmåga och förkunskaper. Utifrån en ämnesdidaktisk analys framstår läroboksvalet präglas av allmändidaktiska överväganden medan kompletterande material väljs utifrån ämnesdidaktiska överväganden.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala verktyg i interaktion med flerspråkiga elever. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa metoder, där data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare i årskurs 4-6. Resultatet av studien visar på den betydande roll som kombinerad undervisning mellan digitala verktyg och analogiska redskap har för elevernas inlärning. Genom att använda digitala verktyg i samband med andra undervisningsmetoder kan eleverna dra nytta av ökad interaktion och engagemang i ämnet. Studiens slutsats understryker vikten av att hitta och integrera digitala verktyg på ett meningsfullt sätt för att främja elevernas utveckling och inlärning inom ämnet.

Ändamålet med vår studie är att undersöka vilka möjligheter till språkutveckling som finns i musik- och dramaundervisning med barn. I vårt arbete har vi begränsat oss till barn i de yngre åldrarna som är de vi utbildar oss till att undervisa, det vill säga de i förskoleklass till årskurs tre. Vi har observerat tre lektioner som inkluderar musik och/eller drama – en danslektion, en dramalektion samt en rytmiklektion. Vi har även intervjuat den danspedagog, dramapedagog respektive brasspedagog och de två rytmikpedagoger som höll i dessa pass. Vi frågar oss vilka aktiviteter i de observerade lektionerna som kan verka språkutvecklande för barnen och på vilka sätt utveckling av olika språkliga förmågor stöttas. Vi vill också komma åt musik- och dramapedagogernas syn på deras undervisning kopplat till språkutveckling. Det empiriska materialet granskades och resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogerna har en mycket positiv inställning till musik- och dramaundervisning med tanke på att det gynnar elevers språkutveckling. De förespråkar alla ett varierat arbetssätt där eleverna får möjlighet använda sig av olika uttryckssätt, vilket gör att barnens olika förmågor och behov är i fokus. Resultatet visar även hur eleverna får möjlighet att utveckla förmågan att använda språkets semiotiska, retoriska och utpekande funktion samt begreppsförståelse i samband med att de får använda sin kreativa förmåga och fantasi. Pedagogerna ser även sin stöttande roll som betydelsefull i undervisningen samtidigt som de låter elevernas inflytande, tankar, idéer och åsikter komma i första hand. Slutligen framkom det att pedagogerna känner en oro för att dessa arbetssätt får för liten plats i grundskolan och att det bland annat kan bero på lärarnas brist på kunskap och tid.

Med denna studie har vi undersökt hur läraren kan använda sig av arbetssättet transspråkande, metoden stöttning och hur läraren kan använda sig av stöttning för att tillämpa transspråkande i det svenska klassrummet. Forskningen kring området är baserat på internationell forskning som arbetat med transspråkande. Det beror på att det inte finns tillräckligt med forskning om transspråkande i Sverige. Det är även baserat på litteratur som berör stöttning och transspråkande arbetssätt. Slutligen beskrivs erfarenheten och åsikterna av fyra grundskollärare som arbetar med transspråkande i sitt flerspråkiga klassrum. Resultatet av undersökningen har visat att flerspråkiga elevernas språkkunskaper utvecklas genom att ha gett eleverna möjligheten till att använda sig av sina språk. Modersmålslärare, studiehandledare och klasskamrater bidrar även till språkutvecklingen av flerspråkiga elever.

Denna studie tittar närmare på representationen av genus och etnisk mångfald i barnlitteraturen på tre mångkulturella förskolor. Alla skolorna kommer från olika stadsområden i Uppsala och studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är delvis att se hur representation framstår i barnlitteratur och delvis hur dessa böcker väljs och presenteras för barnen. Studien är uppdelad i två delstudier, den första är en kvantitativ studie där alla bilderböcker på de valda avdelningarna räknas och sammanställs i grafer som visar antalet pojkar och flickor som huvudkaraktär. Ytterligare en graf har sedan skapats för att se hur etnisk mångfald presenteras i böckerna. Den andra delstudien är en kvalitativ text- och bilderboksanalys av sex utvalda böcker från de valda förskolorna. Dessa böcker inkluderar någon form av etnisk mångfald eller genus. Utöver dessa två delstudier har det även gjorts intervjuer med en förskollärare från varje vald förskola om hur barnlitteratur införskaffas till förskolorna och hur den används. Resultatet av studien är att representationen av flickor och minoritetsgrupper i barnböcker har förbättrats mot tidigare forskning, dock är de två grupperna fortfarande underrepresentaterade.

Syftet med studien är att få en större förståelse för högläsningens betydelse och utifrån lärares erfarenheter kartlägga eventuella möjligheter och svårigheter med högläsningen. De medverkande lärarna arbetar på två olika skolor i Sverige, i förskoleklass och årskurs 1. En kvalitativ insamlingsmetod har använts i studien för att besvara frågeställningarna genom semistrukturerade intervjuer. Högläsning ses ur ett sociokulturellt perspektiv som bygger på interaktionen mellan lärare och elever. Studien visar att det finns en samsyn hos de intervjuade lärarna gällande högläsningens betydelse, däremot skiljer det sig något mellan lärarnas upplevda utmaningar. Resultatet visar att lärarna anser att högläsning bör vara en del av undervisningen eftersom den har stor betydelse för elevernas ordförråd. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns ett samband mellan högläsning och elevers språkutveckling samt att det är av vikt att eleverna är delaktiga under högläsning. Studien visar att det främst förekommer utmaningar för lärarna att anpassa högläsningen på en nivå som passar alla elever.

The purpose of the study is to study the preschool teacher´s descriptions of their work to support multilingual children's language development and the strengthening of their identity in preschool. In order to achieve the aim, the following question has been formulated: What methods and materials do preschool teachers describe that they use to support multilingual children's language and identity in preschool? Previous research shows a lack of knowledge among educators about how they should work to be able to develop children's identity and support children's development in the Swedish language and the children's mother tongues. A qualitative method has been used in this study where interviews in combination with observations have been carried out at preschools in southern Sweden. The study's theoretical starting points are social constructionism and the sociocultural perspective. The results show that preschool teachers use the same working methods and methods to both develop children's language and communication skills but also to strengthen their identity. Methods and working methods that appear in the results include image support, body language, TAKK, language bags and the Kippin Family. The results of the study also show the importance of highlighting children's mother tongue and offering them security so that they can develop and form new skills. Finally, it emerged that the preschool teachers’ commitment and attitude affect children's learning and development in preschool. / Syftet med studien är att studera förskollärarnas beskrivningar kring sitt arbete föratt stödja flerspråkiga barns språkutveckling och stärkandet av deras identitet iförskolan. För att kunna uppnå syftet har följande frågeställning formulerats: Vilkametoder och material beskriver förskollärare att de använder för att stödjaflerspråkiga barns språk och identitet i förskolan? Tidigare forskning synliggörbristande kunskaper hos pedagoger kring hur de ska arbeta för att kunnautveckla barns identitet samt stödja deras utveckling i det svenska språket ochdet modersmål som de har. En kvalitativ metod har använts i denna studiedär intervjuer i kombination med observationer har genomförts på förskolor isödra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionismoch det sociokulturella perspektivet. I resultatet framgår det att förskollärareanvänder samma material och metoder för att både utveckla barns språk ochkommunikationsförmåga men även för att stärka deras identitet. Metoder ochde fysiska artefakterna som framkommer i resultatet är bland annat bildstöd,kroppsspråk, TAKK, språkpåsar och Familjen Kippin. Studiens resultat visaräven betydelsen av att belysa barns modersmål och erbjuda dem trygghet föratt de ska kunna utveckla och bilda nya kunskaper. Slutligen framkom det attförskollärarnas engagemang och bemötande påverkar barns lärande ochutveckling i förskolan.